Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur. Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom. Den ena där socialbidrag inte ansågs som märkvärdigt eller skamligt. Dessa respondenter hade specifika krav på deras kommande arbetsuppgifter och var i liten mån beredda att studera eller praktisera. Den andra inställningen var att det är viktigt att arbeta för sin försörjning och en öppenhet för diverse arbeten. Detta kombinerades med en positivare inställning till praktik och studier. Resultatet visade även att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av aktiveringsprogrammet. De ansåg inte att insatsen höjt deras kompetens eller chanser till arbete. De var trots detta i stort nöjda med sin medverkan och ansåg att de förvärvat viss kunskap.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande. Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav. Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs. Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare. Aktiveringskrav tycks påverka sannolikheten att lämna bidragstagandet positivt för ensamstående utan barn, men negativt för hushåll med barn.

The aim of the study was to examine the possibilities and difficulties for social workers whom work with individuals on long-term economic support. We used a qualitative method and interviewed six social workers from one municipality. We chose to use two theoretical perspectives, Empowerment and KASAM (Feeling of context), when analyzing the results and the study's empire was analyzed using a phenomenological and hermeneutic approach. Our results showed that the interviewees own view, on the work with individuals on long-term economic support, was that it is permeated by high workload, limited scope for action and difficulties in meeting with clients. The interviewees also stated that the organization, laws and guidelines affect the work with clients to a substantial extent and the ability to work out ideas with managers and colleagues is a great support. Key words: social work, social worker, long-term, economic support. / Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av möjligheter och hinder i arbetet med individer som långvarigt uppbär försörjningsstöd. Vi använde oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med socialsekreterare från en och samma kommun. Resultatet har analyserats med hjälp av två teorier, Empowerment och KASAM (Känsla av sammanhang). Studiens empiri analyserades med hjälp av en fenomenologisk och hermeneutik ansats. Studien visade att intervjupersonernas bild av arbetet, med klienter som långvarigt uppbär försörjningsstöd, genomsyras av hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt svårigheter gällande att hinna med klientmöten. Socialsekreterarna menar även att organisationen, lagarna och riktlinjerna påverkar arbetet med klienter väldigt mycket men att möjligheten att kunna bolla idéer med chefer och kollegor är av stor vikt för att klara av arbetet. Nyckelord: socialt arbete, socialarbetare, långvarigt, försörjningsstöd

No description available.

<p>This essay is about persons who have had social assistance and the individual’s experiences of social assistance. The focus is on how the individual develops in a new life situation and if and how they are motivated to get out of it. The essay has an individual perspective where the relation between society and the individual is important. The result is based on four qualitative interviews with a hermeneutic perspective. The result is also based on the individual’s subjective apprehensions and experiences of the social assistance. Those circumstances withdraws that there can not be any general conclusions made of the result that could be representative for a larger number of people. Important theoretical conceptions are social problems and divergent behaviour, stigmatization, labour and faithful moments.</p><p>What I have wished to express in this essay is the people behind the social assistance conception and the numbers in studies about social assistance. It is about people with individual life destiny’s that in the Swedish sociality today have not been able to provide themselves and had to use society’s last safety net, social assistance. The society looks on people with social assistance have a historical negative background. Social assistance was developed from welfare and help to the poor. The historical stigma still exists in the Swedish society and it is still considered shameful not to be able to provide yourself.</p><p>As an unemployed person with social assistance one can need more support and help than just to be paid money because these often have a weak connection to the labour market. The social studies in Sweden describes that the social services assignment is to liberate and develop the individuals and groups own recourses. This means that the social worker should not only make payments. They should also have an interest in the client in some other way. In this essay it is clear that this is not always the case. The most evident result about the individual’s motivation not to have social assistance is the will to support oneself and labour is an important part of the self image and identity.</p>

No description available.

<p>Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar</p><p>socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen</p><p>att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en</p><p>linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som</p><p>kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i</p><p>synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt</p><p>sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som</p><p>förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att</p><p>introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.</p>

In 2003 the Swedish parliament decided to incorporate maintenance support for the elderly within the framework of the state social insurance system. Maintenance support for the elderly entails that individuals who, due to too short a period of residence in Sweden, do not qualify themselves for a full guarantee pension and thus have the right to receive benefits after completion of an income test. A large proportion of these people previously received individually incometested social benefits. Maintenance support for the elderly and how it is perceived by the elderly is the focus of the study. The overall aim of the study is to gain knowledge about what it means for immigrants who moved in later life to be the subject of a transfer from a selective benefit system to one where more general principles apply. More specifically the aim concerns what it means for their possibilities for gaining access to social rights and what it means for their relationship with the Swedish welfare state. The study’s empirical material consists of two parts. The first part contains register data from the social services register of the National Board of Health and Social Welfare and the social insurance register of the Swedish Social Insurance Board. The second consists of interviews with eleven foreign-born elderly persons who previously received social benefits and now receive maintenance support for the elderly. The analysis of the register data indicates that one-fifth of the target group actually includes people born in Sweden while the rest are immigrants arriving in Sweden in later life. For most of those in this latter group the maintenance support is their only source of financial support while it is a supplement for the Swedish-born elderly recipients. The results show that of those, who previously received social benefits and where the maintenance support is their only source of financial support, about onefifth received a smaller amount of benefit after the reform. The interview study indicates the existence of a gap between what the respondents express as needs of more individual considerations both in terms of the contact with the administrating authority and the maintenance support’s monetary content and how the elderly perceive that these needs are provided for. In order to try to understand this gap the result was analysed by using a number of major theoretical concepts such as universalism, stigma and shame, and social citizenship, public identity and recognition. The conclusions of the study is that a comprehension of the gap can be found in the standardised design and administration of the maintenance support and in the socio-economic context that immigrants coming to Sweden in later life find themselves in.

Syftet med denna C-uppsats är att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhälleliga system tillgodoser hjälpbehov för klienter som uppbär försörjningsstöd under lång tid. Målet är att skapa en strukturerad bild av vad som är bidragande faktorer till långvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhälleliga system arbetar med insatser gällande dessa faktorer. Frågeställningarna är följande: Vilka hjälpbehov framträder genom journalerna för undersökningsgruppen? Hur adresseras dessa av samhälleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta? Resultatet visar att hjälpbehoven som tillgodoses är av olika karaktär och att det samhälleliga resurssystemet ibland ersätter formella och informella resurssystem när dessa inte är välfungerande. Slutsatsen visar att samhälleliga system kan motarbeta varandra och att detta då blir till men för den enskilde. Slutsatsen visar också att preventivt arbete för att förhindra att långvarigt beroende av försörjningsstöd uppstår är viktigt. / The purpose of this bachelor thesis is to use Pincus and Minahans resource-oriented systems theory to examine how societal systems are meeting the needs of the clients who are longterm dependant on social benefits. The aim is to create a structured image of the factors that lies behind a longterm dependance on social benefits, and also how societal systems are working with interventions concerning these factors. The questions are as follows: Which needs for support can be identified among the studied group? How are these needs addressed by the societal systems, and what conclusions can you draw from this? The result shows that needs that are met by societal systems are of different sorts. It also show that societal systems sometimes replaces private and organizational systems, when thees are malfunctioning. The conclusion shows that societal systems can work against each other and that this can become troublesome for the clients. The conclusion also shows that preventive interventions are important when working with hoe to make longterm dependance on social benefits less occurring.

This essay is about persons who have had social assistance and the individual’s experiences of social assistance. The focus is on how the individual develops in a new life situation and if and how they are motivated to get out of it. The essay has an individual perspective where the relation between society and the individual is important. The result is based on four qualitative interviews with a hermeneutic perspective. The result is also based on the individual’s subjective apprehensions and experiences of the social assistance. Those circumstances withdraws that there can not be any general conclusions made of the result that could be representative for a larger number of people. Important theoretical conceptions are social problems and divergent behaviour, stigmatization, labour and faithful moments. What I have wished to express in this essay is the people behind the social assistance conception and the numbers in studies about social assistance. It is about people with individual life destiny’s that in the Swedish sociality today have not been able to provide themselves and had to use society’s last safety net, social assistance. The society looks on people with social assistance have a historical negative background. Social assistance was developed from welfare and help to the poor. The historical stigma still exists in the Swedish society and it is still considered shameful not to be able to provide yourself. As an unemployed person with social assistance one can need more support and help than just to be paid money because these often have a weak connection to the labour market. The social studies in Sweden describes that the social services assignment is to liberate and develop the individuals and groups own recourses. This means that the social worker should not only make payments. They should also have an interest in the client in some other way. In this essay it is clear that this is not always the case. The most evident result about the individual’s motivation not to have social assistance is the will to support oneself and labour is an important part of the self image and identity.