Introduktion: Transportfattigdom innebär begränsningar för individer i deras förmåga och möjlighet att resa, exempelvis genom resor till och från arbete, skola, livsmedelsinköp och fritidsresor. Transportfattigdom kan förvärra livskvaliteten för utsatta grupper i samhället, särskilt under perioder av ekonomisk nedgång (Trafikanalys, 2018). Piotr Zają (2016) belyser den starka kopplingen mellan transport och folkhälsa, och förespråkar en hållbar och hälsosam transportinfrastruktur för att förbättra människors hälsa och livskvalitet över hela världen. Syfte: Syftet med den aktuella litteraturstudien är att sammanställa hur transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. Sammanlagt inkluderades 20 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Bland annat har följande sökord inkluderats i sökningarna: transport affordability, public health, mobility disadvantage, exclusion, access to transportation samt transportation poverty. De inkluderade artiklarna hade både kvalitativa och kvantitativa studiedesigner och genomförda i Kanada, Australien, USA, Korea, Nepal, Japan, Tajikistan, Malaysia, Tyskland. Resultat: Studien resulterade i 19 olika teman och subteman (Figur 1). Av dessa kategoriserades fem ut som övergripande teman; Tillgänglighet och tillgång till transport, Hälsa och välbefinnande, Social rättvisa och hälsoklyftor, Äldre och transport, Begränsningar av transport för personer med funktionsnedsättningar. Slutsats: Transportfattigdom påverkar möjligheten till god hälsa. Vid planering och utformningar av transportlösningar är det därför angeläget att säkerställa tillgänglighet och tillgång till transport för alla samhällsgrupper för att skapa bättre förutsättningar för jämlik hälsa. / Transport poverty is a new concept that includes limitations for individuals in their ability to travel, for example traveling to and from work, grocery shopping, and pleasure travel. It encompasses all types of transportation, for instance personal vehicles or public transportation (Trafikanalys, 2018). Piotr Zają (2016) highlights the intimate connection between transportation and public health, and how sustainable and healthy transportation infrastructure can improve the quality of life for the world’s population. Purpose: The purpose of the current literature study is to compile how transport poverty affects possibillity to good health from an equality perspective. Method: A systematic literature review was conducted. A total of 20 scientific articles were included from the databases Cinahl and PubMed. The search queries encompassed following terms: transport affordability, public health, mobility disadvantage, exclusion, access to transportation, and transportation poverty. The included articles had both qualitative and quantitative study designs and were conducted in Canada, Australia, USA, Korea, Nepal, Japan, Tajikistan, Malaysia, and Germany. Results: The study resulted in 19 different themes and subthemes (Figure 1). Out of these, five were categorized as overarching themes: Accessibility and access to transportation, Health and well-being, Social justice and health disparities, Aging and transportation, Limitations of transportation for people with disabilities. Conclusion: Transport poverty affects the possibility of good health. When planning and designing transport solutions, it is therefore important to ensure accessibility and access to transport for all social groups to create better conditions for equal health.

Introduktion: Ur ett globalt perspektiv är depression en stor sjukdomsbörda som berör omkring 280 miljoner människor. Tillgängliga behandlingsalternativ innefattar antidepressiva läkemedel och olika former av psykologiska behandlingar. Tidigare forskning indikerar att det finns ett samband mellan kost och psykisk ohälsa och en koppling mellan intag av ultraprocessad kost och depressiva symptom har påvisats. Det anses därmed relevant att undersöka effekten av en hälsosam kosthållning på depression och depressiva symptom. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om kost har en positiv effekt vid behandling av depression eller depressiva symptom bland vuxna individer mellan 18 - 65 år. Metod: En strukturerad litteraturstudie som baserades på 20 randomiserade kontrollerade studier som hämtades från databaserna PubMed och Scopus och sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Sex teman identifierades efter att de inkluderade studierna hade analyserats; En oprocessad och näringsrik kostintervention är grundläggande; Kostfiber är en central komponent som gynnar tarmfloran; Omättade fettsyror kopplar till minskade depressiva symptom; Medelhavskosten är en effektiv kostintervention vid depression; Viktnedgång minskar inflammation och depressiva symptom samt Kost i kombination med en annan intervention är mer effektiv. Slutsats: Resultatet av denna litteraturstudie visar att olika kostinterventioner kan minska klinisk depression eller depressiva symptom inom olika riskgrupper. Det saknas dock tillräcklig och även enhetlig evidens för att kunna dra några säkra slutsatser kring kosten som en alternativ behandlingsmetod. / Introduction: Depression is a major disease burden from a global perspective that is affecting approximately 280 million people. Treatment options available today include various forms of psychological treatments and antidepressants. Previous research indicates that there is a connection between diet and mental illness and a link between the intake of ultra-processed food and depressive symptoms has been demonstrated. It is therefore considered relevant to investigate the effect of a healthy diet on depression and depressive symptoms. Aim: The aim of this study was to investigate whether diet has a positive effect in the treatment of depression or depressive symptoms among adult individuals between 18 - 65 years of age. Methods: A structured literature review was chosen as study design and 20 randomized controlled trial studies were retrieved from the databases PubMed and Scopus and then analyzed using a thematic analysis. Results: After the studies selected were analyzed six themes were identified; An unprocessed and nutritious dietary intervention is fundamental; Dietary fiber is a central component that benefits the intestinal flora; Unsaturated fatty acids are linked to reduced depressive symptoms; The Mediterranean diet is an effective dietary intervention for depression; Weight loss reduces inflammation and depressive symptoms and Diet combined with another intervention is more effective. Conclusion: The results of this literature study show that different dietary interventions can reduce clinical depression or depressive symptoms within different risk groups. However, there is a lack of sufficient and even uniform evidence to draw any certain conclusions about diet as an alternative treatment.

Folkbibliotek skiljer sig från andra arenor som skolor och arbetsplatser eftersom de har en mer vidsträckt geografisk och demografisk räckvidd. Att folkbiblioteken riktar sig till många olika målgrupper innebär en potential att nå ut med folkhälsoinsatser. Denna studie har haft för avsikt att utifrån bibliotekspersonalens perspektiv, erfarenheter och uppfattningar undersöka om Stockholms stadsbibliotek är en möjlig arena för folkhälsoarbete. Studien har en kvalitativ design och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna var elva biblioteksanställda personer. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Intervjumaterialet kategoriserats efter de nationella folkhälsomålen och folkhälsopolitiska målområdena. Resultatet visar att Stockholms stadsbibliotek arbetar med de nationella folkhälsomålen genom att utföra sina egna uppdrag. Uppfattningarna om vilka målområden som var mest/minst relevanta för biblioteket att arbeta med samt i vilken utsträckning biblioteket bör ägna sig åt folkhälsoarbete skilde sig något mellan informanterna. Möjligheter som informanterna uppmärksammade med att använda biblioteket som arena för folkhälsoarbete var bibliotekets lokaler, bokbestånd och personalen. Hinder däremot var främst ekonomiska resurser. Om biblioteket ska ta på sig att arbeta med folkhälsa behövs ökade resurser och adekvat kunskap hos bibliotekspersonalen. En fördel med biblioteket som arena är att den riktar sig till en bred målgrupp och dessutom fångar upp socioekonomiskt svagare grupper och socialt utsatta människor. För att lyckas med implementeringen av folkhälsoinsatser på Stockholms stadsbiblioteket krävs utöver resurser och kunskap, sannolikt även ett ökat fokus på målinriktning, utvärdering och samordning inom organisationen. / Public libraries differ from other arenas like schools and workplaces since they have a more widespread geographical and demographical reach. This speaks for the potential of public libraries to reach a variety of target groups with public health interventions. This study has aimed to investigate whether the Stockholm Public Library is a possible arena for public health promotion, through the perspective of library staff. The study design was qualitative and data was gathered through semi-structured interviews. The participants consisted of eleven library staff members. The collected data was analysed through a qualitative content analysis. The material from the interviews was categorised after the Swedish national public health goals and the public health target areas. The results show that the Stockholm Public Library is working with the national goals for public health, through fulfilling their own mission. Ideas regarding which of the public health target areas were most/least important for the library to work with, as well as to what extent, differed between participants. Possibilities with using the library as an arena for public health promotion, put forward by the library staff, were the premises and books of the library, as well as the staff and their knowledge. The main obstacle mentioned was a lack of financial resources. If the library is to take on public health promotion, increased resources and adequate knowledge would be necessary. A benefit of the library as an arena would be that it reaches a wide target audience, including socio economically weaker groups and socially vulnerable people. In order to succeed with the implementation of public health initiatives within the Stockholm Public Library, this study suggests an increased focus on specific target goals, evaluation and coordination within the organisation as well as increased financial resources and knowledge.

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka möjligheten till hälsofrämjande insatser under Covid-19 pandemin i tre regioner i Sverige. Studien var en kvalitativ explorativ intervjustudie. Studien baseras på strategiskt urval och antalet i urvalet blev totalt fem informanter, vilket var strateger från tre regioner i Sverige. Vid datainsamling användes semi-strukturerade intervjuer som genomfördes digitalt och med en frågeguide. Innehållsanalys användes för att analysera materialet. Huvudresultatet i studien visade att strategerna har upplevt förändring i arbetssättet under pandemin. Strategerna upplevde att de har haft stöd i organisationen. De har uppfattat att intresset för frågor om folkhälsa har ökat. Deras synsätt på hälsofrämjande arbete uppfattade strategerna för egen del varit oföränderlig, då det har varit lika viktigt med det hälsofrämjande. Strategerna upplevde stundvis att de har varit beroende av att verksamheterna runt om varit i gång under pandemin, inför samverkan. I det fall där samverkanspartners varit tvungna att omprioritera arbetena har detta resulterat i att samverkan försämrades.  Slutsatsen är att strategerna uppfattade begränsning i vad som kunde göras under pandemin. Strukturen i sättet regionerna arbetar med insatser och samverkan uppfattades vara detsamma som innan pandemin. De uppfattade att samverkan kunde utvecklas till det sämre, när parter runt om varit tvungna att prioritera om på grund av pandemin. / The aim of this study was to examine the possibilities to health promotion efforts during the Covid-19 pandemic in three regions in Sweden. This study was a qualitative exploratory interview study. The data in this study were gathered through purposeful sampling, the sample contained five strategists from three regions in Sweden. The study’s data collection method was semi-structured interviews with an interview guide. To analyze the data, content analysis was used. The results of this study showed that the strategists experienced a change in working methods during the pandemic. During the pandemic, the strategists experienced that they had support from their management. Interest in public health and health promotion was perceived to have increased during the Covid-19 pandemic. The strategists' approach to health promotion work was perceived as unchanged. With regards to collaboration, the strategists perceived that in some cases they have been dependent on other actors around them, and their possibilities to continue their collaborative work during the pandemic. When this was not possible, it was perceived that collaboration deteriorated. The conclusion was that a limitation was expressed in which health-promoting initiatives could be implemented. The structure for efforts and collaboration was perceived to be unchanged. Collaboration deteriorated when different actors were unable to implement interventions and activities due to the pandemic.

Bakgrund: Unga som växer upp i utsatta områden löper ökad risk att drabbas av ohälsa och hamna i ett livslångt utanförskap. I den allmänna samhällsdebatten råder starkt fokus på utmaningar i berörda områden med tyngdpunkt på unga män, men det talas sällan om vad målgruppen upplever som stödjande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga mäns upplevelser av hälsofrämjande faktorer under uppväxten på Gamlegården, som är ett så kallat utsatt område i utkanten av Kristianstad. Metod: Metoden i studien var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes våren 2023 genom intervjuer med nio män i åldrarna 22-30 år. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra teman och tio kategorier som framhöll Gamlegården som en egen värld där gemenskap och inkludering bidrog till positiva känslor. Föräldrars engagemang spelade en avgörande roll liksom stödjande miljöer där vuxna intresserade sig för barnen och deras liv. Det framkom dessutom att en stödjande och drivande faktor var, och fortfarande är, önskan om att vara en förebild för yngre i området. Slutsats: Upplevelsen av att känna sig ”hemma” på Gamlegården framträder som hälsofrämjande och betonar värdet av en utemiljö som stimulerar lek och upptäckande tillsammans med jämnåriga. Vuxnas gränssättning framstår som centralt vilket synliggör yttre ramar som en förutsättning för upptäckande som bidrar till en gynnsam utveckling. Ytterligare en slutsats är att unga motiveras att fatta gynnsamma beslut när de betraktar sig själva som förebilder för yngre. Upplevelsen av att vara en förebild är såldes någonting som verkar bidra till en positiv utveckling och därmed potentiellt bättre hälsa / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>

Background: Urban green spaces (UGS) have been shown to benefit both social cohesion and health outcomes. A new framework by Jennings and Bamkole (2019) suggests that social cohesion might act as a social determinant of health mediating the health benefits provided by UGS. Aim: To investigate associations between UGS, social cohesion, and self-rated health (SRH) in Swedish adults. Methods: A cross-sectional survey for adults living in Västerås (n=106) was conducted. Questions about UGS covered type, visit frequency, proximity, time spent, and UGS quality. Social cohesion was measured using a 13-item scale developed by de Vries et al. (2013). SRH was assessed with one Likert-scale item. Results: A t-test showed that forests were associated with higher social cohesion (M=46.44, SD=8.25) compared to parks (M=42.34, SD=6.56; p=.006), while logistic regressions revealed higher social cohesion was associated with better SRH when adjusted for age (OR = 1.10, 95% CI = 1.03 - 1.18, p = .008). No relationships between UGS and SRH were identified, and social cohesion did not affect that relationship further. Discussion: The small sample size, convenience sampling, and limited assessment of possible confounders have to be considered. Conclusion: The results from this study partially support Jennings and Bamkole’s (2019) framework, indicating its merits and confirming the need to investigate social cohesion as a central factor in the relationship between UGS and health outcomes further.

Type 2 diabetes mellitus (T2DM) is a global health concern affecting six to ten percent of adults worldwide, with the number of diagnosed individuals projected to double in the next 25 years. However, effective public health strategies can help mitigate its impact on quality of life, morbidity, mortality and the associated social and economic burden. In Sweden, screening programs classify individuals with Impaired fasting glucose (IFG) as high-risk individuals, however scholars argue that preventative measures should also include those at lower fasting plasma glucose (FPG) concentrations as some evidence suggests that the disease begins developing several years before the current threshold. A systematic review and meta-analysis of cohort and case-control studies was conducted with the purpose of exploring the IFG threshold from a longitudinal perspective. Eleven studies on the incidence rates of T2DM in normoglycemic individuals and seven studies on pre-diagnostic trajectories of FPG concentrations were analyzed. Incidence rates increased progressively across the normoglycemic range, with a twelve-fold difference between the low and high end. FPG concentrations in eventual progressors and non-diabetic controls were significantly different twelve years prior to diagnosis. Mildly increasing FPG concentrations were observed in eventual progressors until three years before diagnosis, at which a larger increase followed. In the last year before diagnosis, FPG concentrations rose dramatically in this group. The findings imply that a lowering of the threshold would extend the time spent in the IFG state, allowing for earlier identification of at-risk individuals. In addition, further stratification of normoglycemic range may enhance the accuracy of T2DM risk assessment.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar gällande trygghet och elevers psykosociala välbefinnande i grundskolor belägna i utsatta områden runt om i Sverige. En kvalitativ induktiv metod användes baserad på fyra semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Två kvinnor och två män – som var rektorer i grundskolor, deltog i denna studie. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes. Resultaten av studien identifierade fem huvudkategorier och tolv underkategorier: trygghet, med underkategorierna ; kränkning och diskriminering samt fysisk och psykisk trygghet. Trygghetsarbete med underkategorierna; rutiner med kränkningar, trygghetsenkäter/samtal, förebyggande språkbruk och raster, värdegrundsarbete. Huvudkategorin relationer med underkategorierna; relation mellan elever och skolpersonal, relation mellan eleverna. Struktur har underkategorierna; regler och tydlighet i skolan och adaptiv skola. För huvudkategorin välbefinnande identifierades underkategorierna; psykisk hälsa , självförtroende och självkänsla.  Slutsats: Studien tyder på att trygghet var en viktig indikator som kunde ha en inverkan på det psykosociala välbefinnandet i skolan. Utsatta områden har en lägre socioekonomisk status vilket gör att man bör arbeta för att främja tryggheten i dessa områden. Relationer och struktur i skolan spelade också en viktig roll för elevernas välmående. Trygghetsundersökningar är en utrustning som användes för att arbeta mot kränkning och diskriminering, vilket är två faktorer som kan påverka det psykosociala välbefinnandet. Det fanns också värdegrundsarbete som ingick i trygghetsarbetet. Värdegrundsarbete var också ett pågående arbete på några av skolorna, värdegrundsarbete kan ha en positiv effekt på välbefinnandet. Det visades också att hälsa och välbefinnande kunde påverkas beroende på den upplevda tryggheten.

Sammanfattning Bakgrund: Tidigare forskning har visat att organisatorisk tystnad renderar i många konsekvenser som har påverkan på organisationers välmående, effektivitet och möjligheter till utveckling. Genom att förstå hur tystnadskultur uppstår och vilka de bakomliggande faktorerna som skapar den ges en organisation möjlighet att agera istället för att reagera när faktum är fullbordat och tystnadskulturen konstaterad. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka det aktuella forskningsläget avseende vilka faktorer som skapar organisatorisk tystnadskultur. Metod: Denna uppsats har haft en kvalitativ ansats och forskningsdesignen var en systematisk litteraturstudie, som analyserade nio vetenskapliga artiklar varav sju hade en kvantitativ ansats.  Resultat: Det viktigaste resultatet var att faktorerna rädsla och ett destruktivt ledarskapsbeteende var de mest framträdande faktorerna som skapade en organisatorisk tystnad. Rädslan uppstod hos de anställda och spreds uppåt i organisationen och destruktiva ledarskapsbeteendet kom från toppen av en organisation och spreds nedåt till medarbetarna.  Diskussion/slutsatser: Studiens första slutsats var att destruktiva ledarskapsbeteenden var den faktor som var starkast framträdande vid skapandet av organisatorisk tystnadskultur och rädsla var den faktor som drev och förstärkte tystnadskulturer i organisationer. En andra slutsats var att samtliga faktorer var sammankopplade i ett kretslopp som interagerade, påverkade och förstärkte varandra, och att det inte räckte att bara förebygga eller agera mot en faktor i taget. Författarnas tredje slutsats var att transformella ledarbeteenden och utvecklande ledarskap hade störst sannolikhet att skapa en psykologisk trygg arbetsplats. / Abstract Background: Previous research has shown that organizational silence results in many consequences that affect the well-being, efficiency and development opportunities of organizations. By understanding how silence culture arises and what the underlying factors that create it are, an organization is given the opportunity to act instead of reacting when the fact is accomplished and the silence culture is confirmed. Purpose: The purpose of this systematic literature review was to examine the current state of research regarding what factors create organizational silence culture.  Method: This paper has had a qualitative approach and the research design was a systematic literature review, which analyzed nine scientific articles of which seven had a quantitative approach. Results: The most important result was that the factors of fear and destructive leadership behavior were the most prominent factors that created organizational silence. The fear arose among the employees and spread upward in the organization and the destructive leadership behavior came from the top of an organization and spread downward to the employees. Discussion/conclusions: The first conclusion of the study was that destructive leadership behaviors were the factor that was most prominent in creating organizational silence culture and fear was the factor that drove and reinforced silence cultures in organizations. A second conclusion was that all factors were interconnected in a cycle that interacted, influenced and reinforced each other, and that it was not enough to just prevent or act against one factor at a time. The authors’ third conclusion was that transformational leadership behaviors and developmental leadership had the greatest likelihood of creating a psychologically safe workplace