I mikroföretag samt små- och medelstora företag (SMF) är varumärkesutveckling en avgörande faktor när det kommer till om företaget kommer att lyckas etablera sig på marknaden eller inte. Till skillnad från större organisationer måste SMF, på grund av deras begränsade resurser, tackla arbetet med varumärkesutveckling med ett betydligt större fokus och effektivitet. Inom den svenska modebranschen sysselsätter 95 % av företagen färre än 10 personer, vilket innebär att 95 % av företagen i den svenska modebranschen tillhör kategorin mikro inom SMF. De företag som sysselsätter fler än 250 personer, utgör endast 0,1 % av modeföretagen i Sverige. Trots detta råder det en brist på forskning och litteratur rörande varumärkesutveckling inom SMF. Tidigare forskning och litteratur fokuseras till stora delar på stora- multinationella företag och deras varumärkesutvecklande aktiviteter är oftast varken lämpliga, eller logiska, att tillämpa inom SMF. Denna brist på uppmärksamhet ligger till grund för studiens syfte. Syftet är att granska hur nystartade klädvarumärken, med begränsade resurser, arbetar med varumärkesutveckling för att etablera sitt varumärke. Med hjälp av fyra företag från Borås kommun, grundade mellan år 2013 och 2016, som alla är verksamma inom kläd-/modebranschen har det empiriska underlaget för studien skapats. Tidigare forskning rörande varumärkesutveckling inom SMF har lagt grunden för den teoretiska referensramen. Studien har under intervjuerna, samt analysen av empirin, använt sig av en egenformad teoretisk modell. Den insamlade empirin har sedan kopplats tillbaka till teorin och tidigare forskningsresultat. Studien visar att entreprenörers personliga bakgrunder kan påverka hur entreprenörer i nystartade klädvarumärken arbetar med varumärkesutveckling. Där framförallt entreprenörernas personliga intressen leder till att entreprenörerna arbetar mer med de varumärkesutvecklande aktiviteter som de är intresserade av. Studien visar även att entreprenörer i nystartade klädvarumärken ser varumärkesutveckling som en viktig del i varumärkets förutsättning att nå en etablering på marknaden, där kommunikation med externa intressenter är den stora delen. Studien visar till sist att nystartade klädvarumärken till största del arbetar med varumärkesutvecklande aktiviter som kräver en liten budget eller som är gratis, som ett resultat av att nystartade klädvarumärken har begränsat med resurser.

Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad. Förändringar har också skett genom den teknologiska revolution som pågått en längre tid. Revolutionen har medfört att företag mer effektivt kan använda information, kommunikation, tillverkning och transport i arbetet med att anpassa sina produkter till utländska marknader. De företag som är mest anpassningsbara på internationella marknader är små och medelstora företag (SMF). Genom sin flexibilitet är de skickliga på att hitta nya internationella affärsmöjligheter. Dessa SMFs är ofta fokuserade på nischmarknader med specifika produkter som därigenom skapar efterfrågan runt om i världen. För små och medelstora företag är den internationella marknaden oerhört viktig och i Sverige har en av fyra SMFs internationella aktiviteter. Vårt syfte med denna studie har varit att identifiera och förstå SMFs internationaliseringsbeteende genom att besvara frågan: Hur har internationaliseringsprocessen gått till för tillverkande små och medelstora företag? I vår slutsats kom vi fram till att båda fallföretagen internationaliserat sig genom export och att de sedan investerat i dotterbolag på utvalda marknader. Företagen har till största del gått utomlands genom proaktiva motiv i strävan mot en högre lönsamhet. Enligt vår mening gick det inte att enhetligt beskriva fallföretagens utlandsetablering genom någon av internationaliseringsmodellerna. Vi förklarar istället processen genom att sammanlänka delar av dessa teorier till olika aspekter i deras internationalisering. Något som visade sig vara relevant i vår undersökning var betydelsen av nätverk i verksamheten och att entreprenörens roll i företaget hade stor betydelse för internationaliseringsprocessens utseende. Anledningen till att internationaliseringen skett på olika sätt har till stor del berott på den kunskap och erfarenhet som entreprenören och företaget besuttit vid dess utlandsetablering.

General Data Protection Regulation (GDPR), i Sverige kallad dataskyddsförordningen, har sin upprinnelse i EU:s lagstiftning. EU-kommissionen presenterade 2012 förslag till nya regler för dataskydd och personuppgiftsbehandling efter att bister i det gamla direktivet om behandling av personuppgifter upptäckts. Den nya förordningen, trädde i kraft den 25 maj 2018. Den snabba tekniska utvecklingen i dagens samhälle har förändrat våra vanor och beteenden jämfört med 1998 – då den tidigare personuppgiftslagen trädde i kraft. Tekniken har gjort det enklare att konsumera varor och tjänster från andra länder, vilket i sin tur medför att även våra personuppgifter sprids och lagras utanför Sveriges gränser i högre utsträckning. EU:s syfte med den nya dataskyddsförordningen, GDPR, var att skapa en enhetlig lagstiftning för hanteringen av dessa personuppgifter i de olika medlemsländerna – och därigenom underlätta det fria flödet av varor och tjänster på EU:s inre marknad; informationen skulle kunna flöda fritt mellan medlemsländerna. En viktig aspekt i arbetet med GDPR var tillkomsten av vissa rekvisit, exempelvis kravet på laglig grund, som ska vara uppfyllda vid behandling av personuppgifter av företag, organisationer och myndigheter och andra offentliga organ. För att besvara syftet och frågeställningen ”Hur har Sveriges SMF-företagare upplevt införandet av GDPR?” har en rättsdogmatisk metod använts. Dessutom har en kvalitativ- och kvantitativ metod använts genom frågeformulär och intervjuer i syfte att ytterligare ge klarhet i frågan. Undersökningen visade på att företagare i första hand använt sig av utbildningar, konsulter eller checklistor på internet för att tillgodogöra sig kunskap om GDPR. Genom intervjun med chefjuristen på Företagarna, Sveriges största sammanslutning av företagare, framkom det att många företagare upplever GDPR som svårt och otydligt, framförallt rörande personuppgiftsbiträdesavtal; när dessa ska appliceras och inte. Både i undersökningen, intervjuerna och flertalet nyhetsartiklar framgick det att förordningen är så pass ny att det kommer dröja innan Sveriges SMF-företagare till fullo satt sig i den, och efterlever förordningen. Det är trots allt ett arbete som ska fortlöpa även framledes; företagarna kan inte slå sig till ro eller nöja sig med att enbart ha infört GDPR i verksamheten.

Purpose - The purpose of this study is to explore how SMEs use the Balanced Scorecard to manage and control their organization. Method - The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion - The results show that the SME owner-managers’ personal goals affect how SMEs use the balanced scorecard to control and manage the company. We note that SMEs wherein the owner-manager has ambitions to grow the business also tend to formulate a more tangible vision for the SME itself, and consequently use the balanced scorecard more thoroughly to control and manage the business. The results also showed that the organizational characteristics of SMEs affect how the balanced scorecard is used in these organizations. We note that SMEs value flexibility, adaptability and ad hoc decision making more than formal control tools and formal processes, like those presented in the balanced scorecard. Furthermore, we can also distinguish that organizational maturity plays an important role in how SMEs use the Balanced Scorecard. The essay highlights how SMEs organizational characteristics and the owners character affect how the Balanced Scorecard is used in SMEs and provide important insights on how the governance looks in these businesses. / Purpose - The purpose of this study is to explore how SMEs use the Balanced Scorecard to manage and control their organization. Method - The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion - The results show that the SME owner-managers’ personal goals affect how SMEs use the balanced scorecard to control and manage the company. We note that SMEs wherein the owner-manager has ambitions to grow the business also tend to formulate a more tangible vision for the SME itself, and consequently use the balanced scorecard more thoroughly to control and manage the business. The results also showed that the organizational characteristics of SMEs affect how the balanced scorecard is used in these organizations. We note that SMEs value flexibility, adaptability and ad hoc decision making more than formal control tools and formal processes, like those presented in the balanced scorecard. Furthermore, we can also distinguish that organizational maturity plays an important role in how SMEs use the Balanced Scorecard. The essay highlights how SMEs organizational characteristics and the owners character affect how the Balanced Scorecard is used in SMEs and provide important insights on how the governance looks in these businesses.

SAMMANFATTNING Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012. Författare: Mikael Furö och Fredrik Johansson Handledare: Christine Tidåsen Titel: Att koka soppa på en spik – konsten att bygga varumärken i små- och medelstora företag. Bakgrund: Vi människor lever i en värld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svårt att differentiera sina varor från konkurrenternas. Att tjäna snabba pengar är inte längre hållbart utan företag måste jobba på att skaffa sig långsiktiga konkurrensfördelar. Varumärken har målats upp som lösningen och varumärken finns i lika många utföranden som det finns produkter. Dock är mycket litteratur kring varumärkesuppbyggnad skriven med stora företag i åtanke. Vi har därför intresserat oss för hur små- och medelstora företag(SMF) går tillväga när de bygger varumärken. Forskningsfråga: Forskningsfrågan för uppsatsen lyder: Vilka faktorer kan vara bidragande till uppbyggnaden av ett varumärke i små- och medelstora företag? Syfte: Syftet med vår uppsats är att urskilja vad små- och medelstora företag (SMF), som under 2000-talet kunnat etablera ett varumärke inom sin bransch, har för syn på varumärken. Vi vill försöka urskilja faktorer som direkt eller indirekt går att koppla till företagens varumärken och hur de har byggt upp dem. Metod: Arbetet har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod där vi har alternerat mellan en induktiv och deduktiv ansats. Studien är i huvudsak explorativ men med vissa deduktiva inslag i val av teorier. Våra primära källor är hämtade från intervjuer med personer som arbetar och varit med från början i företag som idag etablerat ett varumärke på marknaden. Vi har även intervjuat tre stycken varumärkesexperter för att få deras syn på SMF och varumärkesuppbyggande. Resultat, slutsatser: Små företag har idag lika stora möjligheter att bygga sig varumärken, men det gäller för dem att förstå vad det är som bidrar till att bygga ett varumärke. Identiteten är central och är det som konsumenter skapar associationer till och bidrar till deras medvetenhet. Företag måste även ha ett tydligt syfte som förklarar deras existens och som utgör företagets kärnvärden eftersom konsumenten gärna tilldelar värde till något som den tycker om. Intern och extern kommunikation blir även en faktor som påverkar om konsumenten ska kunna ta till sig ett budskap och få en samlad bild. Företag bör även känna till sin målgrupp och inte distansera sig från den. De företag som har återförsäljare eller distributörer bör även se till att de är nära sin slutkonsument genom att utbilda personal som tillhandahåller deras produkter till konsumenten. På så vis blir inte kommunikationen av identiteten skev

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling. Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling. En extern part i styrelsen för företagen medför i alla fall att företagens styrelse är aktiv vilket i sin tur har en starkt positiv effekt på att ledningen lägger tid på affärsutveckling. Om en bank skulle erbjuda sina kunder stöd i affärsutvecklingen likt en styrelse så finns dessutom möjligheten att sätta högre krav på ledningen än vad en styrelse kan göra i de fall då det är samma personer som är ägare, ledning och styrelse. Detta innebär att en bank skulle kunna bidra kraftigt till utvecklingen i det lokala näringslivet genom att hjälpa sina kunder att lägga tid på affärsutveckling.

Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts världsmarknad kännetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktär som bidrar till att små och medelstora företag förr eller senare, i strävan efter bättre prestation, kommer att söka sig till utländska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter där de kan utnyttja sina kärnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag etablerar sig samt förändrar sin verksamhet på en tillväxtmarknad. Vidare analyserar vi varför behovet av att byta etableringssätt uppstår och hur bytet påverkar företagets engagemang och prestation. Avslutningsvis dras slutsatser kring hur små och medelstora företag hanterar sin etableringsprocess på tillväxtmarknader. För att uppfylla syftet har vi arbetat efter en kvalitativmetod och tillämpat en flerfallsstudie där vi intervjuat sex stycken företag i sydöstra Sverige. Den teoretiska referensramen omfattar olika internationaliseringsstrategier, etableringssätt och förändringsagenter, samt teorier om byte av etableringssätt, engagemang och prestation. Det empiriska kapitlet presenterar resultatet av information insamlad från intervjuerna med fallföretagen. Kapitlet är strukturerat efter företagen samt de tre delproblemen som utformats. I analysen kopplas det teoretiska ramverket ihop med det empiriska materialet och analyseras utifrån hur företagen etablerat och fortsatt utveckla sin etableringsprocess på tillväxtmarknaden. Vidare analyseras hur deras verksamhet påverkas av ett etableringsbyte. I slutsatsen kan vi konstatera att fallföretagen väljer att initialt etablera sig på en tillväxtmarknad genom att använda direkt export och tenderar att fördjupa sitt engagemang vid ett etableringsbyte. Vidare dras en slutsats angående att ett fördjupat marknadsengagemang leder till bättre prestation för företagen. Slutligen presenteras förslag för vidare forskning.

With the essence of robustness toward fiber nonlinearity owing to the increasingly required high-speed data rate from the country to country or country to the state, many useful methods are proposed upon the long-haul optical fiber transmission, such as modulation format, dispersion map and repeater spacing, etc. Return-to-zero differential phase shift keying (RZ-DPSK) format was chosen in this master thesis because of its high tolerance toward nonlinear effect in the wavelength-division multiplexing (WDM) system transmission. It has been realized that the system performance is wavelength-dependent by the combination of the WDM technology and the RZ-DPSK system with the commonly used block-type dispersion map, especially for the significant performance difference between including or excluding the self-phase-modulation (SPM) effect. Therefore, it is quite significant to investigate the unwanted fiber nonlinearity. In this master thesis, the influence relating to the cross-phase modulation (XPM) effect and the SPM effect with the conventional dispersion map after long distance transmission is the mainly concerned issue to be discussed. In this master thesis, both experiment and theoretical simulation are investigated. On the theoretical simulation part, the Q-factor of the system zero dispersion wavelength at 1543.8nm, 1550nm, 1556.2nm were degraded and their value were less than 10dB. The Q-factor was around 1.5dB less than the averaged value. However, the performance of the long-haul RZ-DPSK system based on the block-type dispersion map shows no significant performance by shifting the system zero dispersion wavelength out of the WDM signal wavelength band. On the experimental part, the impact of the XPM effect and the SPM effect on the long-haul optical fiber communication system is investigated quantitatively. For the XPM experiment, the system performance was just only 0.1 dB difference after 6000km transmission. On the contrary, for the SPM experiment, the Q-factor between best and worst performance was up to 1.3dB difference. At last, the experiment and the simulation support each other successfully in this master thesis.

<p>Denna uppsats behandlar e-fakturering och hur små företag ser på ett framtida användande av e-fakturering när en ny standard är på väg att lanseras. Vi har valt att undersöka huruvida små företag ser några fördelar med att börja använda e-fakturering jämfört med den traditionella pappersexercisen. Den nya standarden svenska bankföreningen i samarbete med de svenska storbankerna utvecklar, är tänkt att underlätta för användarna och företagarna så att dessa skall kunna sänka sina kostnader per faktura samt i ett längre perspektiv förenkla hanteringen.</p><p>De teorier som presenteras i arbetet beskriver begreppet e-faktura, samt andra begrepp kopplade till detsamma. De använda teorierna, kopplat till frågeställningarna och syftet, utgjorde sedan grunden till de frågor vi skapat för att ställa vid intervjuer med olika småföretagare i Jönköpingsregionen.</p><p>De intervjuer som genomfördes skedde antingen genom personliga möten med nyckelpersoner ute hos företagen eller genom telefonintervjuer. Frågorna berörde hur företagen ställer sig till e-fakturering, huruvida de ser fördelar och vilka eventuella fördelar de anser viktigast för just dem. Den efterföljande analysen utfördes genom att jämföra svaren mot uppsatsens huvudfrågeställningar, något vi även gjorde med teorierna. Därefter jämförde vi det empiriska materialet mot det som skrevs i teorin.</p><p>Några av slutsatserna vi dragit är att företagen ser positivt på en ny standard för e-fakturering samt att företagen inte känner någon större oro rörande implementationen av standarden. Detta då väldigt många arbetar i standardiserade affärssystem. Vi kom fram till att företag med större mängder fakturor har större nytta av e-fakturering, främst när det kommer till att minska arbetsbördan och i slutändan även kostnaden per faktura.</p> / <p>This thesis discuss e-invoicing and what view small businesses has on a future use of e-invoicing as a new standard is about to be launched/introduced. Our attempt has been to examine whether SME’s see possible advantages through use of e-invoicing compared to traditional paperwork. The new standard, a joint initiative between Svenska Bankföreningen and the major Swedish banks, is set to make it easier for users, the businesses, to reduce cost of invoices and, in a longer perspective, ease the way in which they are handled.</p><p>The theories presented in the thesis describe the concept of e-invoicing and concepts linked to it. Theories collected, linked with research questions and the purpose of the thesis became the foundation when questions for interviews, to ask SME’s in the Jönköping region, were created.</p><p>Interviews were carried out either through personal meetings with key informants at their respective offices or through telephone interviews. The questions touched respective business view on e-invoicing, whether they see any advantages and what advantages was considered most important to them. The analysis was performed through analyzing the presented theories to our research questions independent of what was found during the interviews. The empirical findings were analyzed in the same manor and summed up through a comparison of the theories and the empirical findings.</p><p>Some of the conclusions we made were that the businesses are positive concerning a new standard for e-invoices as well as them not being worried over the implementation of the standard, due to most of them having standardized information systems. Furthermore we believe businesses handling larger quantities of invoices will gain more from use of e-invoicing, mainly concerning workload and, in the long run reducing cost per invoice.</p>

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade år 2010 en vision om att fördubbla Sveriges export fram till år 2015. Visionen omfattade bland annat att öka exporten från små svenska företag. Exporten från svenska företag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfrämjande projekt inte ökat. För att utreda varför regeringen inte lyckats i sin satsning har vi studerat ett av regeringens exportfrämjande projekt Innovative Sweden som drivits av Svenska Institutet under perioden 2011 till 2013. Studien är analyserad dels ur ett företagsekonomiskt perspektiv, genom att utvärdera resultatet av tre företags medverkan i främjandeprojektet, och dels utifrån ett nätverksperspektiv; hur projektet påverkat företagen i deras etablering av utländska affärsrelationer för potentiell export.Syftet med uppsatsen är att ur ett nätverksperspektiv utreda huruvida främjandeprojektet bidragit till exportstöd eller inte för de svenska företagen. Som verktyg har vi analyserat företagens resultat utifrån faktorer som kan påverka företags internationella etablering av affärsrelationer hämtade från teorier inom nätverk vid internationalisering. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket.Undersökningen visar att ett politiskt främjandeprojekt kan fungera som stöd i företags sökande efter etablering av utländska affärsrelationer och export. Två av tre företag fick kontakt med relevanta affärsaktörer, varav ett fick igenom affärer för export. Utifrån den teorietiska modellen gynnades företagen av främjandeprojektet genom att de erhöll ett ökat förtroende från närvarande intressenter och det skapades möjligheter till export och internationella affärskontakter.