En psychologie, le concept de bien-être, composante positive de la santé (Keyes, 2003), possède un long historique de recherche, le positionnant au croisement de plusieurs enjeux : distinction entre les conceptions hédoniste (Diener, 1999) et eudémonique (Ryff, 2014), existence d’une spécificité du bien-être psychologique au travail (Dagenais-Desmarais, 2012), évaluation par questionnaire des dimensions individuelle et collective (Heutte, 2010), étude du lien avec la performance d’équipe (Rousseau, Aubé, & Savoie, 2006), intégration dans les approches multi-niveaux de prévention de la santé au travail (Martin, 2015). Nous postulons qu’un questionnaire interrogeant simultanément l’individu sur son propre bien-être et celui de son équipe apporte à la fois une appréciation juste de ces deux niveaux, tout en intégrant une mesure pronostique de l’efficacité du groupe au travail. Cette proposition de méthode prend la forme d’un questionnaire à double entrée, s’appuyant sur la méthode du « changement de réfèrent » (Chan 1998).L’objectif étant d’éclairer le passage de la mesure du bien-être psychologique au travail du niveau individuel au niveau du groupe, notre démarche de recherche (sous convention CIFRE) participe aux pratiques d’accompagnement et de prévention des problématiques de santé au travail par une focalisation originale sur les équipes de travail.Cinq études, réunissant 1101 réponses de professionnels en activité dans des entreprises et des institutions françaises, ont permis de montrer qu’un processus de comparaison sociale contribue aux réponses du sujet, tout en conservant la bonne qualité psychométrique des échelles de mesure utilisées. Le rapport individu / groupe induit par la méthode, mettant en tension les besoins d’affiliation et de différenciation (Codol, 1973, 1975a, 1975b, 1984 ; Brewer, 1991, 2007, 2012), participe à opérer une mise à distance entre soi et son équipe dans les réponses au questionnaire à double entrée. Ce type de réponse nous offre une nouvelle voie d’analyse en pronostiquant le fonctionnement d’une équipe.Par ailleurs, cette thèse ouvre des perspectives de recherche dans le domaine des mesures multi-niveaux de la santé au travail et appelle un investissement complémentaire sur les processus cognitifs propres à la méthode. / In psychology, the concept of « well-being », a positive component of health (Keyes, 2003), has a long history of scientific investigation, positioning this concept at the crossroads of various issues: distinction between hedonist (Diener, 1999) and eudemonic (Ryff, 2014) conceptions, the presence of a specific psychological wellbeing at work (Dagenais-Desmarais, 2012), questionnaire assessment of individual and collective dimensions (Heutte, 2010), connection with team performance (Rousseau, Aubé & Savoie, 2006), multilevel approaches to health prevention at work (Martin 2015). We postulate that a questionnaire measuring simultaneously both one’s own personal well-being and that of one’s team, provides at the same time a reliable appreciation of these two dimensions and a reliable measurement of team effectiveness/performance. This can be achieved through a “double entry” questionnaire based on the « referent shift » method (Chan 1998). By clarifying the translation of psychological wellbeing at work from the individual to the group level, our research (embedded in CIFRE conventions) participates in preventing and accompanying health issues, through its original focus on working teams.Five studies involving 1101 active workers in corporate and French institution have shown that a process of social comparison does contribute to individual answers, with no impact on the psychometric quality of the of the measurement scales. This relationship individual/group, which juxtaposes affiliative vs differentiative needs (Codol, 1973, 1975a, 1975b, 1984; Brewer, 1991, 2007, 2012), helps operate a distancing between regards to one’s self and one’s team in the answers to the double entry questionnaire. These findings open the way to new analysis, based on forecasting team functioning. Moreover, this dissertation offers a new research perspectives into the multi-level measurement of health at work, and calls for complementary investigations on cognitive processes specific to the selected « matrix » method.

The study examines the role of social networks’ in collaborative group working within a blended setting. Lingua Franca, Pakistan, an International English Language Testing System (IELTS) training institute, has been investigated as a case study for the aforementioned research question. Focus groups consisting of the institute’s students and training staff were solicited for primary data collection. Theories of learning, social comparison, social exchange and connectivism theory provided the theoretical understanding for the study along with relevant extant literature. Content analysis has been used to analyze and interpret the data. The findings shed light on the myriad yet significant role social networks play in enhancing collaborative group work through their inherent interactive and dynamic features, which unlocks opportunities for self-validation, self-improvement and self-development. The study thus opens new avenues of research into this less studied area of social networks and collaborative group working with respect to learning

Abstract Björklund, M. (2017). Is the use of Instagram a new self-harm behaviour? A cross-sectional study of Instagram users’ reflections. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   The aim of the study was to investigate the use of Instagram among Swedish internet users. A further aim was to investigate whether there was an association between the increased use of Instagram and mental health. The method used was a cross-sectional study with questionnaires. Both quantitative and qualitative questions were included in the survey, which were presented as descriptive statistics as well as thematic analysis with quotes. The selection was a convenience selection and snowball selection, where the surveys were disseminated via the author Facebook. The result showed that the majority used Instagram several times a day and many of them were found to be in the risk group of mental illness. Many users found that the images exposed in Instagram contributed to comparisons between themselves and the photos resulting in body dissatisfaction. The conclusion was that the use of Instagram several times a day was associated with a decreased level of well-being. The majority of the Instagram users compared themselves with other people and more thought of their appearance, when they were exposed to the images in Instagram. / Idag använder ca 55 % av Sveriges befolkning i åldrarna 12–55 år tjänsten Instagram. De senaste åren har användandet ökat med 12 % varje år. Under år 2016 har den psykiska ohälsan i Sverige ökat kraftigt, särskilt i åldersgruppen 16–29 år. Denna grupp är också stora användare av Instagram. Tidigare studier visar att exponeringen av bilder bidrar till att de exponerade jämför sig med andra, vill förändra sig själva och funderar mer över sitt utseende. Dessa beteenden kan också bidra till diagnoser som depression och ätstörningar och bli en typ av ett självskadebeteende.   Syftet med studien var att undersöka hur användandet av Instagram ser ut bland svenska internetanvändare. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns en association mellan det ökade Instagram-användandet och den psykiska hälsan.   Metoden som används var en tvärsnittsstudie med enkäter, med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Detta presenterades som beskrivande statistik samt tematisk analys med citat. Urvalet var ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval, där enkäterna delades ut via författarens Facebook.   Resultatet visade att många använde Instagram flera gånger om dagen och många av dem visade sig vara i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många upplevde att bilderna man exponeras för på Instagram bidrar till att man jämför sig själv vilket skapar ett missnöje med den egna kroppen. Det fanns ett samband mellan att använda Instagram flera gånger per dag och att uppleva missnöjdhet, osäkerhet, att inte räcka till, samt att man jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende. Slutsatsen blev att det som använder Instagram flera gånger per dag upplever ett minskat psykiskt välbefinnande och är i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många användare av Instagram jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende när de exponerades för bilder på Instagram.

Friendship and peer acceptance is an important facet of any adolescent’s development. Adolescence is recognised as a period of discovering and forming one’s identity. When an adolescent has a learning impairment, it impacts on all facets of his/her life, including socially (friendships). While needing to deal with the challenges of a learning impairment as well as to functioning socially, the adolescent needs to cope with these challenges as well as form an identity. In a similar vein, when the adolescent is faced with the challenges of a learning impairment, limited cognitive and language difficulties may impact on friendship relationships. Working in a school that caters specifically for learners with learning impairments, I started wondering: what role does their individual learning impairments play in the maintenance of friendship? The purpose of this study was to gain insight and understanding into the nature of friendship amongst adolescents who have been identified as having a specific learning impairment. This study took place within a specialised high school setting where the focus is to provide support to the learner with specific learning needs. This study utilised an interpretive, qualitative research approach. This study aimed to interpret and understand what is the nature of friendship for adolescents with a specific learning impairment. The study also aimed to understand how social issues such as social comparison and self-concept is understood from the participants’ point of view and finally, to understand if the school environment within which they function play any role in the nature of friendships and how does the adolescent participant interpret this role. The research design was an instrumental case study. Data was collected from two participants by means of a one-on-one semi-structured interview and observations supported by field notes. The data collected was transcribed. The data was interpreted using a colour code for each theme identified. The findings reported indicate that the participants’ view of the self is influenced by their friends. Support and understanding in their friendships was possible as a result of trust, acceptance and understanding of how it is to be facing the challenge of learning impairments on a daily basis. The learners have found a place in the school were they can flourish both academically and socially. Socially, the challenges of learning impairments still play a role during interactions with friends. Social comparison based on physical appearance was highlighted. Self-concepts have been influenced by their learning impairment. Within the specialised school system, improved self-concepts were reported due to better academic performance and unconditional acceptance by friends and peers, despite having a learning impairment. AFRIKAANS : Vriendskap en portuur groep aanvaarding is ‘n belangrike aspek van enige adolesent se ontwikkeling. Adolesensie word erken as ‘n tydperk van ondekking en die vorming van ‘n identiteit. Wanneer ‘n adolesent ‘n leergeremdheid beleef, het dit ‘n invloed op alle fasette van hulle lewens, insluitend sosiaal (vriendskappe). Terwyl die adolesent die uitdagings van ‘n leergeremdheid moet hanteer asook sosiaal funksioneer, moet die adolesent terselftertyd die uitdaging hanteer om ‘n identiteit te vorm. Wanneer die adolesent die uitdagings van ‘n leergeremdheid hanteer, het beperkte kognitiewe en taal uitdagings ook ‘n invloed op vriendskappe. Terwyl ek by ‘n skool werk wat voorsien vir leerders met leergeremdhede het ek begin wonder: watter rol speel individuele leergeremdhede in die handhawing van vriendskappe. Die doel van die studie was om insig te verkry in die aard van vriendskap tussen adolosente wat identifiseer is as leerders met ‘n leergeremdheid. Die studie het plaas gevind in ‘n gespesialiseerde hoërskool waar die fokus val om ondersteuning te bied aan leerders met leergeremdhede. Die studie was ‘n interpretiewe, kwalitatiewe navorsings studie. Die doel van die studie was om die aard van vriendskappe tussen adolesente met leergeremdhede, te verstaan. ‘n Verdere doel van die studie was om vas te stel hoe word sosiale vergelyking en self-konsep verstaan word deur die deelnemers en laastens om vas te stel of die skoolomgewing waarin die kinders funksioneer, enige rol speel in die aard van vriendskappe. Laastens is gekyk na hoe word die rol verstaan deur die adolesente. Die navorsingsontwerp was ‘n instrumentele gevalle studie. Data was versamel vanaf twee deelnemers deur middel van een-tot-een semi-gestruktureerde onderhoude en waarnemings wat deur veldnotas ondersteun was. Die data wat versamel was is getranskribeer. Die data was interpreteer deur ‘n kleur kode wat gekoppel is aan elke tema. Die bevindinge dui aan dat die deelnemers se siening van die self beinvloed word deur hulle vriende. Ondersteuning en begrip in hulle vriendskappe is moontlik as gevolg van vertroue, aanvaarding en begrip van hoe dit voel om die uitdagings van ‘n leergeremdheid daagliks te hanteer. Die leerders het ‘n plek in die skool gevind waar hulle beide akademies en sosiaal kan floreer. Op ‘n sosiale vlak speel die uitdagings van ‘n leergeremdheid steeds ‘n rol in hulle vriendskappe. Sosiale vergelyking kom voor gebasseer op fisiese voorkoms. Self-konsepte word deur leergeremdhede beinvloed. In die gespesialiseerde skool word beter self-konsepte gerapporteer weens beter akademiese prestasie en onvoorwaardelike aanvaarding deur vriende en lede van die portuur groep, teen spyte daarvan om ‘n leergeremdheid te hê. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2011. / Educational Psychology / unrestricted

El objetivo del estudio es analizar los procesos de construcción de la identidad social en raperos de Lima. Participaron 10 personas de sexo masculino cuyas edades fluctuaron entre los 23 a 26 años, quienes reconocen pertenecer a la cultura hip hop desde hace más de seis años. La metodología utilizada fue cualitativa con diseño fenomenológico. La técnica de recolección de información fue la entrevista enfocada. Se utilizó el análisis temático para establecer las siguientes categorías: características del grupo, valor otorgado al grupo y diferencias con otros grupos de rap. Los resultados señalan que estos jóvenes son parte de la cultura hip hop al encontrar elementos que les otorgan satisfacción, brindándoles así una reafirmación y beneficios a su identidad social. / Social Identity in rappers from Lima. The objective of the study is to analyze the processes of construction of social identity in rappers from Lima. 10 male people participated, ranging from 23 to 26 years old, who acknowledge being part of the hip hop culture for more than six years. The methodology used was qualitative with a phenomenological design. The information gathering technique was the focused interview. Thematic analysis was used to establish the following categories: characteristics of the group, value given to the group and differences with other rap groups. The results show that these young people are part of the hip hop culture by finding elements that give them satisfaction, thus giving them a reaffirmation and benefits to their social identities. / Tesis

Humans have the fundamental need to communicate with others and the eruption of social network systems’ (SNSs) have made this easier since we are connected all the time. One SNS that is growing more popular among graphic designers is Behance and this platform, along with its effects is investigated in this paper. Prior research has shown that humans are perceived as creative creatures and possess the need to compare themselves to others. With the development of SNSs these behaviors have moved online, along with the effects on creativity. This study investigated how Behance may affect creativity among Swedish graphic designers, along with how the usage of Behance affects their perception about their own abilities and graphical work. With the use of a triangulation method, consisting of a quantitative online survey and three qualitative informant interviews empirical data was gathered. Afterwards, the data was analyzed and connected to previous research and theoretical framework. The result entails that Behance does affect creativity among graphic designers mostly positively and that designers perception may be influenced by Behance usage in both positive and negative ways. The conclusions are drawn upon our empirical data and two existing theories: the componential theory of creativity & the theory of social comparison. To research this subject further one might do a study with a bigger number of participants or a longer study where the researcher observes the users’ behaviour on the platform instead.

Denna kvalitativa studie undersöker porträtteringen av den normativa kvinnokroppen på plattformen Instagram till följd av trenden kroppspositivism. Syftet med vår studie är att genom en semiotisk bildanalys, undersöka huruvida två klädföretag följer trenden kroppspositivism i sina samarbeten med influencers på Instagram. Studien ämnar även till att undersöka huruvida de två företagen följer sina slagord om att bryta ny mark och vara tillgängliga för alla kvinnliga kroppsformer. Studiematerialet är hämtat från Instagram och influencerna som är valda för studiens analys är hämtade från Na-kd och Boohoos hemsidor. Analysen utförs med hjälp av semiotik, vilket både är en teori och metod där verktygen denotation och konnotation har använts. Med hjälp av en forskningsöversikt om olika kroppsideal och teoretiska ramverk som social jämförelse och The Male Gaze har analysen delats in i tre teman; kroppstyp, posering och digital redigering av kvinnokroppen. Studiens resultat påvisar ett smalhetsideal där de influencers som undersökts i analysen ingår i normen. Kvinnokropparna kunde till viss del skilja sig åt men kvinnorna gestaltade fortfarande ett smalhetsideal, vilket tyder på att varken företaget Na-kd eller Boohoo har anammat kroppspositivismen utifrån sina val av influencers på Instagram. Resultatet visade även att klädföretagen inte följde sina slagord om att vara normbrytande och tillgängliga för alla kvinnor. / This qualitative study examines the portrayal of the normative woman’s body on Instagram and how the trend of body positivism is followed on that platform. The purpose of our study is, through semiotic image analysis, to investigate whether two fashion companies’ follow the trend of body positivism in their collaborations with influencers on Instagram. The study also intends to investigate how the two companies follow their slogans of being norm-breaking and accessible for all female body types. The study material is collected from Instagram and the influencers selected for this study are selected from Na-kd and Boohoo’s websites. The analysis is performed using semiology, which is both a theory and a method where the tools denotation and connotation have been used. With the help of a research overview on different body ideals and theoretical frameworks such as social comparison and The Male Gaze, the analysis has been divided into three themes; body type, posing and digital editing of the female body.  The study’s results show a narrow ideal where the investigated influencers of the analysis are included in the norm. The women’s bodies could differ to some extent, but they all embodied a narrow-minded ideal, which indicates that neither Na-kd nor Boohoo has embraced body positivism based on their choice of influencers on Instagram. The results also showed that none of the fashion companies followed their slogans about being norm-breaking and accessible to all women.

Sammanfattning Titel: Organisationsidentitet och ranking. En kvalitativ studie om hur uppfattningen av kommuners organisationsidentitet förändras av ranking. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexandra Eriksson och Annica Bylund Handledare: Niklas Bomark Datum: 2021 - Januari Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur uppfattningen om organisationens identitet förändras när organisationen utsätts för flera rankningar och hur det förändrar uppfattningen av den sociala identiteten. Metod: Studien har sin utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi. Insamling av studiens empiriska data har skett genom totalt sex semistrukturerade intervjuer med medlemmar inom sex olika kommuner. Vår empiriska data tolkades och analyserades tematiskt för att se likheter och skillnader mellan data och den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vår studie ökar förståelsen för hur kommuner hanterar att utsättas för olika rankningar där det framkommer att de inte längre lägger lika stor vikt vid dessa. Istället ser de mer till SKR:s Öppna jämförelser som de anser är mer vetenskapligt baserade. Kommuner lägger inte heller någon vikt vid skillnader mellan olika rankingar eftersom dem har flera verksamhetsområden som utsätts för rankingar som mäter olika aspekter av organisationen. Uppfattningen om organisationsidentiteten och den sociala identiteten förändras inte på en styrelsenivå inom kommunen av rankingar. Detta eftersom de besitter tillräckligt med information om organisationens egenskaper och kan därför bestrida resultaten från rankingarna. Det är mer troligt att uppfattningen förändras längre ut i verksamheten där medlemmarna inte har samma helhetsbild. Studiens bidrag: Studien bidrar med en kombination av tidigare forskning om ranking, organisationsidentitet och social identitet. Den lyfter även fram kommunernas syn på ranking som tidigare inte representerats av forskningen. Studien belyser även hur kommuner kan hantera ranking för att motverka negativa förändringar av uppfattningen om organisationens identitet och därmed den sociala identiteten. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat är det första förslaget att utföra en studie där flera nivåer inom kommunen reflekteras. Det kan ge en djupare förståelse för hur uppfattningen om organisationens identitet och den sociala identiteten förändras av rankningar och visa om det skiljer sig åt mellan medlemmar på en styrelsenivå och de längre ut i verksamheten. Det andra förslaget är att jämföra kommuner med andra organisationer för att undersöka om det är generellt förekommande att rankning inte längre orsakar reaktivitet eller förändringar i uppfattningen om organisationens identitet eller social identitet. För att göra denna form av studie djupare föreslår vi även att studien inkluderar företag både inom och utanför Sverige för att se om förekomsten av reaktivitet och förändrad uppfattning är beroende av landets kultur. Nyckelord: “ranking”, “multipla rankingar”, “organisationsidentitet”, “social identitet”, “sociala jämförelser”. / Abstract Title: Organizational identity and ranking. A qualitative study of how the perception of municipalities' organizational identity is changed by rankings. Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration. Authors: Alexandra Eriksson and Annica Bylund Supervisor: Niklas Bomark Date: 2021 – January Aim: The aim of the study is to increase the understanding of how the perception of the organization's identity changes when the organization is exposed to several rankings and how it changes the perception of the social identity. Method: The study is grounded in the hermeneutic science tradition and uses a qualitative research strategy. Gathering of empirical data has been conducted through six semi structured interviews with members from six different municipalities. Our empirical data was interpreted and analysed thematically to uncover similarities and differences between data and the theoretical reference frame. Conclusion: Our study increases the understanding of how municipalities manage to be exposed to different rankings where it appears that they no longer attach as much importance to these. Instead, they look more at SKR's Open Comparisons, which they believe are more scientifically based. Municipalities also do not attach any importance to differences between different rankings because they have several areas of activity that are exposed to rankings that measure different aspects of the organization. The perception of the organizational identity and the social identity does not change at a board level within the municipality by rankings. This is because they possess enough information about the organization's characteristics and can therefore dispute the results of the rankings. It is more likely that the perception changes further out in the business where the members do not have the same overall picture. Contribution: The study contributes with a combination of previous research on ranking, organizational identity, and social identity. It also highlights the municipalities' views on rankings that have not previously been represented by research. The study also sheds light on how municipalities can handle rankings to counteract negative changes in the perception of the organization's identity and thus the social identity. Suggestions for further research: Based on the results of the study, the first proposal is to carry out a study in which several levels within the municipality are reflected. It can provide a deeper understanding of how perceptions of the organization's identity and social identity are changed by rankings and show whether there are differences between members at a board level and those further out in the organization. The second proposal is to compare municipalities with other organizations to investigate whether it is a general phenomenon that ranking no longer causes reactivity or changes in the perception of the organization's identity or social identity. To make this form of study deeper, we also suggest that the study includes companies both within and outside of Sweden to see if the presence of reactivity and changed perception is dependent on the country's culture. Keywords: “ranking”, “multiple rankings”, ”organizational identity”, ”social identity”, “social comparison”.

In today's society we spend more time on social media than ever before. 61% of all Sweden's internet users are active on Instagram, this makes the social media platform the second most used application after Facebook.   The aim of this study was to explore how active users on Instagram, so-called prosumers, experience their own use and self-presentation on Instagram. We chose to conduct ten qualitative semi-structured interviews. We sought to create an understanding of how prosumers use the application and whether there are any usage standards that are important in how they want to present themselves to other users.    The collective term “usage standards” has been created to illustrate the relationship between how prosumers are expected to act and behave towards each other on the platform, and how they subsequently use Instagram. The purpose of this study has been investigated by the use of three research questions: How do prosumers describe their own activity on Instagram? How do prosumers’ usage standards affect other users on Instagram? What is the prosumers’ understanding of the way they present themselves on Instagram?   We have used a number of theoretical frameworks to investigate the study’s purpose. All theories deal with different areas such as use of social media, self-presentation and comparison. The used theories are Goffman’s work on social norms and self-presentation, social comparison theory, social cognitive theory and uses and gratification. To develop a deeper understanding of the study and the subject, it was most appropriate to use a qualitative interview method. Even before the interviews were conducted, four main themes were identified - use, self-presentation, social adaptation and comparison, which are all part of the concept of usage standards. The interviews were conducted in the form of individual interviews and were based on semi-structured questions. This means that the interview contained open questions that allowed respondents to describe their thoughts and experiences.    The four main themes discussed above were used to report and analyze the results. It was discovered that prosumers are mainly influenced by their social environment, which leads them to being inspired by other users as well as copying content. Prosumers also admit that it is important to showcase a “real” image of themselves on the platform, while at the same time insisting that they care about adjusting and customizing their images to make it look aesthetically pleasing. The results show that prosumers compare themselves to other users, consciously and subconsciously, in order to determine how to present themselves.   In the discussion and conclusion, it is found that the social environment influences prosumers in all their activity on Instagram. Prosumers also create usage standards by comparing and adapting their behavior to other users’ content on the platform. / Idag spenderar vi mer tid i sociala medier än vi någonsin gjort tidigare. 61% av alla internetanvändare i Sverige är idag aktiva på Instagram vilket gör applikationen till den sociala medieplattformen med flest aktiva användare efter Facebook.    För att få reda på hur aktiva användare, så kallade prosumers, upplever sin egen användning och självpresentation på Instagram valde vi att genomföra tio stycken kvalitativa samtalsintervjuer. Vi strävade efter att skapa en förståelse för hur prosumers använder applikationen och om det fanns några användningsnormer som hade betydelse för hur de ville framställa sig själva för andra användare.    Samlingsbegreppet användningsnormer skapades för att illustrera förhållandet mellan hur prosumers förväntades agera och bete sig gentemot varandra på plattformen, och som sedan leder till hur prosumers i praktiken använder Instagram. Syftet med denna studie har undersökts med hjälp av tre forskningsfrågor: Hur beskriver prosumers sin egen aktivitet på Instagram? Vad har prosumers användningsnormer för betydelse gentemot andra användare på Instagram? Vilken förståelse har prosumers för hur de väljer att framställa sig själva på Instagram?    Vi har använt ett antal teoretiska ramverk för att undersöka studiens syfte. Samtliga behandlar olika områden som är: användning, social självpresentation och jämförelse. Teorierna vi har använt oss av är Goffmans teorier om sociala normer och självpresentation, social jämförelseteori, social kognitiv teori och användarforskningen. För att skapa en djupare förståelse för studien och ämnet var det mest lämpat att använda en kvalitativ intervjumetod. Redan innan intervjuerna utfördes identifierades fyra huvudteman - användning, framställning, social anpassning och jämförelse som samtliga är en del av begreppet användningsnormer. Intervjuerna utfördes i form av enskilda samtalsintervjuer och utgick ifrån semistrukturerade frågor.   De fyra huvudteman som benämns ovan användes för att redovisa och analysera resultatet. Det framkom att prosumers i stor mån blir påverkade av den sociala omgivningen vilket leder till att de inspireras av andra användare samt kopierar deras innehåll. De medgav även att det är viktigt att visa upp en “äkta” bild av sig själva på plattformen, samtidigt påtalade de att de bryr sig om att justera och anpassa sina bilder för att det ska bra ut för andra Instagram-användare. Resultatet visar att prosumers jämför sig med andra användare, medvetet och omedvetet för att själva komma fram till hur de ska framställa sig.    I diskussionen och slutsatsen, visade det sig att den sociala omgivningen påverkar prosumers i alla beslut de tar om Instagram. Prosumers skapar även användningsnormer genom att jämföra och anpassa sig till andra användare på plattformen.

Sociala medier används av miljarder människor världen över och har visat sig kunna påverka välmående. Studiens syfte var att ta reda på hur studenter upplever att Instagram påverkar deras välmående och hur detta kan kopplas till social jämförelse och socialt stöd. Mer specifikt undersöktes samband mellan studenters upplevda välmående och upplevelse av social jämförelse på Instagram samt upplevelse av socialt stöd på Instagram. Studien undersökte också samband mellan studenters upplevelse av socialt stöd och social jämförelse på Instagram. Undersökningen genomfördes med en enkät som besvarades av 102 studenter. Resultatet visade att det fanns samband mellan upplevt välmående och social jämförelse på Instagram. Det var främst deltagarna som i allmänhet upplevde ett negativt mående, exempelvis nedstämdhet, som angav att de jämför sig med andra på Instagram och främst med andra som de upplever vara bättre än dem själva. Studien fann inget samband mellan allmänt välmående och upplevt socialt stöd på Instagram. Deltagarna som upplevde sig ha ett negativt mående, exempelvis genom att vara nedstämda, angav däremot att de känner sig ensamma av att använda Instagram. Vidare visade resultatet också att deltagarna som upplevde socialt stöd på Instagram angav att de följde konton som höjer deras självförtroende och att de blev glada av att använda Instagram. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att Instagram kan ha både en negativ och en positiv effekt på studenters välmående. / Social media is used by billions of people around the world and have proven to be able to affect  well-being. The aim of the study was to find out how students feel that Instagram affects their well-being and how this can be linked to social comparison and social support. More specifically, the relationship between students' perceived well-being and experience of social comparison was investigated on Instagram and the experience of social support on Instagram. The study also examined the relationship between students' experience of social support and social comparison on Instagram. The study was conducted with a survey answered by 102 students. The results showed that there was a correlation between experienced well-being and social comparison on Instagram. It was mainly the participants who generally experienced a negative feeling, such as depressed mood, who indicated that they compare themselves to others on Instagram and mainly with others who they feel are better than themselves. The study found no correlation between general well-being and experienced social support on Instagram. However, participants who felt negative, for example by being depressed, indicated that they feel lonely using Instagram. Furthermore, the results also showed that participants who experienced social support on Instagram indicated that they followed accounts that boost their self-confidence and that they felt happy while using Instagram. Based on the study, it can be concluded that Instagram can have both a negative and a positive effect on students' well-being.