Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden. Studiens resultat visar att skolan som social värld har stort inflytande på hur ungdomarna beter sig och hur de formar sin sociala identitet. Den psykosociala miljön i skolan påverkar ungdomarna, både positivt och negativt, vilket kan vara orsak till att ungdomen skolkar. Studiens resultat visar på att skolk inte har några entydiga orsaker och uppfattas inte av ungdomarna som ett stort problem, även om skolk kan bidra till negativa konsekvenser. Ungdomarna i studien är också medvetna om deras beteenden och vilka konsekvenser som kan uppstå. Enligt den här studien kan det inte sägas att riskbeteenden som droganvändning och brottslighet har kausala samband med ungdomar som skolkar.

<p>Sammanfattning</p><p>I dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.</p><p>Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare. Utifrån den undersökning som har genomförts visar det sig att hem, skola och kamrater i hög utsträckning påverkar en individs formande av en social identitet i skolan. En individs bakgrund är på olika sätt en sammanbindande länk i detta avseende. Det visar sig att elever med utländsk bakgrund många gånger kommer i kläm mellan olika sociala kontexter, i form av exempelvis hem och skola. För att förstå en individ är det väsentligt för en lärare att även ha förståelse för den bakgrund som en individ med utländsk bakgrund kommer ifrån. Det visar sig att det därmed också blir väsentligt att skola och hem samarbetar med varandra.</p>

<p>Titel: Socialbidragstagare och konsument</p><p>Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion</p><p>Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck</p><p>Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet</p><p>Handledare: Mikael Sandgren</p><p>Växjö universitet</p><p>Examinator: Norma Montesino</p><p>Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet</p><p>Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.</p>

<p>Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden. Studiens resultat visar att skolan som social värld har stort inflytande på hur ungdomarna beter sig och hur de formar sin sociala identitet. Den psykosociala miljön i skolan påverkar ungdomarna, både positivt och negativt, vilket kan vara orsak till att ungdomen skolkar. Studiens resultat visar på att skolk inte har några entydiga orsaker och uppfattas inte av ungdomarna som ett stort problem, även om skolk kan bidra till negativa konsekvenser. Ungdomarna i studien är också medvetna om deras beteenden och vilka konsekvenser som kan uppstå. Enligt den här studien kan det inte sägas att riskbeteenden som droganvändning och brottslighet har kausala samband med ungdomar som skolkar.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare. Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats. Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet. Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in.

Revisorn står inför ett fundamentalt dilemma, där oberoende måste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjänster utgör en viktig inkomstkälla och kräver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i små bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större när färre individer är involverade. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring gränsen mellan rådgivning och revision i små bolag. För att uppnå syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrån social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för små bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmån för klientens behov. Förslag till framtida forskning kan vara att göra en liknande kvalitativ studie som denna, men istället fokusera på stora bolag. Denna studie ger ett bidrag till diskussionen om beroende och oberoende eftersom denna studie visar att förståelsen för hur oberoendet konstrueras kan öka genom att studera hur revisorer identifierar sig / The auditor faces a fundamental dilemma, where independence is a priority during the audit while consulting services are an important source of income and requires a good relationship with the client. This dilemma can be particularly problematic in small companies because the risk of social bonding is assumed to be greater when fewer individuals are involved. The purpose of this study is to create an understanding of how auditors reflect about the boundary between consulting and audit in small companies. In order to achieve the purpose of the study, seven auditors were interviewed and the results have been studied from social identity theory. The findings indicate that auditors of small companies have strong identification with the client, which can make their independent risk a lower priority in favor of the client's needs. Proposals for future research could be to do a similar qualitative study, but instead focus on large companies. This study provides a contribution to the discussion of dependent and independent because this study shows that the understanding of how independence is constructed can increase by studying how auditors identify themselves.

Begreppet organisationsidentitet har vuxit i popularitet, både som teori för forskare och som strategi för företagsledning. Samtidigt ser vi en trend på den svenska arbetsmarknaden där det blir allt vanligare att hyra in arbetskraft istället för att anställa direkt i organisationen. Men vad händer med organisationsidentiteten när de anställda är tillfälligt där och dessutom har en dubbel organisationstillhörighet, både till konsultföretag och till kundföretag? Den här studien riktar in sig på konsulternas upplevelser av organisationsidentitet. Syftet är att bidra med kunskap till det teoretiska begreppet organisationsidentitet som tidigare inte har inkluderat tillfälliga medlemmar i en organisation, som till exempel konsulter i bemanningsbranschen. Detta kan förhoppningsvis ge uppslag och väcka intresse för vidare forskning på ämnet. Fem intervjuer med konsulter genomfördes för att undersöka deras upplevelser av rollen samt relationen till både konsult- och kundföretag. Resultatet analyserades i relation till social identity approach och forskning om organisationsidentitet. Slutsatsen blev att alla fem respondenter upplevde en svag identifikation med sina arbetsgivarorganisationer till följd av tillfällighet och en känsla av utbytbarhet. Respondenternas egna reflektioner av vad de tyckte var viktigt för att kunna identifiera sig kretsade nästan uteslutande kring ett behov av att bli sedd av arbetsgivarna, till exempel genom att få uppskattning, stimulans, möjlighet till att utvecklas och samhörighet med kollegor. Dock menade respondenterna att detta inte är något de förväntar sig ska uppfyllas i rollen som konsulter. Istället uppgav alla att de strävade efter en fast tillsvidareanställning där organisationsidentitet skulle spela större roll. / The aim of this stdy is to gain a greater understanding of the situation of temporary workers when it comes to organizational identity, since the research is limited in this field. Five interviews were made with young temporary workers. The interviews were then transcribed and analyzed with the theoretical framework of social identity approach and research on organizational identity. The interviews showed that all respondents felt disidentification or ambivalent identification towards both consulting agencies and the hiring companies, because of the interchangeability and temporal circumstances. They all expressed a need to be seen as individuals, but in different ways they also said that they did not expect that need to be met as long as they were temporary workers. All respondents expressed an aspiration for a permanent post where they thought their needs would be better fulfilled.

Syftet med denna studie är att studera symboler som används i ritualer som är religiöst präglade, i detta fall en nordirländsk parad, för att bygga vidare på forskning kring ritualer och symbolers betydelse för social identitet. För att besvara detta syfte formulerades följande två frågeställningar: Hur kan symboler i tolfte juli paraden tolkas utifrån social identitetsteori? På vilka sätt ger denna ritual uttryck för de fyra komponenter som är del av David J. Knottnerus (1997) strukturella ritualiseringsteori? Genom en kombination av en sekundärobservation och tematisk innehållsanalys analyseras symbolerna som används i denna ritual. Det material som använts var en form av visuellt material, ett längre videoklipp från YouTube. Symbolerna i ritualen tolkas utifrån social identitetsteori, och ritualen i dess helhet betraktas med den teoretiska referensram som är angiven av strukturell ritualiseringsteori. Genom den analytiska processen har det framkommit att det går att identifiera vissa framträdande aspekter av social identitet i ritualer. Resultatet av denna studie visade på att ritualen i fråga bidrar till stärkandet av den sociala identiteten hos nordirländska protestanter, och bidrar till stereotypisering inom gruppen. Det finns även indikationer på att denna ritual fyller funktionen av att säkerställa en form av positiv social identitet som är distinkt. Grunden för denna sociala identitet har en religiös prägel. Det går även att identifiera två av de fyra komponenter som utgör grunden för strukturell ritualiseringsteori. Det går däremot inte att göra några påståenden om vad detta har för betydelse för ritualen i dess helhet eller dess betydelse för den enskilde individen. / Northern Ireland was, for many years, the main subject in various forms of social studies. But in recent years Northern Ireland has been overlooked by many, and is a topic that is dated. In light of recent political events in the United Kingdom and Northern Ireland it is of the utmost importance that we revisit Northern Irish society and its social landscape. The purpose of this study is to delve deeper into the importance of symbols in rituals that are, in one way or another, religious to a certain extent. In order for this study to fulfil its purpose it will seek to answer two questions. The first question concerns how symbols in the Twelfth (or Orangemen’s Day) parade can be interpreted with help of social identity theory, and the second question posed concerns itself with how the ritual, in its entirety, can be seen with help of structural ritualization theory. Through a form of secondary observation and a thematic content analysis, it was concluded that there is a clear indication of social identity that takes shape in the usage of symbols in rituals. Participants in this ritual used symbols to strengthen their social identity, and this in turn contributed to stereotyping within the social group. There was also an indication that the ritual has a function, which is to secure a form of distinct, positive social identity. There was also an indication that religion played a pivotal role in the participants social identity. Lastly, the study managed to identify two out of four components in structural ritualization theory. However, it was difficult to assert the implications that the components of structural ritualization theory had for the ritual in its entirety.

Författare: Sofia Agrell och Paulina Svensson Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Hans Wessblad                                                 Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E   Titel: Vem bestämmer vem du är?   Problemformulering: Hur används identitetsreglering för att påverka anställdas identitet?   Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka aspekter av identitetsreglering som används inom organisationer genom att ta reda på vilka medel som används för att påverka de anställdas identitet.   Metod: Studien har en deduktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Studien baseras på nio hypoteser som bygger på teoretisk insamlat material  och som sedan provats mot empirin.   Slutsats: Studien har verifierat de nio olika hypoteserna kring hur identitetsreglering sker inom organisationer men också att användandet av de olika hypoteserna sker på olika nivåer. Studien visade att vissa hypoteser används mer än andra. Genom samhörighet och socialisation regleras identiteten hos den anställde lättare. Även värderingar och utbildningar visade sig vara ett effektivt medel för att påverka individens föreställningar och leda individen mot organisationens mål. Social identitet och grupper har en betydande roll för hur individer identifierar sig och studien påvisade att reglera anställda genom att delegera dem till en enhetlig grupp. Studien har även visat att en centralstyrd organisation kan forma de anställda lättare genom att använda tydliga regler som medel.

Invandrare går igenom stora anpassningsutmaningar för att integrera till ett nytt land. Forskning har visat att upprepad upplevd stress finns bland invandrare genom kulturella skillnader, fördomar och diskriminering. Studien har undersökt invandrares sociala identitet och hur utmaningar stresshanteras. Totalt åtta första generations invandrare i varierande ålder mellan 23 – 57 som bott i Sverige i flera års tid deltog i studien. Deltagarna hade integrerat och skapat sig ett liv i Sverige. Datainsamlingen skedde via intervjuer. Resultatet visade nio gemensamma komponenter för social identitet hos invandrare. Stressoren upplevd diskriminering hanterades genom att bl. a göra en samhällelig nytta. Resultatet visade även stresshanteringar beståendes av att skapa en sammanhängande kulturell identitet i Sverige. Hanteringen skedde genom en bikulturell process och handlade om att utforska sina kulturer som icke svensk och svensk. Mycket av resultatet låg i linje med tidigare forskning, men med kvalitativ metod kunde deltagares upplevelser ge nya nyanser till tidigare forskning.                 Keywords: ackulturation, coping, ethnic identity, immigrants, social identity