I denna uppsats unders undersöks de sociala bandens betydelse för självkänslan och identiteten hos fem f.d. brottslingar och fem brottsoffer som har intervjuats.. Jag ville ta reda på hur deras självförtroende och relationer har påverkats av att de är brottsoffer respektive f.d. kriminella. Det jag kom fram till var att deras relationer till sina familjer har stärkts efter att misshandeln mot respektive brottsoffer skett samt efter att de f.d. kriminella slutat med missbruk och kriminalitet. De f.d. brottslingarna har genom organisationen KRIS fått nya sociala band som har stärkt deras självkänsla. När det gäller brottsoffrena så har självförtroendet stärkts genom de relationer som utmärks av nära sociala band som var etablerade innan brottet, mendans i relation till främlingar så har självförtroendet sjunkit. Detta har i sin tur lett till hur informanterna ser på sig själva; f.d. kriminella har hittat en social identitet som de kan relatera till och är nöjda med, medan brottsoffrena påstår att deras identitet inte har förändrats men erkänner att de blivit mer tillbakadragna efter att blivit utsatta för brott. / In this essay the importance of social bonds when it comes to self-esteem and identity for five ex-offenders and five victims of crime has been examined. Further I wanted to understand how their self-esteem and relations have been affected by being a victim and ex-offender. The results showed that the bond to their families had been strengthened after each assault (victims of crime) or becoming sober and ending career as a criminal (ex-offenders). Exoffenders have, through the organization KRIS, received new friendships that have led to a strengthened self-esteem in each one of them. When it comes to the crime victims; selfesteem in relation to their strong social bonds has been lifted, whilst in relation to strangers it has decreased. This in turn has led to how they view themselves; ex-offenders have found a social identity that they can relate to and are pleased to have, whilst victims of crime do not feel as if their identity has changed but do admit to being more reserved than before the assault.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie. Vår första metod utgjordes av en kvantitativ innehållsanalys avtio svenska TV-serier på fem olika svenska TV-kanaler, där vi främst riktade in oss på epitextersom kan hittas online. Därefter skapade vi en kvantitativ enkätundersökning där 79 respondentersom tittar på TV-serier deltog. Den sista metoden var en kvalitativ innehållsanalys på fyrapopulära svenska TV-seriers officiella webbplatser.Vårt resultat tyder på att det finns ett starkt intresse hos TV-tittare att följa en TV-serie på andrasätt än endast på utsatt tid på TV:n, och även att det finns en vilja att diskutera TV-serier, medsläkt och med vänner, likväl som med främlingar på Internet. Webbplatser för de olika TV-serierna erbjuder besökare möjligheter till både diskussion och vidare läsning om exempelvisavsnitt eller karaktärer. På så sätt skapas ett engagemang som gynnar båda parter. / Ways of watching TV series have increased over the years by way of the ever expanding part theInternet plays in our media consumption. Sweden has gone from being a country with a singlepublic service channel to one with a wide range of commercial TV channels with the purposeto attract viewers and advertisers. In our study we have examined aspects of TV series that existbeyond the text itself. Gerard Genette (1997) was the one who coined the expression paratextwhich consists of two parts; peritext and epitext. Though Jonathan Gray (2010) is the one whowrote about paratexts in relation to TV series, whereas Genette (1997) only describes them interms of literature. Because there are so many different TV series and television channels it isimportant for a new series to stand out from the rest, while also making it easy for potentialviewers to determine the show’s genre even before it has started airing. We have used threedifferent methods to be able to answer our two main questions about what different epitexts TVchannels use and whether there is an interest among viewers to be able to engage themselvesfurther in a TV series. Our first method consisted of a quantitative content analysis of tenSwedish TV series from five different Swedish television channels, where we mainly looked atepitexts found online. After this we made a quantitative survey in which 79 people who watchTV series took part. Our last method used was a qualitative content analysis of the officialwebsites of four popular, Swedish TV series.The result of our study shows a strong interest among viewers to follow a television seriesbeyond its regular broadcasting on television, and also that there is a will to discuss TV series,among family and friends, as well as with strangers found online. Websites of the different TVseries give visitors possibilities for discussion and further reading about, for example, episodesand characters from the show. In this way an involvement that benefits both parties is created.

Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.   Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.   Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.

<p> </p><p>Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.</p><p> </p><p>Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.</p><p> </p><p>Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.</p><p> </p>

The aim of this study was to examine young adult cannabis users’ attitudes towards cannabis and their perception of the normalization of cannabis. The purpose was also to explore how their views of cannabis correspond with norms regarding cannabis. This study is based on interviews with five young adult cannabis users. The theoretical framework is based on Parker’s normalization thesis, Goffman’s notion of stigma, Becker’s definition of outsiders and the definition of social identity developed by Stone. The theory of cognitive dissonance was also used to analyze the empirics. The result shows that the interviewees experience a normalization of cannabis, although a process of stigmatization cannot be disregarded. The result also indicates that the respondent’s views of cannabis do not conform to society. The main conclusions are that cannabis is normalized in certain groups, which creates a discrepancy between the attitudes of cannabis users and Swedish society. The reasons for using cannabis are individual and one recurrent explanation is that the respondents experience less negative consequences of cannabis, compared to the effects of alcohol. These findings are supported by earlier research. In order to develop a constructive dialogue about cannabis, the understanding of these attitudes is important for social work.

Syftet med denna studie har varit att analysera ett antal svenska soldaters övergångar från det militära livet till det civila livet, vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra dessa övergångar samt vilka konsekvenser det får att ha ett yrke som säger sig erbjuda en livsstil. En gruppintervju och fem enskilda intervjuer med sammanlagt sex individer som är eller har varit anställda som soldater vid K3 i Karlsborg har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Resultaten visar att soldaternas identiteter i regel påverkas starkt av den militära institutionen, där en militär livsstil följer av tjänstgöringen. Identiteterna formas tidigt under tjänstgöringen och blir dessutom bestående efter att soldatlivet har lämnats. En konsekvens av detta blir att många upplever en känsla av identitetskris-/förvirring när de lämnar yrket vilket i sin tur resulterar i att flera kommer tillbaka till Försvarsmakten ganska snart efter att de sagt upp sig, eller söker sig till yrken som liknar det militära. Slutsatsen är att Försvarsmakten bör fortsätta arbetet med karriärväxlingsstöd för soldater och se till att detta sätts in i ett tidigt skede, även om målsättningen är att soldaterna ska vilja vara kvar så länge som möjligt på sina kontrakt

Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år. De mest centrala resultaten visar att respondenterna i arbetssituationen upplever att de utför samma huvudsysslor som förr, men att de tycker sig vara bättre på att utföra dem nu än när de var yngre. De anser också att de kan utföra arbetssysslorna bättre än vad deras yngre arbetskamrater kan. Detta känner de beror på deras erfarenhet, som är ett centralt schema i deras yrkesmässiga självbild. Ett schema som också bidrar till en god yrkesmässig självkänsla. Men erfarenheten för även med sig högre krav och mindre stöd från arbetsgivare och arbetskamrater. Avsaknaden av stöd gör att de äldre inte känner att de kan bevara sin nuvarande yrkesmässiga förmåga, då de hyser fördomen att man tappar sin yrkesförmåga med ålder. Stereotyphotet som detta innebär inhibiterar deras fortsatta yrkesliv därför att de känner att de måste lämna arbetet innan hotet kan realiseras. Möjligheten till att byta arbete finns inte heller då de känner att de åldersdiskrimineras på arbetsmarknaden och därmed blir det enda alternativet att avsluta yrkeslivet och gå i pension. De upplever också detta förfarande som något självklart och som förväntas av dem, då de hänvisar till en social representation kring korrelationen att nå en ålder kring 65 och att avsluta sitt yrkesliv.

We live in a society where preconceived notions about religious schools and indoctrination are many but the rules regarding a non-denominational education are strict. It is of great importance to get a better understanding of religious schools and their effect on the pupils that attend them. The aim of this study is to analyze whether or not the compulsory religious education on a private religious school in the south of Sweden is non-denominational. In order to get a greater understanding of the impact on the pupils’ religious identity, Henri Tajfel’s theory of social identity is used. A total of eight observations, three interviews and collected materials such as previous tests regarding Islam, Christianity and Judaism have been gathered and discussed with the help of Tajfel’s theory and other previous research. The results show that some denominational elements could be found in the compulsory education and that the school at hand had an impact on their pupils’ Muslim identities. With these results, my ambition is that teachers that read this study will be more reflective and critical of their own teaching. It is possible that some teachers do not notice that their own religion or beliefs are shining through their teaching and could potentially effect the pupils. However, if teachers start to reflect upon their teaching and the impacts it could have on a pupil these denominational elements could be prevented.

The overall aim of this thesis was to examine the development of PR practitioner professional identity. The purpose was to examine how PR practitioner reason/talks about the image of the profession and how communicators use discursive tools to create their professional identity. The primary theoretical framework of the thesis is social identity and discursive psychology to understand how the professional identity is created. The chosen method was interview method where six interviews were conducted from the private and the public sectors in Umeå. The private organizations included are Punkt PR, which is a private PR agency and Polarbröd. The public sector organizations included are Umeå Kommun, Region Västerbotten, Polisen Nord and Vakin. The result of the analysis shows that the PR practitioner perceive that the image given by their profession is incorrect and largely based on ignorance of how their work look like. PR practitioner also see their profession as important for both the organization and the community. The thesis conclusions were that the PR practitioner build their identity by focusing on how and why they are important in society and for the organization. Another opinion from the PR practitioner was that the media often producing that a large part of the PR practitioner´s work is to deal with journalists and make the journalist's work more difficult, which the PR practitioner´s think is wrong.

Denna uppsats är en litteraranalys av romanen Tiššārī av Inaam Kachachi. Analysen undersöker begreppet identitet och vad som bidrar till stärkandet av det, beroende på erfarenheterna man har varit med om. Metoden för analysen av denna roman är narratologi där strukturen i texten studeras närmare med fokus på ordningen av händelser samt vem berättaren av romanen är. Resultatet som har uppnåtts är att det finns flera irakiska identiteter som presenteras i olika tidsepoker och ur olika karaktärers perspektiv. Denna analys visar även vikten av kollektiva minnen som huvudkaraktären återberättar för att bidra till bevarandet och vidarebyggandet av den irakiska identiteten.