The target of this work is to optically interconnect a semiconductor laser and a single mode fiber (SMF) through a simple Si bench technology using buried waveguide devices. This technology is suitable for applications such as optical transceivers and add-and-drop multiplexers. Three major components, namely, planarized laser diode, buried waveguide, and SMF are hybrid integrated on the Si bench. The ridge-type laser was planarized by BCB etch-back process, and was flip-chip mounted on the Si bench. On the other hand, the sol-gel buried waveguide was passively aligned to SMF using V-groove and U-groove techniques. Miss-alignment loss as low as 1 dB can be obtained.

Bakgrund: Småföretag i Sverige har fått en ökad betydelse i näringslivet. Bland annat kommer idag 60 procent av näringslivets bidrag till landet från småföretagare. För att underbygga framtida tillväxt och utveckling är det viktigt att företagen kan etablera sig även på internationella marknader. Detta är ett stort steg för kapitalbegränsade småföretag som därmed behöver vägledning både gällande internationalisering och val av etableringsform. I dagsläget är forskningen inom området begränsad gällande små teknikintensiva tjänsteföretag, vilket är den mest växande sektorn i det svenska näringslivet. Syfte: Studiens syfte är att analysera internationaliseringsprocessen och valet av etableringsform i utlandet för teknikintensiva småföretag som är verksamma inom den svenska tjänstesektorn. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv forskningsansats. Den bygger på semistrukturerade intervjuer med tre tekniska småföretag inom tjänstesektorn och kan klassas som en komparativ flerfallstudie. Slutsats: Slutsatsen i studien är att det viktigaste verktyget för en lyckad utlandsetablering, är ett utpräglat kontaktnät. Studien visar också att den tekniska aspekten hos dessa företag, där tjänsten kan förmedlas via internet, medför att samarbete med en utländsk aktör är den minst risk- och kostnadsintensiva etableringsformen vid inledningen av en utlandsetablering, vilket motsäger och ifrågasätter den nuvarande forskningen inom ämnet. / Background: Small enterprises have become increasingly important in the Swedish business world. Among other things, 60 percent of the contribution to the country’s economy comes from small businesses. To support future growth and development it is important for companies to venture onto the international markets. This is a big step for small enterprises with constrained capital and guidance on the internationalization process and choice of entry mode is needed. Research on these two factors are limited in relation to small technology-focused enterprises in the service sector, which is the most rapidly growing sector in the Swedish economy. Aim: The aim of the study is to analyze the internationalization process and the choice of entry mode for small and technology-focused enterprises in the Swedish service sector. Methodology: The study has a qualitative research strategy and a deductive research approach. It is based on semi-structured interviews with three small technology-focused enterprises in the Swedish service sector and can be classified as a comparative case study. Conclusion: The conclusion of this study is that the most essential tool, for small technology-focused enterprises in the Swedish service sector when going abroad, is a distinct network of contacts. The study also reveals that the technical aspect of these types of companies implies that collaboration is the least risk and capital-intensive choice of entry mode at the beginning of a foreign establishment, which challenges the current research on the topic.

Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som påverkar SMF:s marknadsföring samtidigt som studien söker att kartlägga innehållsmarknadsföringens tillämpningsgrad hos studieobjekten. Metod: I studien används den kvalitativa forskningsmetoden. Tio telefonintervjuer ut fördes på hälsokostbutiker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Urvalsgruppen valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Slutsatser: Innehållsmarknadsföring tillämpas av tre av dem tio SMF inom urvalsgruppen. Metoden anses ha en låg tillämpningsgrad. Studien har framgångsrikt belyst faktorer som påverkar urvalsgruppens marknadsföring med hjälp av den teoretiska referensramen. Dessa faktorer är närverkande som marknadsföringsverktyg, empirisk omvärldskontakt som inlärningsprocess för marknadsföring, slumpmässighet i marknadsföringsplanering och resursknapphet som påverkande kraft i marknadsföringsplanering.

Denna uppsats behandlar e-fakturering och hur små företag ser på ett framtida användande av e-fakturering när en ny standard är på väg att lanseras. Vi har valt att undersöka huruvida små företag ser några fördelar med att börja använda e-fakturering jämfört med den traditionella pappersexercisen. Den nya standarden svenska bankföreningen i samarbete med de svenska storbankerna utvecklar, är tänkt att underlätta för användarna och företagarna så att dessa skall kunna sänka sina kostnader per faktura samt i ett längre perspektiv förenkla hanteringen. De teorier som presenteras i arbetet beskriver begreppet e-faktura, samt andra begrepp kopplade till detsamma. De använda teorierna, kopplat till frågeställningarna och syftet, utgjorde sedan grunden till de frågor vi skapat för att ställa vid intervjuer med olika småföretagare i Jönköpingsregionen. De intervjuer som genomfördes skedde antingen genom personliga möten med nyckelpersoner ute hos företagen eller genom telefonintervjuer. Frågorna berörde hur företagen ställer sig till e-fakturering, huruvida de ser fördelar och vilka eventuella fördelar de anser viktigast för just dem. Den efterföljande analysen utfördes genom att jämföra svaren mot uppsatsens huvudfrågeställningar, något vi även gjorde med teorierna. Därefter jämförde vi det empiriska materialet mot det som skrevs i teorin. Några av slutsatserna vi dragit är att företagen ser positivt på en ny standard för e-fakturering samt att företagen inte känner någon större oro rörande implementationen av standarden. Detta då väldigt många arbetar i standardiserade affärssystem. Vi kom fram till att företag med större mängder fakturor har större nytta av e-fakturering, främst när det kommer till att minska arbetsbördan och i slutändan även kostnaden per faktura. / This thesis discuss e-invoicing and what view small businesses has on a future use of e-invoicing as a new standard is about to be launched/introduced. Our attempt has been to examine whether SME’s see possible advantages through use of e-invoicing compared to traditional paperwork. The new standard, a joint initiative between Svenska Bankföreningen and the major Swedish banks, is set to make it easier for users, the businesses, to reduce cost of invoices and, in a longer perspective, ease the way in which they are handled. The theories presented in the thesis describe the concept of e-invoicing and concepts linked to it. Theories collected, linked with research questions and the purpose of the thesis became the foundation when questions for interviews, to ask SME’s in the Jönköping region, were created. Interviews were carried out either through personal meetings with key informants at their respective offices or through telephone interviews. The questions touched respective business view on e-invoicing, whether they see any advantages and what advantages was considered most important to them. The analysis was performed through analyzing the presented theories to our research questions independent of what was found during the interviews. The empirical findings were analyzed in the same manor and summed up through a comparison of the theories and the empirical findings. Some of the conclusions we made were that the businesses are positive concerning a new standard for e-invoices as well as them not being worried over the implementation of the standard, due to most of them having standardized information systems. Furthermore we believe businesses handling larger quantities of invoices will gain more from use of e-invoicing, mainly concerning workload and, in the long run reducing cost per invoice.

Outsourcing has grown more so than any other sector of IT services. According to a research by the analytic company Gartner soon four of ten jobs in the IT sector will be outsourced. For a nation like Sweden that means about 40,000 jobs going abroad. Business managers look to outsourcing as a means of reducing their operating cost and their need for capital spending. Companies turn to outsourcing to save money and seek expertise outside. As the competition is tough these days especially for small-to-medium sized enterprises, paying someone else to do work inexpensively is one way to get around. Small-to-medium sized enterprises (SMEs) have become a sector buried in all the media "hype". This essay is written in an effort to help SMEs uncover the relevant strategic offshoring issues. Many managers fail to figure out India after their first visit, other get confused by the culture differences. The purpose of this essay is to map out the different ways to outsource to India and to assist managers with all necessary information that is needed. Which ownership models there are and how to choose the one that fits you. How the different ways and methods lack and what is their limitation. Not to mention how to avoid hindrance during the process. The essay will also map the Indian outsourcing industry, the major industry players and the major outsourcing locations. / Outsourcing är ett av de störst växande områdena i dagens IT-industri. Enligt analysföretaget Gartner kommer så småningom vart fjärde IT-jobb i den industrialiserade delen av världen att ha flyttat till låglöneländer som Indien. I siffror handlar det om 40 000 jobb bara i Sverige. IT-företagen söker efter billigare, snabbare, flexiblare och modernare lösningar. Samtidigt som man förväntar sig att kvalitén är bibehållen. IT-sektorn för små och medelstora företag är konkurrens kraftigare än någonsin. Att använda sig av utomstående expertis i form av offshore outsourcing är ett gensvar. De större företagen är dem som nämns i tidningar när det pratas om outsourcing, små och medelstora företag har hamnat i skymundan i samband med outsourcing av IT-verksamhet. Denna uppsats är skriven för att belysa de mindre företagen om de unika möjligheter offshore outsourcing till Indien erbjuder. Många företagsledare misslyckas att komma underfund med Indien efter första besöket, andra blir förvirrade i form av kulturkrockar. Syftet med denna kandidat uppsats är att kartlägga de olika sätten att outsourca till Indien och bistå företagsledare med information om hur processer inom fenomenet outsourcing går till. Vilka ägarskapsmodeller det finns att välja ibland samt visa vilka eventuella brister och/eller begränsningar metoderna har. Samt hur man hanterar risker. Uppsatsen kommer även att ge en inblick på den Indiska outsourcing industrin, de stora nyckel företagen och perspektiv utifrån geografiskt läge.

Digitalisering är ett växande begrepp som principiellt innebär omvandling från manuellt till digitalt. Nu har även tillverkningsindustrin börjat angripa denna teknologiska utveckling för att förbättra organisationens processer vilket ska öka mervärdet till kunden. De flesta små- och medelstora företag (SMF) vet att de bör arbeta med att digitalisera deras verksamhet men de vet inte var de ska börja eller vad det är som ska göras. SMF har vanligtvis också begränsat med resurser både materiella och personella samt att dessa företag är flexibla vilket gör att de kan hantera speciella situationer effektivt. Att bruka ett processorienterat arbetssätt är viktigt för företag om de ska åstadkomma högre kundnöjdhet och lönsamhet. Inköp är en betydelsefull process eftersom de största utgifterna i ett företag vanligtvis är inköpta varor och tjänster, därför är det viktigt att utveckla dessa om SMFs vinst samt konkurrenskraftighet skall öka. I många fall ses dock inköpsprocessen enbart som en stödroll och potentialen i inköp används inte. Det finns fler fördelar än det prismässiga genom att utveckla sitt inköp, exempelvis kvalitet, minskad tid till kund eller minskad miljöpåverkan, men hur kan då digitalisering hjälpa till för att åstadkomma dessa. Av denna anledning har vi valt att undersöka hur inköpsprocesser kan effektiviseras med hjälp av digitala verktyg samt hur flexibiliteten påverkas ifall digitala verktyg används. För att lösa problemet har ett kvalitativt angreppssätt använts där studien har utförts på ett fallföretag som ligger beläget i Gävle. På detta fallföretag har empirisk data samlats in genom av observationer och intervjuer vilket senare sammanställdes i kartläggningar av deras inköpsprocesser. Med hjälp av tidigare forskning och våra egna kunskaper har vi analyserat kartläggningarna för att eftersträva förbättringar till fallföretaget och SMF överlag. Resultatet från kartläggningarna tyder på att det finns en viss differens hur personalen på fallföretaget köper in produkter. Detta beror till stor del av vilken produkt som skall anskaffas, där många av personalens erfarenhet är avgörande. Det uppmärksammades även att de anställda vet att de bör använda sig av digitala verktyg mer men de har ingen aning om var och hur de ska påbörja sin digitala resa, vilket andra studier också har visat. Slutsatsen vi drar av denna studie är att vid användning av digitala verktyg kan det bli en tidsbesparing framför allt i det administrativa arbetet. SMF behöver mer kompetens och utbildning om de ska kunna utnyttja digitaliseringens fulla potential. Att digitalisera sina inköpsprocesser såg vi inte hade en direkt påverkan på flexibiliteten gentemot kunderna. / Digitalization is a growing concept that principally means transforming from manual to digital. Now has the industrial sector also started to attack this technological development to improve the organizational processes which should increase the costumer value. Most small and medium-sized enterprises (SME) knows that they should work with digitalizing their business but they do not know where to begin or what to do. Usually SME has a limited amount of resources that are both material and personnel and these types of companies are flexible which enables them to effectively handle specific situations. To use a process oriented way of working is important for companies if they are going to accomplish an increase in costumer value and profitability. Purchasing is a meaningful process because the biggest expenses in a company are usually purchased goods and services, therefore it is important to develop these to increase SMEs profit and competitive advantage. In many cases is the purchasing process often seen as a support role and the potential is not used. There are more advantages than the price paid through developing purchasing, e.g. quality, decrease in time to customer or reduction on the environmental effects, but how can digitalization help to accomplish this. For this specific reason we chose to investigate on how purchasing processes can be more effective by using the digital tools and also how flexibility is affected with the use of digital tools. To solve the problem has a qualitative approach been used where the study has been conducted on a case company located in Gävle. On this case company has empirical data been collected through observations and interviews, which were later compiled in mapping of their purchasing process. With the help of previous research and our own knowledge, we have analyzed the mapping to seek improvements to the case company and SME in general. The result from the mapping implies that there is a difference on how the staff at the case company is purchasing their products. This depends on which product they are going to purchase, where many of the staffs experience is crucial. It was also noted that the employees know that they should use digital tools more, but they have no idea where and how to begin their digital journey, as other studies also have shown. The conclusion we draw from this study is that using digital tools can save time, especially in the administrative work. SMEs need more qualifications and education to take advantage of the full potential of digitization. To digitize their purchasing processes did not have a direct impact on the flexibility towards customers according to us.

Informationssäkerhetsutbildning om phishing krävs för att kunna bekämpa det hot som phishing utgör, då människan alltid är den svagaste länken inom en organisation. Även om förslag och krav kopplade till hur informationssäkerhetsutbildning bör genomföras finns beskrivet i litteratur, standarder och ramverk är det svårt för SMF:er att anpassa och implementera dessa rent praktiskt. Syftet med denna studie är därför att undersöka svenska SMF:ers implementation av utbildningsinsatser för att bemöta phishing-hotet. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer samt tematisk analys. Resultaten från studien visade att utbildningsinsatserna främst är grundade på egna erfarenheter och exempel från tidigare phishing-attacker som drabbat andra organisationer. Ett par organisationer har inte utvecklat sina utbildningsinsatser själva, utan använder verktyg och andra organisationers erfarenheter som hjälpmedel. Resultaten visade också att åsikterna om den valda utbildningsinsatsen inte alltid var lika mellan ledningen och användare. Slutsatsen av studien är att SMF:er kan implementera utbildning kring det hot som phishing utgör utan att förlita sig på specifika ramverk eller standarder, men att organisationen måste vara noga med att anpassa den efter sin egen organisations storlek. För att dra mer långtgående slutsatser än de som beskrivs i rapporten hade det varit av vikt att kunna förlita sig på ett större antal organisationer än de 4 organisationer och 10 intervjudeltagare som deltog i studien. Dessutom behövs mer forskning inom området gällande smishing och vishing. / Information security training about phishing is required to be able to combat the threat that phishing determine, as humans are always the weakest link within an organization. Although proposals and requirements linked to how information security training should be implemented in the literature, standards, and frameworks, it is difficult for SMEs to adapt and implement these in practice. The purpose of this study is therefore to investigate Swedish SMEs' implementation of forms of education to address the phishing threat. The empirical data has been collected through semi-structured interviews and thematic analysis. The results from the study showed that the forms of education are mainly based on own experiences and examples from previous phishing attacks that have affected other organizations. A couple of organizations have not developed their forms of education themselves, instead they use tools and other companies experiences as aids. The results also showed that the opinions about the chosen form of education were not always the same between management and users. The conclusion of the study is that SMEs can implement education around the threat that phishing constitutes without specific frameworks or standards to rely on, but if the organization want to use it, they must be careful to adapt the education to their own organization's size. In order to draw more far-reaching conclusions than those described in the report, it would have been important to be able to rely on a larger number of organizations than the 4 organizations and the 10 interviewees that participated in the study. In addition, more research is needed in the field of smishing and vishing.

Title: Management control to support sustainability practices in SMEs - An interview study of  MCS in small and medium-sized enterprises Authors: Isac Arvidsson & Oscar Dahl Supervisor: Josefine Rasmussen  Background:  Most companies today employ some sort of sustainability strategy, and those who do not are facing increasing demands to shift focus towards sustainability in wake of the evolution of society. MCS is a key contributor to a company's ability to work towards sustainability, and large parts of current research within the field is solely focused on large companies. As management control for sustainability is just as important for smaller companies it is relevant to study how it tends to be used in SMEs. Aim: The aim of this study is to examine how Swedish SMEs with a sustainability strategy uses MCS to support and manage their work towards sustainability. The study will be based on Simons LOC. Method: The study is based in the qualitative field of research and is performed in the form of an interview study, where nine interviewees from nine different companies have been interviewed. The companies and the interviewees have been selected through a goal-directed selection in order to identify interviewees in relevant company positions. The collected empirical data has been compared to prior research in the analysis in order to be able to draw conclusions, find similarities and differences between the companies. Conclusion:  The conclusion of this study shows that there are several similarities between the SMEs regarding how they employ their MCS in order to handle their work towards sustainability. The study shows that the identified differences stem from two main factors: the size of the company and whether the company has sustainability at its core or not. Lastly, it can be established that the biggest opportunities for SMEs are connected to their growth, and their ability to adopt a structured MCS at an early stage. / Titel: Styrning för att hantera hållbarhetsarbete i SMF - En intervjustudie av MCS i små & medelstora företag Författare: Isac Arvidsson & Oscar Dahl Handledare: Josefine Rasmussen Bakgrund: De flesta företag arbetar idag efter någon form av hållbarhetsstrategi och de som inte gör det blir i allt högre utsträckning tvingade att ställa om mot hållbarhet till följd av samhällsutvecklingen. Ekonomistyrningen är en nyckelfaktor när det kommer till företagens förmåga att arbeta mot hållbarhet och mycket av den forskning som finns inom ämnet är enbart inriktad på stora företag. Då styrning mot hållbarhet är lika viktigt för mindre företag är det relevant att undersöka hur den tenderar att se ut i SMF. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i Simons LOC, undersöka hur svenska SMF med en uttalad hållbarhetsstrategi använder sig av MCS för att hantera sitt hållbarhetsarbete. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är utförd i form av en tvärsnittsstudie där nio respondenter från olika SMF har intervjuats. Företagen och respondenterna har valts ut genom ett målstyrt urval i syfte att identifiera intervjupersoner i relevanta positioner som skulle kunna bidra till studiens syfte. Det insamlade empiriska materialet har sedan jämförts i analysen för att kunna dra slutsatser och hitta likheter eller skillnader mellan företagen. Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns många likheter kring hur SMF utformar och arbetar med MCS för att kunna hantera sitt hållbarhetsarbete. Vidare visar resultatet att de skillnader som identifieras främst beror på två faktorer, företagens storlek och huruvida företagen har hållbarhet som affärsidé eller inte. Slutligen kan det konstateras att de största möjligheterna för SMF kan knytas till deras tillväxt genom att lyckas tidigt etablera strukturerade MCS som kan underlätta när organisationen fortsätter växa.

Syfte – Syftet med studien är att undersöka arbetet i ett tillverkande små till medelstora företag (SMF) utifrån ett organisatoriskt ambidexteritets (OA) perspektiv för att förstå hur SMF:s kan öka sin innovationsförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar: 1. Hur ter sig arbetet på olika nivåer i tillverkande SMF:s? 2. Hur kan arbetet på de olika nivåerna i tillverkande SMF:s jämföras? Metod – För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ intervjustudie där teori och empiri analyserades genomgående. En litteraturstudie utfördes för att skapa grund för det ställda problemområdet. Därefter samlades data in i form av fyra olika intervjuer där varje intervju representerade en hierarkisk nivå. Den data som samlades in har analyserats genom mönsterjämförelse. Resultat – Studien visar att organisationen lätt fastnar i utnyttjande av befintlig kunskap. Därmed behöver organisationen prioritera och involvera sina medarbetare i större utsträckning för att bli mer utforskande. Fortsättningsvis påvisar studien att utnyttjande av befintlig kunskap sker i högre utsträckning bland de lägre hierarkiska nivåerna medan utforskande efter ny kunskap uppstår mer bland de högre hierarkiska nivåerna. Vidare visar studien att det oplanerade arbete som uppstår inom organisationen inte påverkar organisationen negativt. Samt att det sker högre upp i de hierarkiska nivåerna inom organisationen. Det framkommer även att arbetet som sker på organisatorisk nivå präglar det hierarkiska ledet ner till individnivå. Implikationer – Studien har inte bidragit till några nya teorier men däremot har ny kunskap framförts. Studiens resultat har bidragit till att de oplanerade arbete som sker i organisationer verkar ske på en högre hierarkisk nivå. Däremot verkar inte oplanerat arbete påverka organisationer i samma negativ bemärkelse som teorin hävdar. Utnyttjande av befintlig kunskap verkar även tillämpas i högra utsträckning i den nedre delen av de hierarkiska nivåerna och utforskande av ny kunskap tillämpas på de högre nivåerna. En empirisk implikation som studien bidragit med är att medarbetaren har visat sig vara en viktig resurs för att öka SMF:s innovationsförmåga samt att kommunikationen är viktig genom det hierarkiska ledet. Begränsningar – Den rådande pandemi covid-19 som påverkat samhället har begränsat metodvalen vilket sänker studiens trovärdighet. Ytterligare en begränsning är att studien har genomförts på en organisation vilket medför att ett bredare perspektiv hade kunnat åstadkommits om flera organisationer undersökts.

Till följd av avtagande kontanthantering i samhället och introduktionen av blockkedjeteknik, har Riksbanken sedan 2017 utrett möjligheten att introducera en digital centralbanksvaluta (Ekronan) som ett komplement på betalningsmarknaden. Till skillnad från inlåning i affärsbank, skulle valutan vara fri från kredit- och likviditetsrisk vilket kan agera som riskreducerande verktyg. Området är relevant att undersöka för SMF eftersom tidigare litteratur påvisar att individer agerar riskaversivt inför val av finansiella tjänster och att SMF saknar kontrollerade verktyg för riskhantering. Studien syftar därmed till att beskriva SMF:s efterfrågan på en kontobaserad, räntebärande E-krona som inlåningmedel och vilka faktorer som påverkar inställningen. Forskningsfrågan besvaras genom semistrukturerade intervjuer med sex SMF, Svenskt Näringsliv samt en företagsrådgivare från Svenska Handelsbanken. Resultatet indikerar att SMF är positivt inställda till E-kronan och värderar avsaknaden av kreditrisk framförallt i ett finansiellt instabilt scenario. Den teoretiska implikationen är att bolagen efterfrågar E-kronan vilket härrörs till ett riskaversivt beteende vid CM-processen. Vidare forskning föreslås där sambandet mellan exponerad finansiell risk och efterfrågan på E-kronan undersöks och valideras.