Syftet med studien var att utifrån Victor Turners teori om riter och övergångsritualer undersöka övergången från köttnorm till veganism och hur det påverkar och strukturerar individernas sociala identitet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem veganer och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Detta gav tre teman; Uppbrott, Konflikt och Tillhörighet. Utifrån de temana redogör rapporten för individernas övergång från köttnormen till veganism, samt hur upplevelsen av tillhörighet och uteslutning påverkade individernas sociala identitet i övergångsprocessen. Studien visar att Turners teori om riter och övergångsritualer är applicerbar även på övergången från köttnormen till veganismen. Vidare visar studien att konflikt och tillhörighet kan ses som primära drivkrafter i individens övergång samt starkt påverkar dennes sociala identitet under processens gång. Konsekvenserna av detta, sett i ett bredare sammanhang, kan även tänkas innebära effekter på samhällsstrukturen i stort.

SammanfattningJag har under mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet märkt att vägledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta är otydlig eller felaktig. Om människor i vägledares omgivning har en felaktig förståelse för deras arbete och inte värderar yrket så högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vägledaren. För att på sikt kunna bygga en grund att stärka vägledares yrkesidentitet på är det viktigt att först undersöka om vägledare upplever att det finns en dissonans och hur den i så fall påverkar dem. Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels består av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vägledares yrkesroll förändrats genom åren, ger oss en förförståelse för hur vägledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjälper oss att förstå och analysera de bakomliggande processerna i resultaten från undersökningen. Mitt metodval för min undersökning är en kvalitativ intervjustudie med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Eftersom vägledarnas yrkesroller ser så olika ut på olika arbetsplatser så har jag valt vägledare som arbetar på olika arbetsplatser. De är yrkesverksamma inom grundskola, gymnasium, högskola, komvux, vägledningscentrum och arbetsförmedling. Resultaten från min undersökning visar att omgivningens förväntningar och respondenternas faktiska arbetsuppgifter ibland krockar men att detta inte påverkar vägledarnas yrkesidentitet negativt. Vägledarnas yrkesroller formas på arbetsplatserna där de oftast känner sig trygga med tydliga uppdrag och uppskattning från sin omgivning. På frågan om det finns en outtalad statusrangordning mellan vägledare menar de flesta vägledare att det finns en sådan men de tycker den är obefogad och ett resultat av samhällets värderingar. I möten med nybekanta framkommer det att de flesta vägledare upplever att vägledare har en negativ objektiv identitets-bild. Min slutsats är att yrkesrollen är avgörande för hur yrkesidentiteten formas. Vägledarna använder sig av olika strategier för att upprätthålla en balans i sin yrkesroll. Därför upplever de den individuella yrkesidentiteten som stark. Vägledarnas gemensamma yrkesidentitet är däremot ganska svag eftersom referensgruppen försvagats som ett resultat av att det allt större utbudet av uppdrag för vägledare runt om i samhället. Däremot har vägledningen blivit allt synligare vilket ger hopp om en reviderad och förstärkt ställning för vägledare i samhället inom en snar framtid.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare.</p><p>Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats.</p><p>Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet.</p><p>Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in.</p>

Journalism plays a central role in the liberal democratic society and it enables the citizens to make informed decisions. In a local community it also holds many social functions such as creating a common local identity and a geographical belonging. This study investigates different aspects of local journalistic output such as news outlets, news topics, democratic value dimensions, framing, original reporting and sourcing. The output includes all types of published material from legacy media organizations. The method has been to make a quantitative content analysis of all the journalistic output produced in seven randomly picked days between July 1 of 2014 and June 30 of 2015 in three different municipalities - Malå, Tranemo and Sandviken. They are all manufacturing municipalities and represents one small, one medium sized and one large community within this type. The result of the analysis shows that a majority of the news items is produced by the local newspapers. They are the key stone media in these municipalities and without the newspapers there is a low number of local news produced by public service media. Sports is the biggest news topic in total but it is especially Sandviken who has the highest ratio of sports news. The democratic values of reporting on societal actors who disagree, decision-making authorities, policy plans and actors concerned are not commonly used. The framing of the news is mostly individual and episodical but that can be explained through the high ratio of sports news. In the more democratically relevant news about politics, economy and social issues, the framing is mostly public and thematic. A large proportion of the news is produced by original reporting with a byline. Letters to the editor is also a common type of content. When it comes to sourcing one third of the news content is not mentioning any sources at all. Sourcing is mostly common in the sports news. The study finally discusses how the local journalistic output seems to relate to democratic functions and social identity. Future studies of more municipalities or qualitative studies of citizen views or journalistic working methods would be ways of creating a deeper understanding of the state of local journalism.

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex svenska kvinnor som har en öppet negativ inställning till islam och muslimer i Sverige. Syftet är att dels nå en djupare förståelse om kvinnornas negativa inställning till islam och muslimer men också om deras inställning till feminism. Undersökningen bygger på tre teorier, Edward Saids postkoloniala teori samt två teorier om social identitet, dessa är Erving Goffmans teori om stigma och Hanri Tajfels teori om relationen mellan grupper. I uppsatsen framkommer det att kvinnorna sammankopplar en undergång för det svenska samhället med muslimsk invandring. Återkommande hos alla kvinnorna var en upplevelse av att muslimer tar för stort utrymme i de offentliga rummen. Kvinnornas inställning till muslimer kan förstås som ett resultat av föreställningen av muslimer som en ut-grupp som kvinnorna jämför sig med och hotas av. Kvinnorna tar på olika vis till sig diskriminerande åtgärder för att behålla en särprägel och överlägsen position i samhällshierarkin. Kvinnorna tar även starkt avstånd mot feminister som visar sig vara sammanlänkat med deras inställning till muslimer. Deras negativitet visar sig bland annat grundas i en upplevelse av relativ deprivation. Kvinnorna upplever en orättvisa mot sin in-grupp som grundas på att de tycker att de som sitter på makten i samhället missköter sin position.

No description available.

No description available.

Different educational and professional backgrounds play important roles in how school librarians prioritize activities in the school library. Whether the school librarian has a background as a teacher or as a librarian, they influence and apprehend the activities of the school library differently. The aim of this thesis is to find out how the school librarian looks at his/her commission. What shifts in priorities can be recognized depending on whether the librarian has training as a teacher or a librarian. This thesis also analyzes how the two different professional backgrounds justify their priorities in the school library. I have used Henri Tajfel’s theory of social identity as a theoretical frame work to analyze my data. My empirical data consists of four qualitative interviews and observations of award winning school librarians with different professional backgrounds; the librarians have all won the Swedish award ‘School Librarian of the Year’. The activities I observed during my field work are presented as categories in my study. I’ve used the American scholar David Loertscher’s taxonomy of school library activities to identify those categories. I then used a didactical approach to better understand the categorical data, asking the questions “What? How? And Why?” Some of my findings recognize differences between the two professional identities. A professional background in teaching tends to stress e.g. grading pupils reading abilities, whereas the trained librarian focuses more on reading for recreational purposes. My findings point out that explicit partisanship plays a major role concerning professional identity, which in the end reflects priorities in school library activities. / Uppsatsnivå: D

Denna uppsats hade som syfte att undersöka fotbollshuliganers upplevelse av våld och supporterskap för att få en djupare förståelse för fenomenet huliganism. Detta analyserades med hjälp av teorier om social identitet. Utifrån intervjuer med fyra huliganer kom analysen fram till att huliganerna skapar en norm där de upplever det våld som de själva utför som rätt, eftersom det inte skadar andra människor än de själva. Detta skapade temat Våld under vissa premisser. Utöver detta var två andra teman som framträdde som viktiga Rivalitet och Gemenskap. Det gick att finna att huliganerna skapar en social identitet som bygger på synen på våld som bra när det sker i koppling till sitt supporterskap, och att gemenskapen inom den så kallade huliganfirman och rivaliteten mot andra firmor är av vikt. / This paper has sought to analyze and contribute to an understanding of football hooligans' experiences of supportership and violence. This was done in order to attain a deeper understanding of the phenomena of football hooliganism. The analysis was carried out with theories on social identity. Through interviews with four hooligans, the analysis shows that the hooligans create a norm within their firm where violence is seen as justified when carried out under specific circumstances. This created the theme Violence under certain circumstances. In addition to this, two other themes that emerged from the analysis were Rivalry and A sense of community. It is found that the hooligans create a social identity that is built on their views on violence as justified in connection to their supportership, and that the community within the so-called hooligan firm as well as rivalry towards other firms are important aspects.

<p>Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. </p><p>Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till. Dessa prospekt har visat sig i hög grad variera och kan ibland innebära att den religiösa identiteten knappast ens skymtas men också att identiteten ibland klart och tydligt markeras med diverse symboler, alla utmärkande neopaganska. Det är publikens förförståelse kring neopaganism som avgör vilken typ av identitetsprospekt som presenteras och detta har fått som konsekvens att neopaganerna blivit relativt anonyma i det offentliga då allmänheten saknar god förförståelse.</p>