Through continuing technological advancement, increased media exposure occurs as consumers are able to obtain access more easily. Various media formats, including video, are a means whereby consumers gather information about the world around them, and continually make comparisons between that information and themselves. Among the information obtained from media channels is how bodies are portrayed in the media. Comparisons between media images of body and self-perceptions of body are particularly prevalent in women. The current study employs the use of eye-tracking to examine how women view other women's body types and areas of the body in video-based advertising. The study also employs self-report measures to further understand how individual body region satisfaction, drive for thinness, and media influence relate. Findings indicate that women, regardless of personal satisfaction, tend to look longer at thin women than plus-sized or average women. Furthermore, media pressures and internalization were found to play a strong role in women's drive for thinness and personal satisfaction, while media as a source of information played no such role.

No description available.

Tournament poker shows have become a leading ratings draw on American television. Since ESPN and the Travel Channel began airing their innovative poker shows in 2003, the game has reached a new following, particularly among college students. There are unique and psychologically significant factors that characterize the college population that make students particularly receptive to popular characterizations in media. This study investigates the potential exacerbating effect that these widely popular poker television shows have on the gambling behavior of college students. 444 college students completed a survey designed to assess gratifications sought through media along with measures of attitudes, gambling behavior, and social systems. Using Social Cognitive Theory as a framework of influence, exposure to these shows – ranging from the individual student to the overall college environment – was assessed and evaluated. Results indicated that student gambling is strongly correlated to viewership of poker shows, particularly among younger students. This was especially seen among students who utilized the online gambling option. Gambling behavior of peers wasn't shown to be a strong influence for student gambling. However, excitement was shown to be a strong variable that should be looked at closer.

Tidigare forskning visar att självobjektifiering kan ha negativa effekter på individens kroppsuppfattning och leda till bland annat lägre självkänsla, ätstörningar och depression. Enligt objektifieringsteorin innebär objektifiering att betrakta någon eller något som ett objekt när det inte är det och att bedöma och beskåda sig själv utifrån någon annans perspektiv. Självobjektifiering kopplas i huvudsak samman med kvinnor vilket kan bero på traditionella könsroller och att mindre forskning har gjorts på män inom samma fält. Studiens syfte var att undersöka eventuella samband mellan självobjektifiering och kroppsuppfattning samt om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Med hjälp av välbeprövade instrument, ett standardiserat frågeformulär och kvantitativ design har vi utformat en tvärsnittsstudie som utförts på det svenska företaget Folkspel i Göteborg (N= 113). Studiens resultat visar att det finns ett samband mellan självobjektifiering och kroppsuppfattning vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visar också att sambandet inte nödvändigtvis behöver vara i negativ art, framför allt när det kommer till män då en viss del av självobjektifiering kan ha en positiv effekt på individens kroppsuppfattning. / Previous research shows that self-objectification can have negative effects on the individual's body image and lead to for example lower self-esteem, eating disorders and depression. According to the objectification theory, objectification means considering someone or something as an object when it is not, and to judge and view oneself from someone else's perspective. Self-objectification is mainly associated with women which may be due to traditional gender roles and the fact that less research has been done on men in the same field. The purpose of the study was to investigate possible connections between self-objectification and body image and whether it differs between men and women. Using well-proven instruments, a standardized questionnaire and quantitative design, we designed a cross-sectional study that was carried out at the Swedish company Folkspel in Gothenburg (N= 113). The result of the study shows that there is a connection between self-objectification and body image which agrees with previous studies. The result also shows that the connection does not necessarily have to be, in a negative sense especially when it comes to men, as a certain amount of self-objectification can have positive effects on the individual's body image.

Denna studie kommer presentera resultatet av en kvantitativ undersökning där syftet var att se om Tinderanvändning påverkar individers självkänsla och om påverkan är beroende av genus. Datainsamlingen genomfördes med en online-enkät över Facebook där 102 respondenter deltog (K = 55 och M = 47). Användares uppskattade tid på Tinder var huvudvariabeln inom Tinderanvändning i denna studie och forskarna konstruerade egna frågor för att kontrollera tidsfrekvensen. För att kontrollera bakomliggande faktorer inom Tinderanvändning konstruerade forskarna egna frågor för att undersöka profilnöjdhet, Tindernöjdhet, glädje efter Tinder, högersvep och matchningar. Självkänsla mättes genom Rosenberg självkänsloformulär. Utifrån Festingers teori om social jämförelse konstruerades tre frågor om social jämförelse på Tinder. Resultatet visade att hypotes 1 Tinderanvändning har en negativ påverkan på mäns självkänsla och 2 Tinderanvändning har en positiv påverkan på kvinnors självkänsla inte stämmer, studien kunde inte bekräfta att huvudvariabeln tidsfrekvens har en påverkan på män och kvinnors självkänsla. Studien kunde fastställa att variabeln profilnöjdhet har en signifikant positiv påverkan på män och kvinnors självkänsla och det upptäcktes en könsskillnad där män påverkas starkare av profilnöjdheten. / This study will present the results of a quantitative survey where the aim was to see if Tinder use affects individuals' self-esteem and if the effect is dependent on gender. The data collection was carried out with an online survey via Facebook in which 102 respondents participated (F = 55 and M = 47). The user's estimated time on Tinder was the main variable of Tinder use in this study and the researchers constructed their own questions to control for time frequency. To control for underlying factors in Tinder use, the researchers constructed their own questions to examine profile satisfaction, Tinder satisfaction, happiness after Tinder, right swipes, and matches. Self-esteem was measured by the Rosenberg self-esteem scale. Based on Festinger's theory of social comparison, three questions about social comparison on Tinder were constructed. The result showed that hypotheses 1 Tinder use has a negative effect on men's self-esteem and 2 Tinder use has a positive effect on women's self-esteem are not true, the study could not confirm that the main variable time frequency has an impact on men's and women's self-esteem. The study was able to determine that the profile satisfaction variable has a significant positive impact on men's and women's self-esteem and a gender difference was discovered where men are more strongly affected by profile satisfaction.

Sociala relationer är grundläggande för upplevelsen av lycka och sociala medier är utformade för att underlätta dessa. Paradoxalt nog ökar inte användandet av sociala medier alltid upplevelsen av lycka. Syftet med studien har därför varit att undersöka och öka förståelsen för hur kvinnor födda under 70- och 80-talet upplever att deras lycka påverkas av användandet av sociala medier. Sex kvinnor, mellan 35 och 51 år, som använder sociala medier dagligen, rekryterades via sociala medier. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fyra övergripande teman identifierades - Social tillhörighet, Ändlöst scrollande, Social jämförelse och Medvetet användande. Resultaten visar att deltagarna upplever att ett tydligt syfte med användandet av sociala medier ökar deras lycka, simultant som bristen på medvetet förhållningssätt leder till destruktiva användarbeteenden som minskar lyckan. Samexistensen av positiva och negativa känslor hindrar därmed deltagarna från att känna långvarig och övergripande lycka vid användandet av sociala medier. / Social relationships are fundamental to the experience of happiness and social media is designed to facilitate these. Paradoxically, the use of social media does not always increasethe experience of happiness. The purpose of the study has therefore been to investigate and increase understanding of how women born in the 70s and 80s feel that their happiness is affected by the use of social media. Six women, aged between 35 and 51, who use social media daily, were recruited via social media. Data were collected via semi-structured interviews and analyzed through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Four overarching themes were identified - Social belonging, Endless scrolling, Social comparison and Conscious use. The results show that the participants feel that a clear purpose for using social media increases their happiness, simultaneously as the lack of a conscious mindset leads to destructive user behaviors that reduce happiness. The coexistence of positive and negative emotions therefore prevents the participants from feeling long-term and overall happiness when using social media.

No description available.

No description available.

The current study has aimed, through a qualitative approach, to provide a deeper understanding of adolescent boys' perceptions of content on social media revolving around other people's successes. Particularly, the study has focused on the concept of Hustle-Culture to describe idealized portrayals of success on social media. By exploring how adolescent boys identify, describe and relate to Hustle-Culture on social media, the results have shown that content related to Hustle-Culture is common among the interviewed respondents. Additionally, the results indicate that the respondents, through their own descriptions, adopt a critical stance towards content associated with Hustle-Culture. The findings of the study underscore the importance of future research in the realm of social media's impact on adolescent boys, possibly needing to focus on norms surrounding success and career choices. / Den aktuella studien har genom ett kvalitativt tillvägagångssätt försökt att bidra med en djupare förståelse kring unga killar i gymnasieålderns uppfattningar om innehåll på sociala medier som kretsar kring andra människors framgångar. Särskilt fokus har inom studien varit på begreppet Hustle-kultur för att beskriva idealiserade porträtteringar av framgångar på sociala medier. Genom att undersöka hur unga killar identifierar, beskriver och förhåller sig till Hustle-kultur på sociala medier, visade resultatet att innehåll kopplat till Hustle-kultur är vanligt förekommande bland de respondenter som intervjuats. Resultatet visar även att respondenterna, genom egna beskrivningar, förhåller sig kritiskt till innehåll kopplat till Hustle-kultur. Studiens resultat framhäver vikten av att framtida forskning inom området för sociala mediers påverkan på unga killar, möjligtvis behöver rikta fokus mot normer som kretsar kring framgångar och karriärsval.

Två bivariata regressionsanalyser har utförts med syfte att studera om social jämförelse av förmåga på sociala medier kan predicera självkänsla och livstillfredsställelse hos unga vuxna i Sverige. I studien medverkade 81 personer, varav 55 deltagare var kvinnor (m = 23,4 år, s = 2,9 år) och 26 män (m = 23,7 år, s = 3,1 år). I en enkätundersökning fick deltagarna skatta sitt användningsmönster på sociala medier (SNSUN) och besvara tre olika instrument som avsåg att mäta social jämförelse av förmåga (INCOM), självkänsla (SISE) och sin tillfredsställelse i livet (SWLS). Resultatet visade att social jämförelse av förmåga på sociala medier kan predicera självkänsla och tillfredsställelse i livet hos unga vuxna. Modellen för deltagarnas predicerade självkänsla visade en förklarad varians på 16,5 % och modellen för livstillfredsställelse uppgav endast en förklarad varians på 5,6 %. Modellen med självkänsla och social jämförelse av förmåga som prediktorvariabel hade tre gånger större förklaringskraft vilket stärker antagandet om att sociala jämförelser på sociala medier har en större inverkan på unga vuxnas självkänsla. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan män och kvinnor, avseende på social jämförelse av förmåga på sociala medier (t = 2,490, df = 79, p = 0,015). Kvinnorna jämförde sig i högre grad på sociala medier än männen i studien. Det framgick dock inte att det fanns någon skillnad mellan kön, avseende på självkänsla och tillfredsställelse i livet. Unga vuxna upplever däremot en viss saknad av tillfredsställelse i livet, vilket kan bero på den höga användningen av sociala medier och positiva ideal som framställs på dessa plattformar. Förklaringskraften anses låg för unga vuxnas livstillfredsställelse i relation till deras sociala jämförelser på sociala medier. För framtida studier hade det varit av betydelse att genomföra en multipel regressionsanalys där fler förklaringsfaktorer inkluderas för att stärka föreliggande resultat i studien. / Two bivariate regression analyses were conducted to study whether social comparison of ability on social media can predict self-esteem and life satisfaction among young adults in Sweden. The study involved 81 participants, of which 55 were women (M = 23.4 years, SD = 2.9 years) and 26 were men (M = 23.7 years, SD = 3.1 years). In a survey, participants rated their social media usage patterns (SNSUN) and completed three different instruments aimed at measuring social comparison of ability (INCOM), self-esteem (SISE), and life satisfaction (SWLS). The results showed that social comparison of ability on social media can predict self-esteem and life satisfaction among young adults. The model for participants' predicted self-esteem showed an explained variance of 16.5%, while the model for life satisfaction indicated an explained variance of only 5.6%. The model with self-esteem and social comparison of abilities as predictor variables had three times greater explanatory variance, reinforcing the assumption that social comparisons on social media have a more significant impact on young adults' self-esteem. The results revealed a significant difference between men and women regarding social comparison of abilities on social media (t = 2.490, df = 79, p = 0.015). Women compared themselves more on social media than men in the study. However, there was no difference between genders in terms of self-esteem and life satisfaction. Young adults experience a certain lack of life satisfaction, which may be due to their high use of social media and the positive ideals presented on these platforms. The explanatory variance is considered low for young adults' life satisfaction in relation to their social comparisons on social media. For future studies, it would be significant to conduct a multiple regression analysis including more explanatory factors to strengthen the current study's results.