<p>The main purpose of this thesis has been to study the ritual remains from the Sámi region, over an extended period of time. An analysis of when and why they first appeared, followed by a discussion of the changes and the continuity that occurs during this period of time which then is placed in relation to other social, economical and political processes that took place in northern Fenno Scandinavia during the iron age. </p><p>The archaeological remains included in this study are Scree graves, lake graves, sacrificial sites, silver hoards and dwellings. Ring-shaped sacrificial sites and labyrinths are also discussed to some extent. The remains are firstly discussed on an individual basis and then in relation to each other and various other dimensions of community development in northern Scandinavia. From 300 BC – 400 AD, several of the ritual remains associated with developing Sámi identities appear for the first time, followed by a period with few discovered sites. There is an increase of archaeological finds from the Viking and Early Middle Ages, including many new ritual forms which can be linked to neighbouring societies increased economic interests in the region. There is a decrease in the number of sites from the 12th century AD and imported metal disappears from the ritual context. During the 14th century AD there is once again an increase in ritual activity, primarily in northern Norway, that appears to have moved to locations in the vicinity of dwelling sites. During the 17th century AD the ritual remains decrease over large parts of northern Scandinavia. One exception is the southern Sámi area, where numbers of characteristic Sámi ritual remains are seen to increase. Bear graves from as late as the 19th century AD have been found. The results demonstrate how rituals have been an important tool in not only creating and maintaining social and ethnical identities, uniting societies, creating opposition and causing change but also establishing bonds with other cultures or communities. Many of the changes that have taken place in the different ritual activities in the Sámi area have occurred at similar periods of time in other geographical regions of Sápmi.</p>

<p>Identity includes an individual´s self-image and the consciousness about their self. It is about being the same person despite changes in their life situation. The identity often get´s fragile because of the disease. Beacuse of the individual´s feeling of lost identity there may arise a conflict between the person and people in his or her surroundings. They may no longer see the sick person in the same way as they used to. The purpose of this study was to highlight how disease in everyday life and admission to a hospital affects the identity. The study was carried out as a litterature based study. There were especially two categories that were important, the social dimension of identity and the personal dimension of identity. The personal identity is mostly related to the fact that the person is admitted to hospital and the concept of autonomy, integrity, dignity and empowerment. The social identity is more about the relationship to family, friends and colleagues, but it is also related to the nurse-¬¬¬¬¬patient relationship. The different parts of identity in relation to itself and to others do have a common influence. A large part of the personal freedom is deprived during a stay in the hospital. It is important that the nurse pays attention to the patient´s individual personality and habits. This will make that person feel well respected and it will also make it easier for the individual to maintain his or her identity. It is important to highlight how disease affects the identity, both in the nurseprofession and in the education to become a nurse. More research in the areas identity and caring is needed.</p>

The main purpose of this thesis has been to study the ritual remains from the Sámi region, over an extended period of time. An analysis of when and why they first appeared, followed by a discussion of the changes and the continuity that occurs during this period of time which then is placed in relation to other social, economical and political processes that took place in northern Fenno Scandinavia during the iron age. The archaeological remains included in this study are Scree graves, lake graves, sacrificial sites, silver hoards and dwellings. Ring-shaped sacrificial sites and labyrinths are also discussed to some extent. The remains are firstly discussed on an individual basis and then in relation to each other and various other dimensions of community development in northern Scandinavia. From 300 BC – 400 AD, several of the ritual remains associated with developing Sámi identities appear for the first time, followed by a period with few discovered sites. There is an increase of archaeological finds from the Viking and Early Middle Ages, including many new ritual forms which can be linked to neighbouring societies increased economic interests in the region. There is a decrease in the number of sites from the 12th century AD and imported metal disappears from the ritual context. During the 14th century AD there is once again an increase in ritual activity, primarily in northern Norway, that appears to have moved to locations in the vicinity of dwelling sites. During the 17th century AD the ritual remains decrease over large parts of northern Scandinavia. One exception is the southern Sámi area, where numbers of characteristic Sámi ritual remains are seen to increase. Bear graves from as late as the 19th century AD have been found. The results demonstrate how rituals have been an important tool in not only creating and maintaining social and ethnical identities, uniting societies, creating opposition and causing change but also establishing bonds with other cultures or communities. Many of the changes that have taken place in the different ritual activities in the Sámi area have occurred at similar periods of time in other geographical regions of Sápmi.

Identity includes an individual´s self-image and the consciousness about their self. It is about being the same person despite changes in their life situation. The identity often get´s fragile because of the disease. Beacuse of the individual´s feeling of lost identity there may arise a conflict between the person and people in his or her surroundings. They may no longer see the sick person in the same way as they used to. The purpose of this study was to highlight how disease in everyday life and admission to a hospital affects the identity. The study was carried out as a litterature based study. There were especially two categories that were important, the social dimension of identity and the personal dimension of identity. The personal identity is mostly related to the fact that the person is admitted to hospital and the concept of autonomy, integrity, dignity and empowerment. The social identity is more about the relationship to family, friends and colleagues, but it is also related to the nurse-¬¬¬¬¬patient relationship. The different parts of identity in relation to itself and to others do have a common influence. A large part of the personal freedom is deprived during a stay in the hospital. It is important that the nurse pays attention to the patient´s individual personality and habits. This will make that person feel well respected and it will also make it easier for the individual to maintain his or her identity. It is important to highlight how disease affects the identity, both in the nurseprofession and in the education to become a nurse. More research in the areas identity and caring is needed.

Sammanfattning I dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete. Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare. Utifrån den undersökning som har genomförts visar det sig att hem, skola och kamrater i hög utsträckning påverkar en individs formande av en social identitet i skolan. En individs bakgrund är på olika sätt en sammanbindande länk i detta avseende. Det visar sig att elever med utländsk bakgrund många gånger kommer i kläm mellan olika sociala kontexter, i form av exempelvis hem och skola. För att förstå en individ är det väsentligt för en lärare att även ha förståelse för den bakgrund som en individ med utländsk bakgrund kommer ifrån. Det visar sig att det därmed också blir väsentligt att skola och hem samarbetar med varandra.

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till. Dessa prospekt har visat sig i hög grad variera och kan ibland innebära att den religiösa identiteten knappast ens skymtas men också att identiteten ibland klart och tydligt markeras med diverse symboler, alla utmärkande neopaganska. Det är publikens förförståelse kring neopaganism som avgör vilken typ av identitetsprospekt som presenteras och detta har fått som konsekvens att neopaganerna blivit relativt anonyma i det offentliga då allmänheten saknar god förförståelse.

Sammanfattning: We shall bring them to justice – En diskursanalys av USAs självbild efter terrorattacken den 11 september 2001 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur USAs självbild ser ut efter terrorattacken den 11 september 2001. Detta intresse har uppkommit eftersom jag anser att man för att förstå hur internationella makter agerar måste förstå hur de minsta beståndsdelarna – individer – agerar. Det verkar finnas en kunskapslucka inom detta specifika område vilket har föranlett att den tidigare forskning som presenteras är av samhällsvetenskaplig natur. För att uppnå syftet för uppsatsen samt att besvara de frågeställningar som ställts har Howard Beckers teorier om avvikande beteende samt Erving Goffmans teoretiserande om stigma och förväntad identitet använts som teoretiska verktyg. För att ytterligare berika uppsatsens ramverk har en diskursanalytisk ansats uppställts med tillhörande teori och metodologiska verktyg. För att undersöka just de stereotyper och förväntningar som blev en konsekvens av attacken har det empiriska materialet utgjort av ledare från New York Times och Washington Times från veckan efter attacken. Tidsspannet för urvalet är strategiskt utvalt för att just få en överblick över de förväntningar som residerar i diskursen snarare än de åsikter som uppkommer efter att man fastställt förövarnas identitet. Detta ramverka har föranlett en indelning i tre nivåer 1.) den diskursiva – terror; 2.) den sociala – Krig och den amerikanska rättfärdigheten vs. Hatet mot frihet och Fiendens avsaknad av medmänsklighet: 3.) den individuella – Godhet och den fria världens försvarare vs. Ondska, Araber/muslimer och Mänsklighetens fiender.

Den här studien har genomförts för att undersöka hur attityder kan påverkas av den sociala interaktionen som uppstår i mötet, mellan den arbetssökande ungdomen och handläggaren på Arbetsförmedlingen. Studien har genomförts kvantitativt med hjälp av elektroniska enkäter som vi har publicerat på Facebook, och länkat i ett mail till samtliga studenter på högskolan i Skövde. Målgruppen på våra respondenter var mellan 19-23 år och med kravet om att de skall eller har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien är att undersöka bland annat hur handläggarens engagemang påverkade den arbetssökande individen till att aktivt söka arbete efter det första besöket på Arbetsförmedlingen. Exempel på andra variabler vi har valt att studera är om handläggarens ålder och tillgänglighet påverkar den arbetssökandes inställning till denne, respektive engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Teorierna vi valt att utgå ifrån har varit attributionsteorin, kognitiv teori och social identitet. Resultatet visade på ett signifikant samband, som innebar att handläggarens engagemang påverkar den arbetssökandes fortsatte engagemang till att söka arbete. Även handläggarens ålder och tillgänglighet hade signifikanta samband och påverkade därför den arbetssökande ungdomens inställning gentemot denne, samt engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Tidigare forskning har bland annat visat att interaktionen mellan handläggaren och den arbetssökande ungdomen är av vikt. Vi har kommit fram till att det bemötandet ungdomen får av handläggaren är av betydande art i fråga om attityder gentemot hur de betraktar Arbetsförmedlingen som organisation.

Uppsatsens syfte är att se vilka faktorer som kan vara avgörande och vad det är som styr urvalsprocessen vid valet av en ny styrelseledamot ur ett genusperspektiv. Studien baseras på Handelsbankens styrelse som är den av storbankerna i Sverige med störst snedfördelning mellan könen i styrelsen. Det mesta av materialet vi studerat är tryckta källor i form av årsredovisningar och vetenskapliga artiklar men vi har även använt oss av en enkät som är skickat till Alecta som är en av röstrepresentanterna till bankens valberedning. Undersökningen delas in i tre olika delar vilka är humankapital, social identitet och ledarskap. Syftet med teorierna var att se om de stämde in i verkligheten på Handelsbankens styrelse. Varje del har analyserats var för sig för att sedan kopplats samman i slutsatsen. Analysen sker genom en koppling mellan teorin, den empiriska metoden samt med svaren från frågeformuläret. Studiens resultat visar att det inte är så stor skillnad mellan könen i styrelsen på Handelsbanken när man tittar till humankapital och ledarskap. Dock visar studien att männen i Handelsbanken har skapat sig ett socialt nätverk och är en mer benägna att omge sig med människor som påminner om deras egen bakgrund, profiler och värderingar. Detta gör det också lättare för dem i gruppen att rekommendera andra i deras nätverk att ansluta till Handelsbankens styrelse vid val av en styrelseledamot och därmed har både män och kvinnor som står utanför svårt att ta sig in i gruppen. Genom att i framtiden upprepa denna studie går det att utläsa om ambitionen, via de riktlinjer som finns, uppfylls i högre grad, d.v.s. om fördelningen mellan könen i styrelsen bättre speglar de framtida visionerna om att könsfördelningen blir jämnare och att antalet kvinnliga ledamöter beräknas öka. Det skulle även vara av stort intresse att utvidga studien över längre tid då det är en långsamtgående process. / The purpose of this dissertation is to define what criteria that are decisive and what it is that controls the selection process when choosing a new member of the board from a gender perspective.  The survey is based on the board of Handelsbanken which is one of the major banks in Sweden with the largest misallocation between the genders. Most of the studied material is printed sources in form of annual reports and scientific articles but also a questionnaire that has been sent to Alecta which is one of the parts representing the nomination for board members in the bank. The survey is also divided into three different parts which are human capital, social identity and leadership. The purpose of the theories is to see whether they reflected the actual conditions in the board of Handelsbanken.  Each part has been analyzed and then linked together in the conclusion. The analysis is done by linking the theory and the empirical method with the answers from the questionnaire. The result of the survey shows that there isn’t any big difference between the genders in the board at Handelsbanken when you look closer to human capital and leadership. However, the study shows that the men in the board of Handelsbanken have created a social network and are more likely to surround themselves with people that are similar to their background, profiles and values. This also makes it easier for the ones in the group to recommend other people in their network to join the board of Handelsbanken when selecting a board member and therefore both men and women outside the group have difficulties to join. By repeating this survey in the future, we can tell if the ambition, through the existing guidelines, are met to a greater extent, that is, if the gender division of the board better reflect the future visions of the gender distribution becoming  more even and the number of female board members are expected to increase. It would also be of great interest to extend the survey over longer time because it is a slow working process.

Titel: Socialbidragstagare och konsument Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet Handledare: Mikael Sandgren Växjö universitet Examinator: Norma Montesino Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.