Konkurrensen hårdnar och utvecklingstakten inom industrin går allt fortare, detta leder företagen till nya utmaningar. Nya utmaningar är svåra att hantera speciellt för små- och medelstora företag, SMF eftersom de inte besitter samma kunskap och ekonomiska förutsättningar som stora företag. Detta projektet syftar att förbättra konkurrensfaktorn i SMF genom att tillämpa statistisk processtyrning och därmed höja deras kvalitet. För uppnå syftet har målet varit att ta fram ett hållbart arbetssätt för statistisk processtyrning för produktion i små serier. En fallstudie enligt DMAIC som är Sex Sigmas primära arbetsgång har använts för att skapa erfarenhet om variation och finna ett arbetssätt. Studien fastställer att en lyckad implementation av statistisk processtyrning har en cyklisk metodik som utgår från ledning, samarbete, teknik och statistik. De statistiska aspekterna i arbetssättet redogörs i ett flödesschema.

Les dunes marines sont de grandes structures sédimentaires qui, ensemble, couvrent de larges zones appelées champs de dunes. Des dunes ont été découvertes dans tous les océans, de la côte jusqu'aux talus continentaux. Leur forme et mobilité sont des témoins du lien étroit qui existe entre le transport sédimentaire, l'hydrodynamique (courants marins) et la topographie du fond. L'étude des dunes est intéressante scientifiquement parlant, mais elle est également motivée par des enjeux économiques et environnementaux. Les dunes peuvent être étudiées de deux manières : La modélisation et l'analyse de données de terrain (granulométrie, courantométrie, données sismiques, données bathymétriques). Ces deux approches sont très différentes mais complémentaires. Avec l'amélioration des données Sondeur Multi-Faisceaux (SMF), il est maintenant possible de visualiser la morphologie des dunes et de suivre leur évolution de manière plus détaillée. Plusieurs méthodes automatiques d'analyse de la morphologie et de la dynamique des dunes ont été développées pour analyser les Modèles Numériques de Terrain (MNTs) construits à partir de ces données SMF. Pourtant, aucun ne permet d'estimer les valeurs de descripteurs morphologiques et dynamiques pour chaque dune. L'analyse et l'évaluation de ces descripteurs restent régionales avec le découpage des MNTs en régions rectangulaires. Seul un traitement manuel permet d'estimer ces descripteurs pour chaque dune. L'objectif de cette thèse est de développer des algorithmes automatiques permettant de quanti er la morphologie et la dynamique de chaque dune. Pour ce faire, une représentation des données SMF sous forme d'une tessellation triangulaire a été préférée au classique MNT régulier. Tout d'abord, les dunes doivent être extraites de la topographie du fond marin. Un algorithme par accroissement de régions avec adaptation de l'échelle d'analyse, issu de la géomorphométrie est proposé. Les crêtes de dunes sont d'abord extraites en combinant un algorithme de simplification de tessellations avec un algorithme d'extraction de lignes de crête. La résolution de la tessellation est adaptée par l'algorithme de simplification afin de faciliter l'extraction des lignes de crête. Les lignes de crête sont des objets bien définis en géométrie différentielle. Leur extraction s'appuie sur l'interprétation de cette définition appliquée à des modèles discrets du fond (tessellations). Les crêtes servent d'embryons à l'algorithme d'extraction des dunes. L'estimation des paramètres morphologiques des dunes (longueur, largeur, hauteur, etc.) découle de l'extraction automatique des dunes. L'utilisation d'une méthode de recalage non rigide (isométrique) pour la quantification de la dynamique est discutée. Des tessellations représentant la topographie d'un même champ de dunes à différents moments sont analysées par l'algorithme d'extraction des dunes. Ensuite, une dune est associée à une dune d'une autre tessellation qui lui correspond (même dune à un autre instant). La dynamique de chaque dune est quantifiée à partir des résultats de l'algorithme de recalage : les transformations permettant d'aligner différentes représentations d'une dune. / Marine dunes are large sedimentary mounds often organized in dunefields. Theyhave been discovered in oceans all around the globe, from continental rises to nearshore areas. These mobile seafloor structures reflect the unique and complex relationship between the sediment, the seafloor topography and the hydrodynamics (currents). Dunes are not only interesting at a scientific level. In fact, their study is also motivated by economic, safety and environmental reasons. The study of dunes can be divided into two complementary approaches: Modelling and analysis of in situ data (granulometry, current, bathymetric data).The increased quality of MultiBeam EchoSounder (MBES) data allows scientists to monitor and visualize the complexity of, both, dune morphology and dynamics. Au-tomatic methods to characterize dune morphology and dynamics using Digital TerrainModels (DTMs) have already been proposed. But, none does it at the dune scale. Mor-phological and dynamical descriptors are estimated for patches of the dunefield. Today, the evaluation of such descriptors for each dune can only be achieved manually.The objective of this thesis is to design automatic algorithms for the quantification of dune morphology and dynamics. A representation of MBES data as triangular meshes has been preferred to the usual gridded DTMs. The first stage consists of delineating dunes in the seafloor. A scale adaptative, region growing algorithm based on geomorphometry is proposed. The combination of mesh implification and crest extraction algorithms enables to accurately recover dune crest lines. The mesh simplification facilitates the crest extraction by adapting the mesh resolution. Crest extraction is based on the discrete interpretation of the definition of crest lines in differential geometry. The crests are, then, used as seed regions by the dune extraction algorithm.

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig påinternationella marknader. Det största hindret för små- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess är avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. På grund av detta är användandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som är mindrekostsam i jämförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hänsyn till detta äranvändandet av en agent ett vanligt tillvägagångssätt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mål på grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent är anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget. Det är därför nödvändigt för företag attskydda det egna intresset genom implementering av olika kontrollsystem. I denna studie harvi använt oss av principal- agentteorin i syfte att förklara förhållandet mellan svenska SMFsoch dess agenter. Utöver detta undersöker vi även hur svenska SMFs kan kontrollera sinautlandsagenter. För att undersöka detta har vi formulerat följande forskningsfrågor: “Hur kanprincipal-agenteorin tillämpas i syfte att beskriva uppdragsrelationen mellan svenska SMFoch dess agent på den internationella marknaden?” samt ”Hur kan svenska SMFs styra attdess agent på den internationella marknaden arbetar enligt företagets önskemål?”. I syfte attbesvara dessa forskningsfrågor har det insamlats och bearbetats teoretiskt material, vilketutgjort underlag för den semistrukturerade intervjuguide som besvarats av studiensintervjupersoner. Detta har resulterat i en analys följt av slutsats där forskningsfrågornabesvaras. Studien avslutas med rekommendationer till framtida forskning. / Globalization has enabled firms to expand abroad and enter international markets. The mainobstacle for small and medium-sized firms in their internationalization-process is the lack offinancial resources and local market knowledge. Therefore, the use of an offshore agent is agood option. An agent holds good local market knowledge and represents an establishmentform that is less costly, compared to the start-up of a subsidiary. Hence, the use of an agent isa common approach amongst internationalized small and medium-sized firms (SME’s).Simultaneously, a firm and its agent are driven by different ambitions due to divergence intheir self-interests. Although an agent is hired to work in unity with the firm’s ambitions, itmay hold a self-interest that collides with the firm’s objectives. Therefore, it is vital for firmsto protect their own interests by implementing different mechanisms that can control theagent. In this study, the principal-agent theory has been applied in order to explain therelationship between Swedish SME’s and their agents. Additionally, it has been investigatedhow Swedish SME’s are able to control their offshore agents on the international market. Toexamine this, the following two research questions have been formulated: “How can theprincipal-agent theory be applied to describe the relation between Swedish SME’s and theiragent on the international market?” and “How can Swedish SME’s control that their agent onthe international market are working in unity with the firm’s requests?” In order to answerthese two questions, theoretical material has been collected and processed in order toformulate the basis of the semi-structured interview guide that has been answered by therespondents. This has resulted in an analysis followed by a conclusion where the researchquestions are answered.

No description available.

Denna studie handlar om molnbaserad ekonomistyrning i små och medelstora företag och hur en existerande ekonomistyrningsmodul kan utvecklas i ett molnbaserat redovisningssystem. Fallföretaget i studien är Fortnox AB som vid uppsatsens början hade en ekonomistyrningsmodul som ansågs bristfällig. Prototyping kommer vara en stor del av studiens ansats och den efterliknas med en utvecklingsstudie inom systemutveckling. Den prototyp som utformas och förädlas genom studiens gång ska bidra med att Fortnox får ett bättre redovisningsprogram att erbjuda samt att revisionsbyråer och slutanvändare kan utvinna en bättre ekonomistyrning ur deras redovisningssystem. En sådan här systemutveckling förutspås också få ett par effekter hos små och medelstora företag vilka studien även ska kartlägga.Resultat: En ekonomistyrningsmodul anses enligt denna studie behöva erbjuda anpassningsbarhet, användarvänlighet, enkelhet, överskådlighet, vitalitet, grafisk och designmässig attraktivitet samt interaktion för att få genomslagskraft. Enligt användarna av Fortnoxs redovisningssystem kan inte detta erbjudas fullt ut i nuläget. I händelse av att en ekonomistyrningsmodul utvecklas till att bli mer anpassad efter ovanstående punkter så kan både användaren, dennes verksamhet eller organisation påverkas samt att ett par övergripande effekter kan förekomma. Effekter som kan uppstå är förbättrade processer och informationsflöden, tidseffektivitet, större förståelse, intresse och trygghet för användaren, ”rätt” informationsanvändning samt att hela ekonomier och företagsklimat kan gynnas av mer framgångsrika SMF. / This study is about cloud-based management accounting systems in small and mid-sized companies, and how an existing management accounting module can be developed within a cloud-based accounting system. The case study company is a Swedish provider of accounting systems, Fortnox AB, which had a deficient management accounting module at the beginning of this report. The scientific prospect of this study will mainly be prototyping, which is the usual way to improve a system within system development. The prototype, refined and developed through this study, shall combine Fortnox with better software as well as accounting firms and users of the system shall be able to obtain more useful information in their management accounting processes. It is predicted that system developments will provide with positive effects and this study will also examine how these appear in small and mid-sized companies.Result: The cornerstones of a successful management accounting module are considered to be adaptability, user friendliness, simplicity, lucidity, vitality, interaction and attractiveness through graphical design. This module was, according to the users of Fortnox’s accounting system, deficient as this report took place. However, if the management accounting module is developed to become more adaptable based on the above stated improvements the users, their organisations and the entire economy can benefit from it. The effects could be improved processes and information flows, time efficiency, a wider understanding, interest and comfortability for the user, “right” information usage and that the entire economy can benefit from successful SMEs.

Bakgrund: Det är problematiskt att implementera hållbara styrmedel i små- och medelstora företag (SMF) enligt tidigare forskning. Miljöledningssystem är ett populärt hållbart styrmedel där många svenska SMF har certifierat sig mot miljöledningsstandarden ISO 14001. I och med uppdateringen ISO 14001:2015 tillkom nya krav där organisationer har tre år på sig att uppdatera standarden. Det är därmed relevant att studera svenska SMF som nyligen uppdaterat sin miljöcertifiering samt att få ta del av deras upplevelser. Syfte: Denna studie ämnar bidra med kunskaper om hur små- och medelstora företag upplever de drivkrafter, barriärer och praktiska implikationer som uppstår vid implementeringen av ISO 14001. Metod: En kvalitativ flerfallstudie på två fallföretag med fokus på företagens subjektiva upplevelser kring ämnet har bedrivits. Dokumentgranskning samt intervjuer har legat till grund för en hermeneutisk narrativ tolkning där empirin har presenterats i form av berättelser. Slutsats: Kundkrav är enligt studien den dominerande drivkraften att implementera ISO 14001 för SMF. Implementering och upprätthållande av ISO 14001 visar sig vara utmanande på grund av internet motstånd och att standarden inte är optimal för företagens struktur, där ISO 14001:2015 inte har upplevts underlättande för denna problematik. Många positiva effekter kan konstateras som implikationer, men det går att diskutera om dessa väger tyngre än de försvårande faktorerna. I takt med att kundkraven på ISO 14001 ökar har dessa SMF inte mycket att säga till om vilket grundar vår slutsats att SMF kan uppleva ISO 14001 som ett nödvändigt ont. / Background:Implementing sustainability management tools for SMEs has been problematic according to earlier studies. Environmental Managemt System (EMS) is a popular tool where many Swedish SMEs is certified to the EMS-standard ISO 14001. The update of the standard ISO 14001:2015 included several new criteria for organizations to fulfill where they have a transition period of three years to update their certification. It is therefore relevant to study Swedish SMEs who recently updated their certification to let their own experiences come through. Purpose: This study aims to contribute with knowledge to how SMEs experience drivers, barriers and practical implications connected to the implementation of ISO 14001. Method: A qualitative multiple case study on two SMEs has been conducted with focus on the cases’ subjective perceptions. Document studies and interviews will provide a hermeneutic narrative interpretation where each case is presented as a narrative. Conclusion: Customer demands are according to the study the most significant driver for these SMEs to implements ISO 14001. The implementation and maintenance of ISO 14001 appears to be a challenge caused by internal resistance and the fact that the standard is not optimal for the structure of SMEs. We have not found indications that ISO 14001:2015 helps SMEs to tackle this problem. However, many positive implications have been found, although it is disputable if the positive aspects are larger than the barriers. As the customer demands are increasing, SMEs appear to have little to say which leads to the conclusion that ISO 14001 can be perceived y SMEs as a necessary pain.

Generellt ser automationsgraden bra ut för tillverkande företag i Sverige, men vid en djupare granskning syns det att utvecklingen i små och medelstora företag (SMF), går långsamt framåt. För att Sverige ska behålla sina framträdande roll som industrination krävs ökad automation och robotisering i SMF. Därför syftar studien till att skapa ökad förståelse kring SMF:s utmaningar och påverkansfaktorer för automationsbeslut. I studien utförs kvalitativa intervjuer med fem små och medelstora företag. Forskningen grundar sig i ett ramverk som består av insamlat teoretiskt material och utgår från tre identifierade huvudområden; Produktiontekniska utmaningar, Interna utmaningar och Extern påverkan. Undersökningen visar på att SMF tenderar att stå inför en rad olika utmaningar som automation kan vara en lösning på, men också att viss problematik kan uppstå vid automatisering. Studien visar också på att samband existerar mellan företags utmaningar och att det även kan skilja sig beroende på om företag verkar som underleverantörer eller levererar produkter direkt till slutkund. / In general, the degree of automation for manufacturing companies in Sweden seems to be fine, but upon a deeper examination it appears that the development in small and medium-sized enterprises (SMEs) is slowly progressing. In order for Sweden to retain its prominent role as an industrial nation, increased automation and robotization in SMEs are required. Therefore, the study aims to create an increased understanding of SME challenges and influencing factors for automation decisions. In the study, qualitative interviews are conducted with five small and medium-sized companies. The study is based on a framework consisting of collected theoretical material and is based on three identified main areas; Production engineering challenges, internal challenges, and external impact. The study shows that SMEs tend to face a variety of challenges that automation can be a solution to, but also that some problems can exist within the implementation of automation. It also indicates that relationships exist between companies' challenges, but that they may also differ depending on whether companies act as subcontractors or deliver products directly to end customers.

Chatbots är mjukvarubaserade system som syftar till att simulera konversation mellan olika aktörer med hjälp av text och/eller tal. Vanliga användningsområden för en chatbot är exempelvis kundservice, marknadsföring och underhållningssyften. Chatbots har växt fram som ett alltmer väletablerat fenomen på marknaden, och fenomenet fortsätter att växa. En anledning till dess popularitet är att chatbots kan leda till kortare svarstid, förbättrad kundservice, förbättrad kundtillfredsställelse samt ökat engagemang hos kunder. De många fördelar som chatbots möjliggör har lett till att särskilt små och medelstora företag (SMF) vill utveckla och implementera chatbots för kundservice i sina verksamheter. Många SMF saknar emellertid de färdigheter och resurser som krävs för att fullt ut ta till vara på digitaliseringens möjligheter och den kompetens som krävs för att utveckla chatbots anpassade till ett SMF:s specifika behov. Mot denna bakgrund formuleras det problem vi avser att utforska: Det finns en brist på designkunskap som stödjer utveckling av kundservice-chatbots för SMF. Baserat på problemet har vi valt att studera följande forskningsfråga: Hur bör kundservice-chatbots för SMF designas? För att besvara forskningsfrågan har vi tagit inspiration från forskningsmetoden Action Design Research. Med stöd av metoden har ny kunskap och nya lärdomar identifierats genom utveckling och utvärdering av en chatbot i samverkan med studiens samarbetsföretag. Studiens resultat består av en IT-artefakt (chatbot) och tre designprinciper som syftar till att förenkla och möjliggöra utveckling av andra instanser av samma systemklass. De tre designprinciperna studien resulterat i är; Design för personlighet, Design för initial kapacitetsbeskrivning och Design för enkel integration. Vår slutsats är att designprinciperna ger nytta för sitt syfte och bidrar med designkunskap som kan inspirera och vägleda i både fortsatt forskning och praktik. / Chatbots are software-based systems aiming to simulate conversation between different actors using text and/or speech. Common uses for chatbots are e.g., customer service, marketing, and entertainment purposes. Chatbots have emerged as an increasingly well-established phenomenon that continues to grow. A reason for its popularity is that chatbots can lead to shorter response times, improved customer service, improved customer satisfaction and increased customer engagement. The many benefits chatbots enable have led to small and medium-sized enterprises (SMEs) wanting to develop and implement customer service chatbots in their organization. However, many SMEs lack the skills and resources needed to take full advantage of the potential of digitalization and the skills needed to develop a chatbot tailored for the specific needs of a SME. Against this background, the problem we intend to address is formulated as follows: There is a lack of design knowledge that supports the development of customer service chatbots for SMEs. Based on this problem, we have decided to investigate the following research question: How should customer service chatbots for SMEs be designed? To answer the research question, we have used the research method Action Design Research. With support of this method, new knowledge and lessons have emerged during evaluation in collaboration with a SME. The results of the study consist of an IT artifact (chatbot) and three design principles that aspire to simplify and enable the development of other instances of the same system class. The three design principles that the study resulted in are; Design for personality, Design for initial capacity description and Design for simple integration. Our conclusions are that the design principles provide benefits for their purpose and contribute with design knowledge that can inspire and guide in both further research and practice. Note that this bachelor’s thesis is written in swedish.

Today's automotive requirements have resulted in complex Sheet Metal Forming (SMF) processes of Sheet Metal (SM) with reduced formability, and thus it is crucial to be able to predict formability accurately to prevent material failure during SMF. Formability predictions today utilize Forming Limit Curves (FLC)s in Finite Element Analysis (FEA), but  FLCs are not valid for the Non-Linear Strain Paths (NLSP)s generated during SMF. One purpose of this thesis is thus to increase the knowledge on FP handling NLSP,  which was obtained through providing suggestions of failure models for handling NLSP effects, based upon literature on the subject. Generating NLSP experimentally is both time and material costly with the conventional method, thus the second purpose of this thesis was to increase the knowledge on test procedures for generating NLSP in SM. Based upon the findings of Chandramohan \cite{chandramohan_study_2021} five test procedures for generating NLSP were put forward, and the Nakajima test with modified punch geometry was chosen for further study.   In this thesis, the NLSP characteristics of two modified punch geometries were evaluated by FEA performed using LS-DYNA. For the FEA three specimens with blank width of 50, 100 and 200 mm was used, and the anisotropic Barlat yld2000  was used as the material model. This material model was calibrated to material data of Mild steel CR4, Aluminium alloy AA6016, and Dual-phase steel DP800. The results for all materials showcased similar reacquiring general NLSP characteristics at the corners of the punch features, which are unfavorable positions when failure by necking is evaluated, and thus it was concluded that the tested punch geometries are not favorable and more development of the punch geometry is needed. / Dagens fordonskrav, har lett till komplexa plåtformnings processer av plåtmaterial med reducerad formbarhet, och det är därför väsenligt att kunna förutsäga formbarhet noggrant för att förhindra materialbrott under plåtformning. Försträckning och brott förutses idag genom Formgränskurvor (FGK) i finita element analyser (FEA), men dessa gäller inte för icke-linjära töjningsvägar som uppkommer under plåtformning. Ett syfte av denna avhandling är därför att öka kunskapen kring modeller för att förutsäga formbarhet under icke-linjära töjningsbanors effekter, vilket uppnådes genom att  presenteras  förslag på brott modeller för att hantera de icke-linjära töjningsvägar baserade på  literatur inom området. Att generera icke-linjära töjningsvägar experimentellt är både tids och materialkrävande med den konventionella metoden, således är det andra syftet av denna avhandling att öka kunskapen kring test metoder för att generera icke-linjär töjningsbvägar i plåt. Baserat på Chandramohans \cite{chandramohan_study_2021} resultat diskuteras fem test procedurer för att generera icke-linjära töjningsvägar, och Nakajima test med modifierad stämpelgeometri valdes för vidare studie.  I denna avhandling studerades töjningsignaturen av två stämpelgeometrier med FEA i LS-DYNA. Till FEA:n användes tre ämnen med bredd av 50, 100 och 200mm, och anisotropiska Barlat yld2000 användes som materialmodell. Denna materialmodell kalibrerades mot experimentella mätvärden för mjukt stål CR4, Aluminiumlegering AA6016 och Stål DP800. Resultaten visade för alla material återkommande generella icke-linjära töjningsbanor enbart för hörnorna på stansgeometrierna, vilket är icke önskvärda positioner då brott pga. midjebildning utvärderas, och således drogs slutsatsen att nuvarande stansgeometri inte är gynnsam och ytterligare utveckling behövs.

Information security is an important focus area in our business climate, where cyberattacks pose a growing threat. To address the increasing threat landscape, it is crucial for companies to establish guidelines and regulations on how employees and companies should act to maintain information security. Therefore, many companies are working on implementing an Information Security Management System (ISMS), where information security policies (ISP) are considered the cornerstone. However, research has shown that small and medium-sized enterprises (SMEs) face specific obstacles and challenges when it comes to implementing and complying with an ISP. The purpose of this study is to provide recommendations for Swedish SMEs to achieve better implementation and compliance levels of ISPs. The empirical data for this study is based on data collected through semi-structured interviews with Swedish SMEs. The collected data was then analyzed using thematic analysis. The results of the empirical data indicate that a lack of competence is the primary issue for Swedish SMEs in their information security efforts. The study’s conclusions discuss the recommendations based on the collected empirical data and the reviewed literature. Among the recommendations, the authors emphasize the importance of education to increase information security awareness, as well as the importance of engagement from top management. The authors have chosen to limit the scope of the study to businesses in Sweden. Furthermore, no consideration has been given to industry-specific characteristics since the study’s respondents operate in diverse business sectors. / Informationssäkerhet är ett viktigt fokusområde inom dagens företagsklimat, där cyberattacker utgör ett växande hot. För att möta den ökande hotbilden lyfts värdet av att företag etablerar riktlinjer och bestämmelser över hur anställda och verksamheten ska agera för att bibehålla informationssäkerheten. Många företag jobbar därmed för att etablera ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS), där informationssäkerhetspolicyer (ISP) anses utgöra grundpelaren för ett LIS. Forskning pekar däremot på att små och medelstora företag (SMF) upplever särskilda hinder och utmaningar när det kommer till att implementera och efterleva en ISP. Studiens syfte är således att framföra rekommendationer för hur svenska SMF kan åstadkomma en bättre implementations- och efterlevnadsgrad av informationssäkerhetspolicyer.Studiens empiri bygger på datainsamling som erhållits från semistrukturerade intervjuer med svenska SMF. Insamlade data har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av empirin indikerar på att kompetensbristen är den primära faktorn som hindrar svenska SMF i sitt informationssäkerhetsarbete. Studiens slutsatser avhandlar rekommendationer utifrån insamlad empiri och granskad litteratur. Bland rekommendationerna ser studiens författare att utbildning i syfte att höja informationssäkerhetsmedvetenheten och engagemang från företagsledningen är av största vikt för att lyckas. Författarna har valt att begränsa studiens omfång till den svenska företagsmarknaden. Vidare har ingen hänsyn tagits till industrispecifika karaktärsdrag, då studiens respondenter verkar inom spridda sektorer.