Denna uppsats ämnar undersöka om det föreligger ett samband mellan hållbarhetsredovisning och lönsamhet hos svenska små och medelstora företag (SMF). Studien avser vidare att enbartinkludera svenska SMF inom branscherna tillverkning och industri, partihandel och transport. Anledningen till att dessa branscher är till föremål för studien är på grund av att branscherna bidrar med stor andel av koldioxidutsläpp i Sverige. Vi har vidare valt att rikta in oss på SMF som inte lyder under lagstiftad hållbarhetsrapport, enligt 10§ kap. 6 ÅRL (SFS 1995:1554). Tidigare forskning visar blandade resultat. Exempel på det är, att SMF gynnas positivt i lönsamhet (Enderle 2004; Shields & Shelleman 2015) men också studier som visar att SMF inte gynnas positivt i lönsamhet, då de har mindre resurser än stora företag (Aggarwal 2013; Shields & Shelleman, 2015; Klewitz & Hansen, 2014; Jayeola 2015). Detta i samband med dagens klimatkris är avsikten med studien: Att undersöka huruvida SMF gynnas eller inte gynnas av att engagera sig i hållbarhetsredovisning genom ett lönsamhetsperspektiv. Enligt vår mening är det ett viktigt ämnesområde att studera då det kan krävas incitament för SMF att inkludera miljöåtgärder samt hållbarhetsredovisning i verksamheten. Detta i och med att de besitter mindre resurser än stora företag. Om inte engagemang för miljöåtgärder bidrar till bättre lönsamhet, då är frågan vad SMF har förincitament till hållbarhetsredovisning är. Detta har diskuterats utifrån en teoretisk utgångspunkt med hjälp av The Signaling Theory och Legitimitetsteorin. Detta är en kvantitativ studie, där vi tillämpar Ordinary Least Squares (OLS) och logistisk regression för att bringa svar i frågan. Studien innehåller även en total kartläggning utav deutvalda branscherna, inom gränsen för frivillig hållbarhetsredovisning. Avsikten med detta är att ge insikt för vilka hållbarhetsredovisningsmetoder, tid av hållbarhetsredovisning och trender som finns hos respektive bransch. Kartläggningen gav information för att formulera välriktade hypoteser angående lönsamhet för små och medelstora företag. Via hypoteserna studerar vi vikten av hållbarhetsredovisningsmetod, tidsaspekten och branschskillnader gentemotlönsamhet och dess stabilitet.

Cyberrelaterad brottslighet drabbar företag i allt större omfattning och en grupp företag som är särskilt drabbade är små- och medelstora företag (SMF). En anledning till denna ökning anses vara svag informationssäkerhet hos företag tillhörande kategorin. En hög informationssäkerhetsmedvetenhet bland anställda på ett företag kan enligt forskning minska cyberrelaterad brottslighet. Vidare saknas nödvändig teori inom området informationssäkerhetsmedvetenhet för att förstå mänskliga intentioner och hur ett önskat beteende uppnås. Ett sätt att komma till rätta med riktlinjer och policy för informationssäkerhet är att upprätta ett ledningssystem med hjälp av ISO 27001-certifiering. Nödvändig forskning saknas kring hur ISO 27001-certifieringsprocessen påverkar informationssäkerhetsmedvetenhet i ett SMF och vilka förändringar som uppkommer till följd av en certifieringsprocess. Studien undersöker därför hur ISO 27001-certifieringar påverkar informationssäkerhetsmedvetenhet och vilka förändringar som uppkommer till följd av en certifieringsprocess. En semistrukturerad intervjustudie har utförts i ett ISO 27001-certifierande svenskt SMF. Baserat på insamlade data och teoretiskt ramverk har fem olika beståndsdelar av informationssäkerhetsmedvetenhet identifierats och resultat har analyserats i relation till dem. Resultaten visar att svenska SMF får en förhöjd informationssäkerhetsmedvetenhet till följd av en ISO 27001-certifiering. Vidare visar resultaten att svenska SMF får tydligare processer och riktlinjer för säkerhetsrelaterat arbete till följd av en ISO 27001-certifieringsprocess. / Cyber-related crime is affecting companies to an increasing extent and a group of companies that are particularly affected are Small and Medium-sized Enterprises (SME). One reason for this increase is weak information security in companies falling into the category. According to research, a high level of information security awareness among employees at a company can reduce successful cyber-related crime. Furthermore, necessary theory in the field of information security awareness is missing. One way to deal with guidelines and policies for information security is to establish an information security management system using ISO 27001 certification. Necessary research is lacking on how the ISO 27001 certification process affects information security awareness in an SME and what changes arise following the certification process. This study examines how an ISO 27001-certification affects information security awareness and which changes occur following the certification process. A semi-structured interview has been conducted in an ISO 27001-certifiying Swedish SME. Based on gathered data and our theoretical framework, five different components of information security awareness have been identified and results have been analyzed in relation to them. The results indicate that swedish SME gets a heightened level of information security awareness following an ISO 27001-certification. Furthermore, the results show that Swedish SMEs get more distinct processes and guidelines for security-related work following an ISO 27001-certification process.

Innovation management is considered a critical part of the survival of organizations, not least for small and medium-sized enterprises which accounts for the largest share in Swedish business. Despite the positive effects that innovation can bring, there is little research on how systematic innovation management looks in small and medium-sized enterprises.  Purpose: This study aims to contribute to the area of innovation management within small and medium-sized enterprises, by starting a discussion of their pre-conditions to adopt a systematic approach.  Theory: The study does not consider previous theories. However, a phenomenographic approach has influenced the course of the study. To better understand the phenomenon (systematic innovation in small and medium-sized enterprises) we collected perceptions of the sub-areas that constitute an innovation management system. Their basic understandings and variations in their perceptions contributed to an increased understanding of the phenomenon. Method: A total of three external innovation experts and four representatives of small and medium-sized enterprises contributed with data through dialogue-based interviews. The using of a standard for innovation management systems (ISO 56002: 2019) established a mutual understanding of the phenomenon in the conversations with the respondents. While conducting the interviews we analyzed the material where descriptive categories were formed that illustrate differences in how the respondents perceive the phenomenon, their varying ways of delimiting and attributing meaning to the phenomenon.  Results: The outcome of the study consists of the relations between the descriptive categories. The identified descriptive categories attribute meaning to the phenomenon in the following ways; (Descriptive category 1) presupposes knowledge of the individual's value and influence on the process, (Descriptive category 2) presupposes reduced demands on structure and the scope of systematization, (Descriptive category 3) presupposes pressure from external or internal actors. The results show that small and medium-sized enterprises are highly dependent on commitment from management and that the organization has the ability to use these pre-conditions as driving forces for innovation management. / Innovationsledning har på senare tid betraktats som en kritisk del för organisationers överlevnad, inte minst för små och medelstora företag vilka står för den största andelen i svenskt näringsliv. Trots de positiva effekter innovation kan medföra finns det väldigt lite forskning på hur innovationsledning ter sig inom små och medelstora företag. Syfte: Att bidra till området genom att starta en diskussion om vilka förutsättningar små och medelstora företag har att göra innovationsarbetet till en systematisk process. Teori: Studien tar inte hänsyn till tidigare teorier på området. Däremot har fenomenografiska utgångspunkter präglat studiens förlopp. För att komma åt små och medelstora företags förutsättningar att bedriva innovationsledning systematiskt söktes förstå de uppfattningar företagen själva har av det som utgör ett innovations-ledningssystem. Därmed låg intresset i att komma åt grundläggande förståelser och variationer bland dessa, som i sin tur bidrog till en ökad förståelse av fenomenet i sin helhet. Metod: Totalt har tre externa innovationsexperter och fyra representanter från små och medelstora företag bidragit till studiens insamlade information genom dialogbaserade intervjuer. Med hjälp av en befintlig standard för ett innovationsledningssystem (ISO 56002:2019) tillskrevs meningsinnehåll till fenomeneti samtalet med respondenterna. Parallellt med intervjuernas genomförande analyserades innehållet. Under analysen formades beskrivningskategorier som illustrerar skillnader i hur respondenterna uppfattar fenomenet samt deras varierande sätt att avgränsa det. Resultat: Utfallsrummet utgörs av relationen mellan beskrivningskategorierna och kan ses som studiens resultat. De identifierade beskrivningskategorierna tillskriver mening till fenomenet på följande vis; (Beskrivningskategori 1) förutsätter kännedom om individens värde och påverkan på processen, (Beskrivningskategori 2) förutsätter sänkta krav på struktur och systematiseringens omfattning, (Beskrivningskategori 3) förutsätter påtryckningar från externa eller interna aktörer. Utfallsrummet i sin tur visar på att små och medelstora företag är högst beroende av att ledning och organisation i sin helhet kan se och utnyttja dessa förutsättningar som drivkrafter för systematisk innovationsledning.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka vikten av standardisering hos växande små till medelstora (SMF) tillverkande företag. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar formulerats.  1. Vilka svårigheter finns det i att följa en process inom växande SMF? 2. Vilka utmaningar har växande SMF kring att standardisera sina processer? Metod – Frågeställningarna besvarades genom att kvalitativt samla in data i ett triangulerande tillvägagångssätt. Datainsamlingen bestod av observationer, intervjuer, dokumentstudier, ostrukturerade möten samt litteraturstudier. Deltagande observationer har genomförts för att studera urvalet på nära håll. Vidare genomfördes tre intervjuer med personer som hade erfarenhet av den studerade aktiviteten där bland annat händelser, beteenden och attityder samlades in. Dokumentstudien utfördes för att validera sådant som talades om på intervjuerna och som observerades. Under de ostrukturerade mötena samlades det allmän information. Litteraturstudier inom relevanta ämnen utfördes genomgående under studien för att ta fram ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket och empirin samlades in parallellt för att stödja varandra. Studien har bestått av en abduktiv ansats och analysen har grundats på den empiriska datan i koppling till det teoretiska ramverket.  Resultat – Den studerade aktiviteten var demontering av automationsutrustning - en maskin. Undersökningen visar att det har identifierats icke-värdeskapande aktiviteter inom Leans 7+1 slöserier, vilket skapar svårigheter i processer och hindrar att en standardisering kan utformas. Växande SMF behöver gå från en adhocratisk konfiguration till en maskinbyråkratisk konfiguration för att kunna standardisera sina processer. Vidare visade studien att det fanns utmaningar hos den operativa kärnan och hos den strategiska toppen. Hos den operativa kärnan upptäcktes motstånd till följd av ”vanans makt”, det vill säga att arbeta som man alltid gjort. Hos den strategiska ledningen upptäcktes däremot utmaningar i att använda sig av forum för att ta emot feedback hos de anställda.  Implikationer – Det teoretiska bidraget för studien är att den ökat kunskap inom standardisering av arbetsprocesser och de tillhörande utmaningarna som finns på växande SMF, samt utveckling av redan existerande organisationsteori. Det praktiska bidraget för studien är att företag kan använda sig av studien för underlag till implementering av standardiserade arbetsprocesser. Begränsningar – Studiens begränsningar utgörs av att endast ett fallföretag ingick i undersökningen. Hade fler företag undersökts hade resultatet bidragit till större generaliserbarhet och därmed hade resultatet varit tillämpbart i fler verksamheter. Ytterligare begränsning skedde i form av antal observationer av maskiner - endast demontering av en maskin observerades.

Forskning på internationalisering av företag ur ett nätverksperspektiv är förhållandevis utbredd. Däremot har forskningsstudier gällande små- och medelstora företags (SMF:s) etablering på tillväxtmarknader i Afrika varit tämligen begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur svenska SMF inom techsektorn använder nätverk vid etablering på tillväxtmarknader i Afrika, både utifrån ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Genom en kvalitativ fallstudie studerades hur ett SMF använde sig av företagets, entreprenörens och en inkubators nätverk vid sin internationalisering till Malawi och Rwanda. Studiens resultat visar på att samtliga tre nätverksperspektiv påverkar fallföretagets internationalisering men i olika grad. Tillsammans med sitt nätverk skapade företaget en plattform för kunskapsutbyte vilket bidrog till att bygga förtroende på marknaden. Även entreprenörens tidigare erfarenhet och nätverk var avgörande samt flexibiliteten av affärsmodellen. Inkubatorn spelade en mindre men fortfarande central roll genom att bidra med kunskap om marknaden, legitimitet och kontakter via sitt nätverk.

On the battlefield, having accurate positions of allied troops is crucial for making effective decisions. However, obtaining this information can be challenging, particularly outside of one's own battalion network. This research focuses on developing and evaluating methods for disseminating digital geographic position data between different interconnected radio networks in a military context. The radio networks in question are ad hoc networks that use a Wide Band Waveform (WBWF) as their communication waveform. The objective is to transfer position data between networks without overloading them. The networks have a limited bandwidth and it's shared among all nodes belonging to the network. A node is a unit with a radio at hand that can communicate with other similar configured radios. To allow networks to communicate with each other, some nodes, called gateway nodes, are geared with a second radio. The second radio is used to communicate with other nearby battalions. Protocols and algorithms can use these gateway nodes to transfer data between different networks. The research evaluates two methods, one is based on Simplified Multicast Forwarding (SMF) combined with Optimized Link State Routing (OLSR) and the other is a self-developed algorithm called Gateway Node Election (GNE) algorithm. The GNE algorithm gives control to the gateway nodes, allowing for more selective transmission of position data between different networks. To evaluate the performance of methods this thesis uses a simulation tool called Aquarius to measure the performance of the methods in various scenarios, including bandwidth usage and message age. The result shows that the GNE algorithm, compared to SMF, uses less network bandwidth and it's a more robust solution since it gives redundancy by transmitting packets again if they weren't received. The findings of this research will contribute to improving the dissemination of critical information among different radio networks in a military context.

Bakgrund: Övergången från en linjär till cirkulär ekonomi är något som har adresserats på en global nivå. SMF står för 56% av den svenska sysselsättningenoch är därmed en stor faktor i den svenska omställningen till en cirkulär ekonomi. För att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi krävs det att de cirkuläraföretagen har tillgång till finansiering. Det finns en stor mängd forskning om olika typer av cirkulära affärsmodeller och hur de påverkar ett företags operativa verksamhet. Det finns även mycket forskning kring de finansiella förutsättningarna för SMF. Något som inte diskuteras lika mycket är hur de finansiella förutsättningarna ser ut för cirkulära affärsmodeller i SMF. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur de finansiella förutsättningarna för att implementera och driva cirkulära affärsmodeller ser ut i svenska SMF. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie som är utförd med en abduktiv ansats och med realism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika SMF med cirkulära affärsmodeller och en respondent från ett finansieringsinstitut. Ett målstyrt urval har använts som urvalsmetod för att identifiera företag och respondentpersoner i relevanta positioner som skulle kunna bidra till studiens syfte. Slutsats: Resultatet av studien visar att SMF med cirkulära affärsmodeller skiljer sig i vissa avseenden gentemot linjära SMF när det kommer till finansiella förutsättningar. Cirkulära SMF:s finansiella implikationer kan medföra särskilda utmaningar som begränsar deras tillgång till finansiering, men det finns även implikationer som agerar som möjliggörare. De finansiella förutsättningarna skiljer sig mellan olika typer av cirkulära affärsmodeller i vissa avseenden, men förutsättningarna kan även skilja sig beroende på andra faktorer såsom ålder och storlek. / Background: The transition from a linear to a circular economy is being addressed on a global level. SMEs account for 56% of Swedish employment and are thus a major factor in the Swedish transition to a circular economy. Transitioning from a linear economy to a circular economy requires that thecircular businesses have access to financing. There is a large body of research on different types of circular business models and howthey affect a company's operational activities. There is also plenty of research on the financial preconditions of SMEs. There is however a lack of research on the financial preconditions for circular business models in SMEs. Research aim: The aim of this paper is to identify the financial preconditions for implementing and operating circular business models in Swedish SMEs. Method: The study is a qualitative cross-sectional study conducted with an abductive approach and with realism as a research paradigm. The empirical material was collected via semi-structured interviews with nine respondents from different SMEs with circular business models and one respondent from a financial institution. Targeted sampling was used as a sampling method to identify companies and respondents in relevant positions that could contribute to the aim of the study. Findings: The results of the study show that SMEs with circular business models differ in some respects from linear SMEs in terms of financial preconditions. The financial implications of circular SMEs may pose specific challenges that limit their access to financing, however there are also implications that act as enablers. Financial preconditions differ between different types of circular business models in some respects, but preconditions may also differ depending on other factors such as age and size of the enterprise. / Mistra REES

Det finns oändligt med beslut som företag och dess ledning ställs inför varje dag. För att företagen ska lyckas väl och nå sin högsta lönsamhet är det viktigt att bra beslut fattas. För att göra det kan redovisningen och dess information få en viktig roll vid beslutsfattandet. Det finns ett teoretiskt tänk vilken roll redovisningsinformationen bör ha, dock är frågan hur det fungerar i praktiken. Är redovisningsinformationen av användning för ägarna och ledning vid beslutsfattande? Ovanstående fick vårt intresse och viljan att se hur redovisningen används i praktiken och undersöka hur användbar redovisningen uppfattas vara vid beslutsfattande. Tidigare forskning visade på att det fanns ett problem i SMF-företag, där ägare och ledning inte får redovisningen användbar vid beslutsfattanden och därmed blev vårt fokus i studien utifrån de företagen. Vi undersökte om faktorer som utbildning kan ha en påverkan på hur ägarna och ledning använder sig av redovisningsinformationen. Vår studie tillämpar en kvalitativ metod och genomfördes genom sex intervjuer med respondenter från olika företag. Från vårt empiriska material kunde vi se att redovisningsinformationen upplevs vara användbart för ägarna och företagsledningen vid beslutsfattande, dock fattas inte besluten enbart från den rationalitet som teorier kan antyda att det borde göras. Ägarna och företagsledningen försöker använda redovisningen som fakta vid sina beslutsfattanden men vid vissa tillfällen faller besluten mer på intuition. Vi kunde även se att ägarna och företagsledningen främst använde sig av extern redovisning samt att faktorer som utbildning kan ha en positiv inverkan på användandet av redovisningsinformationen hos ägaren och ledningen. / There are countless decisions that companies and their managers face every day. For the companies to succeed and reach maximum profitability, making good decisions is essential. To do that, accounting information can have an essential role in the decision-making. There is a theoretical idea of what role accounting information should have, but the question is how well it works in practice. Is the accounting information of use in the decision-making process? The following made us interested in seeing how accounting is used in practice and investigate how useful accounting information is perceived in the decision-making process. Earlier studies identified that a problem in SME companies was that owners and managers do not find the accounting information useful while making decisions. Therefore, our study focuses on if factors such as education influence owners and managers use of accounting information. The study applied a qualitative method and was implemented by six interviews with respondents from different companies. From our empirical material, the accounting information was found to be useful in the decision-making process. However, the decision made, cannot be described as rational as theories suggest it should be. Most owners and managers try to use accounting as facts in their decision but on some occasions, the decision is based more on intuition. We could also draw the conclusion that the accounting used most was external accounting and that factors such as education can have a positive effect on the owners and managers use of accounting information.

Tillväxten hos små och medelstora företag är viktig då den är en förutsättning för överlevnad, dynamik och jobbskapande. 2019 uppstod fyra av fem nya jobb bland små och medelstora företag. Särskilt viktiga för Sveriges ekonomi är små och medelstora industriföretag, då de står för en femtedel av Sveriges ekonomi samt cirka tre fjärdedelar av detsamlade exportvärdet. Denna studie avser att beskriva och analysera om det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan användningen av kortfristiga skulder och tillväxt bland 150 tillverkande små och medelstora företag (SMF) i Sverige under femårsperioden 2015–2019.  Genom tillämpning av en linjär regressionsanalys har resultatet i denna studie påvisat ett statistiskt signifikant negativt samband mellan kortfristig finansiering och tillväxt. Resultatet har analyserats och diskuterats med hjälp av Resource-based view (RBV) och tidigare forskning inom det studerade ämnet.

No description available.