I dagens samhälle är Instagram och influencers ett väldigt vanligt fenomen bland unga. Idag kan influencers nå ut med marknadsföring av produkter på ett helt nytt sätt än vad reklam och reklamföretag gör. De som använder sig av Instagram i störst utsträckning är tjejer i ung ålder. Eftersom influencers har ett stort inflytande på unga och att de framför allt är inriktade på marknadsföring av kläder har detta även en koppling till den sociala identiteten. Konsumtionen i samhället ökar och det finns en strävan efter att visa sin identitet genom konsumtion. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilken betydelse influencers och deras uppdateringar på Instagram har för 16 - 20 åriga tjejers sociala identitet och på det köpbeteende som påverkar den sociala identiteten. Den valda metoden för att undersöka ämnet består av en kvalitativ semistrukturerad intervju med tio tjejer i åldrarna 16 – 20 år. Resultatet av studien påvisar att influencers har en stor betydelse för tjejernas köpbeteende kopplat till den sociala identiteten genom att influencers är en mycket stor inspirationskälla inom flera olika områden. Samtidigt som tjejerna tycker om influencers och därmed skapar ett förtroende för dessa finns det även en tendens till att jämföra sig med dem. / In today’s society, Instagram and influencers are very common phenomena among young people. Influencers can reach out in a completely new way when marketing products compared to traditional advertising. The users of Instagram are mostly young girls. Influencers have a great influence on young people and are primarily focused on the marketing of clothes. This has an affect on social identity. With the increasing rate of consumption in society, there is an effort to show one's identity through consumption. The purpose of this study is therefore to investigate the significance of influencers and their updates on Instagram for 16 - 20 year old girls' social identity and on the consumer behavior that affects social identity. The chosen method for investigating this are qualitative semistructured interviews with ten girls aged 16 - 20 years. The results of the study show that influencers have great significance for the girls' consumer behavior linked to social identity. Influencers are a very large source of inspiration for the girls in several different areas. At the same time as the girls find influencers likeable and build a trust for them, they also have a tendency to compare themselves to the influencers.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa hur yrkesidentitet skapas och formas hos poliser i yttre tjänst samt hur de agerar i sin yrkesroll. Vi har genomfört åtta individuella intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst i Stockholms län. Anledningen till att vi avgränsade oss till poliser i yttre tjänst är för att de dagligen ingår i sociala sammanhang där möten och situationer ser olika ut. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är främst sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på begreppen identitet och roll. Inom dessa perspektiv anknyter identitet och roll till det sociala livet där sociala positioner och roller samt kollektiv samhörighet är viktiga komponenter i individens identitetsskapande. Undersökningen fokuserar på hur poliser inom den egna gruppen skapar och formar en yrkesidentitet samt hur de agerar utifrån förväntningar på yrkesrollen. Resultaten visar att instruktörerna som respondenterna hade under sin aspirant är en av de främsta faktorerna som inverkat på skapandet och formandet av polisernas yrkesidentitet. Undersökningen visar också att poliser använder sig av teamframträdanden och intrycksstyrning för att de ska lyckas i arbetet. I samarbetet kollegorna emellan är det viktigt att de agerar i enlighet med varandra samt att de inte går till angrepp eller kritiserar varandra framför allmänheten.

Det finns olika sätt att redogöra för social ojämlikhet i dagens samhälle. Studien belyser människors uppfattningar och föreställningar om begreppet allas lika värde för att främja förståelse för social ojämlikhetens omfattning i det svenska samhället. Utöver det, är uppsatsens syfte att studera dessa uppfattningar och föreställningar i relation till intersektionen av genus, ras och religion. Materialet till studien insamlades genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanternas uppfattningar och föreställningar om social ojämlikhet baseras i stor utsträckning på förekomsten av sociala identiteter. Genom dessa sociala identiteter upplever vissa människor ojämlikhet. Religion visar sig vara den mest dominanta aspekten när det kommer till vad som påverkar människors uppfattning om begreppet allas lika värde. I intervjuerna kom det även fram att segregation är en avgörande faktor för ojämlikhet och social skiktning. Detta bidrar till en permanent skiljelinje mellan "vi" och "de" eller till uppfattningen om vad svenskhet och invandrarskap innebär. Studiens resultat visar att det finns ett behov för människor att vara mer medvetna om social identitetsbaserad ojämlikhet och att de borde vara mer öppna för religioner som inte passar in i den svenska kulturen, där religion och kultur hänger samman.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identitet och processer av identitetsförändring påverkas av uppfattningar om platser och en regional flytt. Detta med fokus på Tornedalingar som har flyttat bort från Tornedalen. För att uppnå detta syfte intervjuades fyra utflyttade tornedalingar, varpå datamaterialet analyserades genom tematisk analys. I likhet med tidigare forskning som har visat att rötter är av stor vikt för människors identitet, visar den här studiens huvudslutsatser att rötter även är av stor vikt för tornedalingars identitet och förhållningssätt. Slutsatserna påvisar även att en flytt från Tornedalen i sig inte nödvändigtvis påverkar identiteten, men kan leda till att individer träder in i nya sociala sammanhang som i sin tur kan kopplas till identitetsförändring.

Den här studien har undersökt kunskapsöverföring i syftet att skapa en större förståelse för hur organisationer och medlemmar av virtuella team kan tänkas agera för att stimulera denna process. Ämnet är relevant då allt fler företag idag verkar globalt och utnyttjar möjligheten att genom teknologi låta sina anställda samarbeta såväl internt som mot kunder via globalt sammansatta, virtuella team. Studien fokuserar i relation till kunskapsöverföring på begreppen samhörighet, social identitet, förtroende och motivation samt hur dessa påverkar kunskapsöverföringen inom virtuella arbetsgrupper. Detta sker framför allt genom att undersöka och analysera hur medlemmar inom dessa arbetsgrupper upplever att faktorerna påverkar möjligheten till effektiv kunskapsöverföring. Studien är kvalitativ och bygger på en abduktiv ansats, där empiri har samlats in via intervjuer genom personer från olika organisationer och virtuella team. Resultatet visar att personer verksamma inom virtuella team upplever att de faktorer som undersökts påverkar samt samverkar i förhållande till kunskapsöverföring.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva teknikkonsulters upplevda organisationstillhörighet och sociala identitet, samt vilka faktorer som påverkar dessa fenomen. Studien har fokuserat på teknikkonsulternas relation med konsultföretaget som har arbetsgivaransvar gentemot konsulten samt kundföretaget de arbetar hos. Det här är en kvalitativ tvärsnittsstudie som huvudsakligen har utgått från ett deduktivt förhållningssätt men med vissa induktiva inslag. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod, därefter analyserades datan med hjälp av en tematisk analys. I resultaten framkommer det att teknikkonsulterna har goda relationer med både chef och kollegorhos kund- respektive konsultföretaget, vilket ökar den upplevda organisationstillhörigheten och sociala identiteten inom respektive företag. Teknikkonsulterna värderar utmanande kunduppdrag, men också känslan av frihet som konsultrollen innebär. Slutsatsen är att trots att teknikkonsulterna upplever en identitet och organisationstillhörighet med båda företagen väljer de att stanna kvar i den organisation som erbjuder bättre förmåner och utvecklingsmöjligheter för att teknikkonsulterna ska kunna fortsätta utvecklas i sin yrkesroll.

Studien beskriver hur polariseringen mellan olika grupper har ökat i samhällen i stora delar av världen och hur sociala medier ibland kan förstärka denna tendens. Möjligheterna som finns att långsiktigt motverka detta i Sverige belyses genom att visa hur lärarna inom ramen för ämnesplanen i samhällskunskap i större utsträckning kan använda ett socialpsy­kologiskt och vetenskapligt perspektiv i undervisningen av sociala, ekonomiska och po­li­tiska frågor. Ämnesdidaktik, motivationsteorier och socialpsykologisk forskning visar hur elevers motivation och förståelse för samhällskunskap kan förbättras, genom att i högre grad koppla undervisningen till elevernas livsvärld och betona sambanden mellan individer, grupper och samhälle.  Den empiriska delen av studien undersökte 96 elevers och 7 lärares motivation och för­ståelse i samhällskunskapsundervisningen och dess olika delar i sociala, ekonomiska och poli­tiska frågor. Dessutom undersöktes elevers och lära­res syn på den ökande pola­rise­ringen mellan olika grupper i samhället och ifall lärares olika undervisningsperspektiv hade sam­band med elevers motivation och förståelse. Vi­dare undersöktes om undervis­nings­per­spektiv hade samband med elevers motivation och för­ståelse i relation till hur ofta läraren tagit upp den ökande polarise­ringen. Undersök­ningen gjordes på slumpmässigt utvalda skolor i olika delar av Sverige genom webbenkä­ter samt intervjuer som komplet­tering till enkät­delen. Intervjupersonerna uttryckte ett be­hov av en ökad under­visning om polariseringens möjliga hot mot demokratin. Re­sul­tatet från enkä­ten analyse­rades med statistiska metoder och relaterades till motivat­ions­teorier, sam­hälls­kunskaps­didaktik och socialpsykologiska teorier. Där framkom att sam­hällskun­skapslä­rare enligt eleverna mest undervisade ur ett faktaperspektiv och minst ur ett ve­tenskap­ligt perspek­tiv. Elever som i högre utsträckning upplevde en polarisering mellan grupper i samhället vi­sade en större motivation och förståelse för samhälls­kunskap. En interakt­ions­effekt indikerade en lägre motivation och förståelse för ämnet när läraren tagit upp pola­risering i undervis­ningen ur ett fakta­perspektiv. Ett motsatt samband visades när lä­raren i stället tagit upp polarisering ur ett so­cialpsykolo­giskt per­spektiv som då visade ett posi­tivt samband med elevernas motivat­ion och förståelse. Stu­dien visade också ett ge­nerellt samband där elevernas motivat­ion och förståelse ökade när läraren be­to­nade ett socialpsy­kologiskt perspektiv i sam­hällskunskapsundervis­ningen.

The purpose of this study is to understand how the blue-collar workers in the industrial sector create solidarity for each other when they are a part of a heterogeneous work group and what obstacles to solidarity can arise in a workgroup embossed by heterogeneity. The study is also investigating how an “us” and “them” can arise and be maintained in heterogeneous work groups. Previous research has studied how diversity in the workplace affects the organization’s profitability and efficiency, and the managers’ perspective on diversity work groups. However, previous research is missing aspects from the employees’ perspective about what it is like to work in heterogeneous work groups, therefore this study aims to fill that knowledge gap. In order to study how solidarity is created and how an “us” and “them” is maintained, seven blue-collar workers in the industrial sector have been interviewed. These employees work in southern Sweden and are a part of a heterogeneous work group. The study’s theoretical framework has been based on Schein’s definition of organizational culture and two of his three culture levels celebrated values and basic assumptions as well as Tajfel and Turner's perspectives on social identity.    The results from the interviews showed that the employees who were a part of the heterogeneous work group felt a sense of solidarity with each other regardless of their different individual characteristics. The reason for this turned out to be that the group members shared the same values and assumptions regarding the group’s common working methods that had been institutionalized. Although the heterogeneous group felt a sense of solidarity with each other, barriers to solidarity arose through communication problems and deviant behavior, which contributed to smaller groupings and an “us” and “them” feeling. Another reason for the groupings that occurred could be derived from the theory of social identity as the group members both identified with the entire group, but also with individual employees who shared similar characteristics.

Samverkan har beskrivits som en arbetsmetod nödvändig i situationer när en enskild organisation ensam saknar tillräckliga resurser eller mandat (Danermark & Kullberg, 2010; McGuire, 2006). Genomförandet av herrallsvenska elitfotbollsevenemang kan förstås som en sådan situation och Brottsförebyggande Rådet (BRÅ: 2008) har beskrivit vikten av en förbättrad samverkan mellan evenemangens aktörer, där Polisen, föreningarna och supportrarna kan beskrivas som de tre mest centrala aktörerna. Med syfte att undersöka förutsättningarna för samverkan mellan evenemangens centrala aktörer undersöktes följande frågeställningar: (1). Hur beskriver poliser, allsvenska fotbollsföreningar och supportrar till allsvenska föreningar ”välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla evenemang”? (2). Hur skiljer sig evenemangsrelaterade normer och värderingar åt mellan aktörerna? och (3). Hur skiljer sig evenemangsrelaterade normer och värderingar åt inom respektive aktör?Studiens metod var tvådelad. Inledningsvis genomfördes en induktiv förstudie med syfte att skapa underlag för studiens huvudsakliga enkätstudie. Resultatet av enkätstudien påvisade, med stöd av förstudien, att de fyra ursprungliga dimensionerna i ett evenemang kan reduceras till två: Safety och Atmosphere. Vidare visade resultatet att det gällande vissa delar av evenemangen (faktorer) finns betydande värderingsskillnader såväl mellan aktörerna som inom supportrarna medan skillnaderna gällande andra faktorer var mindre eller obefintliga. Studiens resultat diskuteras i relation till bakgrund, tidigare forskning om samverkan samt teoretiskt referensram i form av Elaborated social identity model (ESIM) och teorier om socialt kapital. Avslutningsvis ges praktiska implikationer till svensk elitfotbollsevenemangs centrala aktörer. / Collaboration has been described as a necessary method for situations when one single organization doesn´t have the enough resources ore mandate. The events of the top flight football league in Sweden could be understood as such a situation and Brottsförebyggande Rådet (Crime prevention council; BRÅ, 2008) has described the importance of an improved collaboration between the stakeholders, where the Police, clubs and supporters could be seen as the three most central.With the objective to investigate the prerequisites for collaboration between the central stakeholders, the following questions have been examined: (1). How the Police, football clubs and supporters describe ”Welcoming, Safe, Secure and Atmospheric events”, (2). How event-related norms and values differs between the stakeholders? and (3). How the event-related norms and values differs within the stakeholders?The method of the study was divided into two parts. First, a qualitiative pilotstudy was counducted in order to create an empirical basis for the following main survey. The results of the main survey (supported by the pilotstudy) showed that the four original dimensions of the events could be reduced into two: Safety and Atmosphere.Moreover, the results showed significant differences between the stakeholders, as well as within the supporters regardring the values of some of the event related factors, while the differences were small or non-existing regarding others. The results of the study were discussed in relation to the background, previous research on collaboration and the theoretical framework of Elaborated Social Identity Model (ESIM), as well as theories on social capital. Finally, practical implications were given to the central stakeholders on the events of Swedish elite football.