No description available.

Det finns idag ett växande behov av mobilitet samt en fortsatt urbanisering i världen vilket leder till vissa utmaningar för framtidens logistik och transporter. Utmaningarna handlar om att möta det ökande behovet av att transportera människor och paket utan att bidra till mer trängsel på vägarna. Det finns ett visat intresse för Urban Air Mobility samt luftburna leveranser med drönare, och användandet av dessa tjänster skulle kunna vara en del av lösningen på de framtida problemen. För att detta skall vara möjligt behöver många olika aktörer involveras, men det behöver även finnas ett visat intresse samt en vilja till att ersätta vissa nuvarande leveranser med drönare. Examensarbetets syfte var därför att undersöka intresset för drönarleveranser i Östergötland med utgångspunkt från Norrköping Airport. Syftet inkluderade även en undersökning av hur drönarbaserade leveranser skulle kunna gynna olika organisationer. Detta för att utreda den framtida efterfrågan på drönarleveranser i regionen. Under examensarbetets gång har teori kring bland annat leveranser, drönare, luftrum, regler samt drönares kapacitet samlats in. De metoder som använts i examensarbetet är en litteraturstudie, intervjuer samt en fallstudie. Intresset för drönarleveranser har identifierats genom ett antal semistrukturerade intervjuer med tre olika industriföretag samt Region Östergötland. Möjligheten till att koppla samman drönartrafik med Norrköping Airport har även undersökts genom en intervju med flygplatsens VD. För att djupare svara till hur drönarbaserade leveranser skulle kunna gynna olika organisationer har en fallstudie bestående av två olika fall genomförts. Med hjälp av teori och tidigare forskning funnen genom litteraturstudien har det empiriska materialet analyserats. Utifrån intervjuerna kunde ett intresse identifieras, men med vissa tveksamheter kring drönares kapacitet och säkerhet. Det visade intresset handlade främst om drönares förmåga till snabba leveranser, men varierade i det avseendet att vissa organisationer var intresserade av inkommande gods och andra av utgående gods. Fallstudiens resultat visade att företagen, till viss del, kan gynnas genom tids- och ekonomiska besparingar av att byta ut vissa nuvarande leveranser mot drönarbaserade leveranser. De slutsatser som gjorts i examensarbetet är att drönare lämpar sig för leverans av små och lätta produkter förpackade i paket, att det finns ett visat intresse för drönarleveranser i Östergötland samt att organisationerna framför allt kan gynnas av drönarleveranser utifrån tidsaspekten genom att få eller leverera produkter snabbare än andra transportmedel. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ”snabba” eleverna i svenska är skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolämnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fått någon stimulerande undervisning på deras rätta nivå. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom årskurs F-3 arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgång. Samt belysa vilken form av materiel pedagogerna använder sig av för att ge eleverna den undervisning som de har rätt till. Tre intervjuer och åtta enkäter med verksamma pedagoger i årskurs F-3 genomfördes för att få en bild av hur det ser ut i några skolor. Resultatet från intervjuer och enkäter visade, tvärtemot vad tidigare forskning visar, på en bild av lärare som arbetade för en individanpassad undervisning för att alla elever skulle få känna sig motiverade och stimulerade till sitt arbete i skolan.

Denna uppsats har som avsikt att belysa och problematisera hur rasifierade maktstrukturer konstrueras i representationen av olika etniska grupper i svensk populärkultur. I uppsatsen analyseras den första säsongen av tv-serien Snabba Cash producerad av Netflix Sverige år 2021, med hjälp av en narrativ analys. Rasifiering av grupper har uttryckts i populärkulturen i och med att svarta och bruna respektive vita representeras med rasifierade skillnader, detta har bidragit till att grupperna värderas olika och placeras utifrån en makthierarki. Konstruktionen av skillnaderna är även grundade i stereotyper vilket ger en ensidig bild av de som rasifieras svarta och bruna. Genom åtta utvalda scener undersökte vi därför narrativet i Snabba Cash utifrån hur karaktärer som rasifieras svarta/bruna respektive vita har framställts, men även hur de framställs i jämförelse med varandra enligt teori om rasifiering, representationsteori, stereotyper och populärkultur.   I vår analys har vi kommit fram till två teman i hur karaktärerna har framställts i tv-serien. Det ena menar att karaktärerna har framställts med skillnader gentemot varandra grundat i hur de har rasifierats. I det här temat påvisar vi att de svarta/bruna karaktärerna porträtterades med ofördelaktiga egenskaper medan de vita karaktärerna i motsats har uppfattats med fördelaktiga egenskaper. I och med detta har de svarta/bruna karaktärernas agerande uppfattats som ett icke-önskvärt beteende enligt ett ideal medan de vita karaktärernas agerande i stället har uppfattats som önskvärt i linje med en samhällsnorm. Detta antagande är i enlighet med postkolonialismens perspektiv på hur grupperna rasifieras. Utöver detta fann vi även att de rasifierade skillnaderna förstärker och påverkar andra maktordningar hos karaktärerna vilket har påverkat hur de framställs i tv-serien. De svarta/bruna karaktärerna porträtteras med sämre socioekonomiska faktorer och mindre makt än de vita karaktärerna. Det andra temat tar upp att de svarta/bruna karaktärerna är framställda utifrån etablerade stereotyper om gruppen vilket innebär att karaktärerna går i linje med en förutfattad bild om hur gruppen förväntas agera. Däremot utmanar tv-serien stereotypen om brottsbenägenhet vilket gör att Snabba Cash går emot det välkända mönstret, och i detta fall bidrar till att ge gruppen en mer nyanserad bild. Utifrån vår analys drar vi slutsatsen att Netflixs tv-serie Snabba Cash från år 2021 har konstruerat rasifierade skillnader mellan svarta/bruna och vita karaktärer vilket har bidragit till att upprätthålla och reproducera kunskap om hur olika etniska grupper kontrasteras emot varandra utifrån ett maktförhållande. / This essay intends to highlight and problematize how racialized power structures are constructed in the representation of different ethnic groups in Swedish popular culture. We analyze the first season of the television series Snabba Cash produced 2021 by Netflix Sweden using a narrative analysis. Racialization of groups has been expressed in popular culture where black and brown people have been compared to white people and represented with racialized differences, this has contributed to an unequal treatment of the groups which is based off a power hierarchy. The construction of the differences is also based on stereotypes, which gives a one-sided picture of those who are racialized black and brown. Through eight selected scenes, we therefore examine the narrative in Snabba Cash based on how characters who are racialized black/brown and white have been portrayed, but also how they are portrayed in comparison to each other according to theories of racialization, representation theory, stereotypes, and popular culture.    In our analysis, we have seen two themes in how the characters have been portrayed in the television series. One of the themes says that the characters have been represented with differences from each other based on how they have been racialized. Here, we demonstrate that the black/brown characters were portrayed with unfavorable characteristics while the white characters, in contrast, have been perceived with favorable characteristics. The actions of the black/brown characters have been perceived as an undesirable behavior according to an ideal, while the actions of the white characters have been perceived as desirable in line with a societal norm. This assumption is also in accordance with the post-colonial perspective on racialization. In addition to this, we also found that the racialized differences reinforce and affect other power structures for the characters, which affected their portrayal in the television series. The black/brown characters are portrayed with lower socio-economic factors and less power than the white characters. The second theme addresses that the black/brown characters are based on established stereotypes about the group, which means that the characters are in line with a preconceived image of how they are expected to behave. On the other hand, the tv-series challenges the stereotype of criminality, which means that Snabba Cash is going against the well-known pattern, and in this case contributing to giving the group a more nuanced image. Based on our analysis, we conclude that Netflix's television series Snabba Cash from the year 2021 have been constructing racialized differences between black/ brown characters and white characters, which has contributed to maintaining and reproducing knowledge about how different ethnic groups are contrasted against each other based on a power relationship.

Inledning: Svensk e-handel är under kraftig tillväxt. Att försäljningen har ökat kraftigt beror bland annat på att privatpersoner under de senaste 10 åren blivit bekvämare med att handla på Internet. I takt med att följningen ökat, har även konkurrensen ökat. För att företag ska kunna överleva och växa sägs MCS därför vara av stor betydelse. E-handeln innebär en relativt ny situation för företagen och innebär stor osäkerhet i form av snabba beslut, hög konkurrens och pressade priser. Formella styrmedel gör att företagen snabbt kan anpassa sig efter specifika situationer och uppnå ett bättre resultat. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av formella styrmedel i e-handelsföretag för att se om de används och vilken betydelse de har. Vidare är syftet att identifiera kritiska situationsfaktorer inom e-handeln och utifrån dessa analysera hur de påverkar e-handelns formella ekonomistyrning. Genom att göra detta vill vi utveckla kunskap kring relationen mellan ekonomistyrning och situationsfaktorer inom e-handeln. Metod: Utifrån fyra faktorer; tillväxt, storlek, resultat och bransch, har vi valt ut tio stycken e-handelsföretag att göra en komparativ intervjustudie på. Med varje företag har en halvstrukturerad intervju genomförts. Slutsats: Några av de situationsfaktorer som påverkar den formella ekonomistyrningen är tillväxt, hög konkurrens, snabba beslut, strategi och storlek. Vidare påverkar även de olika faktorerna till stor del varandra. Formella styrmedel som används är planering och budgetering på kort sikt, både finansiella- och icke-finansiella mått och kalkyler till viss del. Strukturen och kultur påverkar även hur dessa används och vilken betydelse de har. / Introduction: Swedish e-commerce is in rapid growth. Sales have increased substantially due to individuals in the last ten years has become more comfortable to online-shopping. As the growth increases, the competition also becomes fiercer. For companies to survive and grow MCS is of great importance. E-commerce is a relatively new situation for companies and involves uncertainty in the form of quick decisions, high competition and price pressure. Formal controls enables companies to quickly adapt to specific situations and achieve better results. Purpose: The purpose of this study is to identify the existence of formal controls in e-commerce companies, to see if they are used and what impact they have. Furthermore, the purpose is to identify critical situation factors in e-commerce and from these analyse which impact they have on e-commerce formal controls. By doing this, we want to develop knowledge about the relationship between management control and situational factors in e-commerce. Methodology: Based on four factors; growth, size, performance and industry, we have selected ten e-commerce companies to make a comparative interview study on. With every company a semi-structured interview was conducted. Conclusion: Some of the situational factors that affect the formal controls are; growth, intense competition, rapid decisions, strategy and size. The situational factors also affect each other. Formal controls are used for planning and budgeting in the short term, both financial and non-financial measurements and also cost accounting to some extent. The structure and culture affects how they are used and what impact they have.

Artros är en vanlig ledsjukdom som i svåra fall kräver operation. Snabba vårdförlopp, eller fast track-program, har utvecklats för att snabba på den perioperativa vården och patientens återhämtning, minska komplikationer samt sänka kostnader. För sjuksköterskan innebär snabba vårdförlopp att vården blir mer komplicerad och att hen får ta ansvar för fler patienter. Syftet med vår studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett snabbt vårdförlopp. Detta gjordes genom en empirisk, kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod. Utifrån resultatet bildades tre kategorier: “En stressig arbetsmiljö”, “En effektiv vårdkedja” och “Patienten i centrum”. Diskussionen fördjupar hur patientperspektivet och möjligheten till individuell vård påverkas av det snabba vårdförloppet. Informanterna kände sig pressade att på löpande band skriva ut patienter. Då vissa patienter inte var redo för hemgång kände informanterna det ibland som om de kastade ut dem. De ansåg att patienter som av olika anledningar behövde stanna längre än planerat på avdelningen, störde det snabba vårdförloppet. För att arbetet i fast track- systemet skulle fortgå krävdes god kommunikation mellan personal, patienter och anhöriga. I vår studie upplevde informanterna att vården inom fast track-systemet var individuell men att tiden inte alltid räckte till. Detta ansåg de dock inte vara relaterat till själva fast track-systemet. En risk med fast track-systemet menade de var att arbetet ibland kunde ske per automatik, utan reflektion. Slutsatsen är att för att fast track- systemet ska främja en patientcentrerad vård, så krävs att sjuksköterskor har en tydlig etisk professionalitet. Även hög medvetenhet om ansvarsfördelning och vikten av samarbete inom personalgruppen behövs för att fast track-systemet ska fungera utan att hota den vårdande vården.

Det finns otaliga metoder att komponera musik på, och resultatet blir alltid annorlunda. Den föredragna metoden för många är gemensam komposition och andra tycker det finns mer kontroll och bekvämhet i att komponera ensam. Så är frågan vilka verktyg fungerar bäst för den ene kompositör. Det kan vara ett instrument, ett program eller en metod för att skapa musiken, och det val av verktyg som väljas har också en påverkan på kompositionsprocessen och de idéer som följer efter. Som kompositören gradvis börjar att utvecklar en bestämt stilar for att komponera, utvecklar kompositören också musiske mönster som blir ett kännemärke för kompositörens ljud. De mönstren kan omedvetet återanvändas till en senare komposition tillfälle och kan bli en barriär för att skapa ny musik. Om det är ett problem eller inte måste kompositören själv bestämma.   Uppgiften med detta examensarbete är att utforska 4 olika metoder för komposition med el-bas som verktyg och se om det är möjligt att undvika de vanliga kompositions rutiner och skapa musik som känns original och färsk. / <p>Vi gjorde en Live Session i Danmark i en studentlägenhet pga COVID-19 - Allt är spelat in med en iPad. </p>

Syftet med denna studie var att undersöka familjers upplevelser av att minimera intaget av socker/snabba kolhydrater. Detta genomfördes med kvalitativa ostrukturerade intervjuer där föräldrarna i familjen fritt fick berätta utifrån olika teman. Dessa teman täckte områden som anledning, tillvägagångssätt, reaktioner, svårigheter, beteenden och eventuella hälsovinster relaterade till kostomläggningen. Utöver dessa familjer valdes tre bloggar ut inom området lågkolhydratkost. Dessa följdes och analyserades som komplement till intervjuerna. Resultaten tolkades utifrån socialkonstruktivistiskt synsätt och teorin om symbolisk interaktionism. De mest framträdande resultaten var att samtliga som ingått i studien har upplevt förbättringar i sin hälsa, i de flesta fall förbättrades även barnens kognitiva förmåga. Vidare upplevde de att traditionen med sötsaker som både belöning och tröst, är djupt rotad vilket innebar att kostomläggningen inte var så enkel att genomföra utan att få höra epitet som "fanatisk" och "extrem". Ingen av intervjupersonerna uppger att de kan tänka sig att återgå till kolhydratrik kost. / The aim of this study was to examine families' experiences of minimizing the intake of sugar/highcarbs. This has been studied with a qualitative unstructured method with the parents in three families from different free to tell based themes. These themes covered areas like reason, procedures, reactions, problems, behaviors and potential health benefits related to their dietary change. In addition to these families, three blogs were selected in the field of low carbohydrate diets. These were followed and analyzed as a supplement to the interviews. The results were interpreted on the basis of social constructivist approach and the theory of symbolic interactionism. The most prominent findings was that all who entered the study have experienced improvements in their health, in most cases also improved children's cognitive ability . Furthermore , they felt that the tradition of sweets as both reward and comfort, made their dietary change implement difficult without hearing the epithet as " fanatical " and " extreme" . None of the interviewees stated that they would be willing to return to the high-carbohydrate diet.

Elkvalitet beror på flera olika faktorer, exempelvis kortvarig spänningshöjning, kortvarig spänningssänkning, snabba spänningsvariationer (flimmer), spänningssprång, transienter, övertoner eller spänningsosymmetri. Den vanligaste åtgärden för att förbättra elkvaliteten i ett industrinät med ljusbågsugn och höga nivåer av snabba spänningsvariationer är att använda sig av reaktiv effektkompensering.  Denna studie undersöker snabba spänningsvariationers eventuella påverkan på elektrisk utrustning, både gällande användning och livslängd. Vidare undersöks även elkvaliteten i Sandviks industrinät där elektrisk utrustning upplevs ha blivit defekt tidigt under dess livslängd. Detta för att finna åtgärder som kan förbättra elkvaliteten för industrinätet, där en ljusbågsugn används i produktionen. I studien har mätdata gällande elkvalitet från Sandvik jämförts med mätdata från andra industrier vilket sedan analyserat utifrån gällande elkvalitetsnormer. Data om vilken typ av utrustning som kan ha påverkats och information om hur elnätsföretag upplever industriers påverkan på elkvalitet har samlats in genom intervjuer med personal på Sandvik och Vattenfall. Även tidigare forskning behandlas i denna studie. Resultatet visar att Sandviks elkvalitet påverkas av när ljusbågsugnen körs. Flimmernivån är den elkvalitetsstörning som återkommande överstiger normen vid anslutningspunkten av utrustning som tidigt blivit defekt. Tidigare forskning visar att användandet av utrustning kan påverkas av snabba spänningsvariationer till exempel i form av mindre hastighetsförändringar i motorer. I jämförelsen mellan Sandvik och de andra industriernas mätdata framkommer bland annat att höga flimmernivåer är vanligt förekommande i industrinät med ljusbågsugn. För att åtgärda Sandviks flimmernivåer och förbättra deras elkvalitet kan en reaktiv effektkompensering i form av en STATCOM installeras. Det finns inte forskning i tillräcklig stor grad för att kunna dra säkra slutsatser gällande hur snabba spänningsvariationer påverkar elektrisk utrustnings livslängd. Det finns dock forskning som indikerar att så är fallet. Denna studies insamlade data leder inte heller till några säkra slutsatser gällande detta men tydliggör att nuvarande testprocedurer om utrustnings immunitet mot snabba spänningsvariationer inte går att jämföra med de verkliga förhållandena i ett industrinät. Slutsatsen är även att fler studier i ämnet krävs. / Power quality depends on several different factors, such as voltage sags, voltage dips, voltage fluctuation (flicker), rapid voltage changes, transients, harmonics or voltage asymmetry. To improve the power quality in an industrial network one common mitigation is reactive power compensation.     This study examines the possible effects of voltage fluctuations on electronic equipment, both in terms of use and service life. Furthermore, Sandvik's power quality in their industrial network is also examined, where electronic equipment is perceived to have become defective early in its service life. To improve the power quality the goal is to find suitable mitigation for the arc furnace in the industrial network. In this study, the power quality at Sandvik was compared with the power quality from similar industries and analyzed based on current power quality standards. Through interviews with staff at Sandvik and Vattenfall data was provided regarding which type of equipment that may have been affected and information on how electricity network companies experience the impact from industries on power quality. Previous research is also covered in this study. The result shows that the power quality at Sandvik is affected when the arc furnace is active. The flicker level is the power quality disturbance that repeatedly exceeds the norm at the connection point of equipment that has become defective at an early stage. Previous research shows that the use of equipment can be affected by voltage fluctuations, for example in the form of minor speed changes in motors. The comparison between Sandvik and the similar industries reveals that industrials networks with an arc furnace often is affected by high flicker levels. By installing a reactive power compensator, in form of a STATCOM, the high flicker level of Sandvik’s industrial network can be mitigated. There is not enough research to be able to draw definite conclusions if voltage fluctuation affects the lifespan of electronic equipment. However, there is research that indicates that this is the case. The data collected in this study also do not lead to any definite conclusions regarding this but clarifies that current test procedures on equipment immunity to voltage fluctuations cannot be compared with the actual conditions in an industrial network. The conclusion is also that more studies on the subject are required.

Previous research on human judgment and decision making has demonstrated systematic and predictable biases of judgment in experimental settings. One example of this is the tendency to intuitively violate the conjunction rule - a simple rule of probability. This was well illustrated in the famous Linda-problem. (Tversky &amp; Kahneman, 1983). According to the dual-process theory of reasoning, (Kahneman, 2011) reasoning fallacies such as the conjunction fallacy occurs when people fail to use analytic reasoning and instead overly rely on their intuition. The dual process theory proposes that cognitive processes underlying our intuitive impulses and our conscious reasoning constitutes two different modes in the mind –system 1 and system 2- and that the intuitive system 1 are not able to compute probabilities. Furthermore, it is assumed that processes that are labeled system 1 are fast whereas system 2 are thought to be slow. We tested these time course assumptions of dual process theory in a within-subject design by comparing response time latencies between conjunction fallacy judgments and accurate probability judgments. The results showed that inducing accurate responding did not result in delayed response latency. This indicates that making accurate probability judgments does not require more processing time which goes against what would be expected by the dual-process framework. / Tidigare forskning om mänskligt beslutsfattande och bedömningar har i experiment påvisat systematiska och förutsägbara bias. Ett exempel på detta är tendensen att intuitivt gå emot konjuktionsregeln- en enkel regel gällande sannolikhet. Detta illustrerades väl i det berömda Linda- problemet (Tversky &amp; Kahneman, 1983). Enligt två-systemsteorin (Kahneman, 2011) om problemlösning, uppstår bedömningsfel såsom konjuktionsfelet när människor inte använder sig av analytiskt tänkande och istället förlitar sig för mycket på sin intuition. Två-systemsteorin menar att de kognitiva processer som ligger till grund för våra intuitiva impulser och vårt medvetna resonerande utgör två olika aktörer i vårt tänkande- system 1 och system 2- och att det intuitiva system 1 inte kan beräkna sannolikheter. Processer som betecknas som tillhörande system 1 är enligt två-systemsteorin snabba medan system 2 föreställs vara ett långsamt system. I denna studie testades antagandet om tidsåtgång för de två systemen i en inomgruppsdesign genom att jämföra responstider mellan bedömningar där konjunktionsfelet begåtts och bedömningar där det inte begåtts. Resultaten visar att korrekta sannolikhetsbedömningar inte resulterar i långsammare responstider. Detta indikerar att det inte tycks vara mer tidskrävande att göra riktiga sannolikhetsbedömningar, vilket motsäger två-systemsteorins antagande om snabbt och långsamt processande.