This study is about a social workers’ knowledge of shame. Shame in this context is the embarrassment and humiliation that many people feel when they have to apply for financial assistance which equates to approximately half a million people each year in Sweden. The aim of this study is to understand if and how social workers in this field become acquainted with shame, and how it is exposed and then handled by the social workers in the meeting and work with clients. In order to achieve the purpose of the study, we also to some extent, need to study knowledge and how social workers obtain knowledge in social work. To analyse the results and to answer the aim of the qualitative study, the study relied on the concepts of knowledge and embarrassment. Informal interviews were conducted with both managers and social workers at two smaller social offices. Results showed that respondents, as previous research shows, think it is important to use new knowledge and new science in their daily work, but contend that there is a lack of time that makes it difficult for them to assimilate these things. There were different opinions among the social workers and the managers as to what information and research was being communicated. The study showed that none of the respondents knew any research of shame or about how clients perceive the visit to the social services office. The social workers indicated that there was shame clearly evident in the meetings, but that it differs between different categories of people. Remarkably, the respondents stated that they believed that immigrants do not feel shame, while previous research shows that immigrants belong to the group of people that feel most ashamed of having to apply for financial help. How social workers handle shame in meetings with clients differs, and the development of knowledge occurs in different ways. The study concluded that there is a substantial sort of knowledge, and that this takes place along with needs and interests. / Den här studien handlar om handläggares kunskap om skam. Den skam många människor känner som är tvungna att ansöka om ekonomiskt bistånd, vilket cirka en halv miljon människor är i Sverige varje år. Studiens syfte är att förstå om och hur handläggare inom ekonomiskt bistånd får kunskap om skam, hur den eventuellt märks och i så fall hanteras av handläggarna i mötet och arbetet med klienter. För att kunna nå studiens syfte måste vi även i viss mån studera kunskap och hur handläggare får kunskap i det sociala arbetet. För att analysera resultaten och kunna besvara den kvalitativa studiens syfte har studien utgått ifrån begreppen kunskap och skam, och informella intervjuer har genomförts med både handläggare och chefer på två mindre socialkontor. Resultaten visade att respondenterna, enligt vad tidigare forskning visar, anser att det är viktigt med ny kunskap och forskning, men menar att det råder en tidsbrist på arbetsplatserna som gör att de har svårt att tillgodogöra sig detta. Det visade sig råda delade meningar mellan handläggare och chefer när det gäller vilken information och forskning som förmedlas. Studien visade vidare att ingen av respondenterna kände till någon forskning om skam, eller om hur klienter upplever besöket på socialkontoret. Handläggarna uppgav dock att skammen tydligt visar sig i mötet, men att den skiljer sig mellan olika kategorier av människor. Anmärkningsvärt var att respondenterna uppgav att de inte tror att utlandsfödda känner skam, medan tidigare forskning visar att just utlandsfödda tillhör den grupp som känner mest skam över att behöva ansöka om ekonomisk hjälp. Hur handläggarna hanterar skam i mötet med klienter skiljer sig åt, och utvecklandet av kunskap sker på olika sätt utefter erfarenhet. Studien visade vidare att det sker en kraftig sortering av kunskap, och att denna sker utefter behov och intresse.

Titel: Socialbidragstagare och konsument Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet Handledare: Mikael Sandgren Växjö universitet Examinator: Norma Montesino Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.

<p>Titel: Socialbidragstagare och konsument</p><p>Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion</p><p>Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck</p><p>Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet</p><p>Handledare: Mikael Sandgren</p><p>Växjö universitet</p><p>Examinator: Norma Montesino</p><p>Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet</p><p>Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.</p>

Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.

No description available.

<p>The purpose of the study is to explore how social workers work with youths that seek financial assistance and what importance gender plays in this process. The participants were six female social workers that work with financial assistance. They were interviewed and had to reflect over a case, where the client where either male or female. The results was analyzed and compared in relation to social constructive theory and gender theory. The study shows that social workers work in two parallel processes, when they decide about financial assistance and other help benefits, the formal and the intuitive. In the formal process the social workers don’t give gender any importance in how they reflect about their work and the clients. In the same time way they think differently about male or female clients in a more intuitive manner. The differences that are done can be related to gender stereotypes. The male client is thought of being responsible and active and the female client is viewed as a passive victim. These ideas creates different practices against men and women, where the female would be given psychological aid and the male would be given work related support. These practices reproduces traditional conceptions of both sexes and can therefore create different possibilities for young men and women that contact the social welfare system for financial assistance.</p>

The purpose of the study is to explore how social workers work with youths that seek financial assistance and what importance gender plays in this process. The participants were six female social workers that work with financial assistance. They were interviewed and had to reflect over a case, where the client where either male or female. The results was analyzed and compared in relation to social constructive theory and gender theory. The study shows that social workers work in two parallel processes, when they decide about financial assistance and other help benefits, the formal and the intuitive. In the formal process the social workers don’t give gender any importance in how they reflect about their work and the clients. In the same time way they think differently about male or female clients in a more intuitive manner. The differences that are done can be related to gender stereotypes. The male client is thought of being responsible and active and the female client is viewed as a passive victim. These ideas creates different practices against men and women, where the female would be given psychological aid and the male would be given work related support. These practices reproduces traditional conceptions of both sexes and can therefore create different possibilities for young men and women that contact the social welfare system for financial assistance.

The purpose of this study was to examine how the needs of social assistance for people with substance abuse are assessed in accordance to The Swedish Social Services Act 4th chapter 1§. The purpose was also to examine how substance abuse is assessed as a social problem by social workers, how the municipal guidelines concerning social assistance for substance abuser were constructed in relation to the Social Service Act and finally how social workers made their assessments of the need of social assistance to people with substance abuse in relation to the legislation. The sample was made among the municipalities in the county of Stockholm. Municipal guidelines were studied in 18 municipalities by content analysis. A sample of 11 social workers was chosen from 5 municipalities. A vignette study was used as method. The results have been analyzed by using a sociology of law approach, based on the theory of the law as mainly a ruling function. The results of the study show that both the construction of municipal guidelines and social workers’ assessment of the need of social assistance to people with substance abuse were based on restrictions with no connection in The Social Service Act. Social workers who did work in a municipal, where there were no special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse, more frequently made their assessments according to the law. The result was the opposite for social workers working in municipals with special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse. The results also indicated that social workers, as well as municipal politicians, showed little knowledge and ability to align the social work to current legislation and legal practice.

The aim of this thesis is to examine activation, including support and control, among different groups of social assistance (SA) recipients. Assessments and activation related decisions during one year are analysed for 372 social randomly selected assistance claimants from four municipalities. Data was collected 2002-2003 through structured interviews with the clients and their social workers. Income from work and social assistance was followed up with national register data after two years. The first study focuses on social workers conception of their claimants work barriers. Conceptions vary systematically across groups of claimants. The second study examines elements of activation, finding that extent and content of activation, and use of support and control, vary between municipalities and programs. The third study analyses associations between participation in activation programs and exposures to sanctions and exemptions (indicators of support and control) on the one hand, and claimants’ characteristics on the other hand.  Traditional work-test logic seems to be common in social work, and linked to stereotypic gender logic. This implies a systematic selection to activation based on sex, and on social workers opinion about the claimants work motivation. The results question the linkage between work barriers and activation, since claimants without formal resources (education and work experience) do not participate in resource activation (aiming to increase formal resources) more often than others. The fourth study analyses association between combinations of activation programs and sanctions and self support outcomes for SA claimants. Results suggest that a combination of resource activation and sanctions has a positive association with income from work, and that a combination of job activation and sanctions is associated with continuing SA.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.