• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 52
  • 6
  • Tagged with
  • 58
  • 19
  • 18
  • 15
  • 13
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

E-HÄLSA : En undersökning av användningen av appen "Min Vård" i Region Dalarna

Malm, Frida January 2021 (has links)
Digitaliseringen sker på en bred front både i det svenska samhället och globalt. Den här undersökningen har undersökt digitaliseringen inom primärvården och hur denna har påverkat Region Dalarnas patienter. Region Dalarna har en egen app där patienter kan kontakta hälso- och sjukvårdspersonal i stället för att använda privata aktörers appar. Undersökningen av användningen av denna app har gjorts via en webbenkät som distribuerats via lokala Facebookgrupper i Region Dalarna. Undersökningen har visat på att de över 70+ har varit mest nöjda och att de inte har behövt hjälp i den utsträckning som kunnat antas behövts. De något yngre, mellan 41-50, var de som varit mest missnöjda med besöket via appen och de har även behövt hjälp i stor utsträckning. Undersökningen blev inte representativ för de under 20 då ytterst få svar inkom från denna åldersgrupp. Digitaliseringen har en stor effekt på de socioekonomiskt utsatta då den förutsätter att individer har råd att ha enheter där de digitala kanalerna fungerar och kan användas på ett bra sätt. Sett till medelinkomst så ligger hela Region Dalarna under rikssnittet per månad. Många kan därför antas inte ha de enheter som krävs för att använda digitaliseringens olika hjälpmedel och tjänster. Region Dalarna har en äldre befolkning än riksgenomsnittet och kan därför antas vara mer emot den digitalisering som sker, som nämnts ovan var det dock inte fallet bland de individer som svarat på enkäten. Resultatet visar på att befolkningen är nöjda med att Region Dalarna har tagit fram ett offentligt drivet alternativ till de privata aktörernas tidigare monopol på digitala primärvårdstjänster och att de gärna använder tjänsten om behov uppstår. En generell positivitet kan därför ses till den digitalisering som redan skett inom hälso- och sjukvården och den kan även antas följa med in i vidare digitalisering då specialistvården står näst på tur att digitaliseras.
22

Stigmatiserade och priviligierade platser. : En komparativ studie av (o)trygghet och fysisk planering i Tensta och Djursholm / Stigmatized and privileged places. : A comparative study of (in)security and planning in Tensta and Djursholm

Abdirizak, Ahmed, Talic, Alemdina January 2020 (has links)
No description available.
23

Elevers uppfattning av föräldrars påverkan på gymnasievalet - en kvalitativ undersökning

Håkansson, Ellinor, Loth, Matilda January 2017 (has links)
3Sammanfattning SammanfattningElever i nionde klass står inför ett val till gymnasiet. Detta är ett val som påverkas av omgivningen, till exempel föräldrar, vilket kan anses problematiskt om valet i grunden inte är väl underbyggt utifrån elevens intresse och vilja. Det har även i tidigare forskning visats att föräldrars påverkan och vad eleverna ser som möjligt styrs utifrån socioekonomisk status.Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i nionde klass har angående föräldrars påverkan på gymnasievalet. För att undersöka detta har vi valt att samla in empiri utifrån frågeställningar som rör elevers uppfattning av föräldrars påverkan på sitt eget och kompisars gymnasieval, samt hur denna uppfattning skiljer sig beroende på skolans geografiska position ur ett socioekonomiskt perspektiv.För att analysera den insamlade empirin valde vi att använda de teoretiska begreppen habitus och kapital från Bourdieus sociologiska teori samt brytpunkter och handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes teori. Vi har använt oss av kvalitativ metod med fokusgrupper som insamlingsinstrument.Utifrån en tematisk analys har den insamlade empirin visat att eleverna som utgör vårt urval uttrycker att det är de själva som väljer samtidigt som de tycker att det är viktigt att lyssna på föräldrarna. De upplever dock inte att de blir påverkade av sina föräldrar i valet till gymnasiet. Respondenterna uttrycker att de upplever sig se att kompisar påverkas av sina föräldrar när de pratar om gymnasievalet. Resultaten visar även att respondenterna inte ger uttryck för större skillnader beroende på vilket socioekonomiskt område skolan är belägen i.
24

Socioekonomiska samband En studie av skolors behov av stöd utifrån Socio-economic Context- a Study of Schools Needs for External Support

Ehrlin, Jenny January 2016 (has links)
BakgrundForskningen har visat att elevernas förmåga och resultat hänger ihop med elevernassocioekonomiska bakgrund. Skolverket har i flera rapporter hänvisat till att elever somkommer från ett hem med en lägre utbildningsnivå, har svårare att lyckas i skolan. BådeBourdieu och Bernstein kopplar ihop detta med att elevernas språkliga förmåga skiljer sigmellan de olika samhällsklasserna.SyfteMed bakgrund i både forskning och teori som visat att det finns ett samband mellansocioekonomi och elevers förmåga att nå upp till skolans krav, är syftet med undersökningenatt ta reda på om det finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Detta genom frågeställningarna: hur skiljer sig omfattningen av ansökningarna tillSPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) mellan olika socioekonomiska områden, hurskiljer sig behoven som ligger bakom ansökningarna till SPSM mellan olika socioekonomiskaområden och vilka anledningar, med hänvisning till olika socioekonomiska områden, liggerbakom att skolor inte ansöker om stöd hos SPSM?MetodAnsatsen och databearbetningen är kvantitativ med syftet att genom enkäter besvarafrågeställningar och syfte. Enkäter har delats ut till specialpedagoger inom tvåsocioekonomiskt olika områden och har totalt besvarats av 43 respondenter. Datan hardärefter analyserats i SPSS.ResultatSlutsatsen är att det inte finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Samtidigt finns det olika påverkansfaktorer som det inte tagits hänsyn till iundersökningen och resultatet skulle därför kunnat ha blivit ett annat. Samtidigt kan resultatetantyda att specialpedagogen i till exempel kontakt med föräldrar, bör ta hänsyn till att språketmellan olika socioekonomiska grupper kan skilja sig åt och att föräldrars möjlighet attpåverka sina barns skolgång och rätt till stöd kan skilja sig mellan olika socioekonomiskagrupper. Specialpedagogen skall dock inte stirra sig blind på socioekonomiska skillnader,utan bör också ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka elevers lärande. Såsomklassrumsklimat, relationer och lärares undervisningsmetoder.
25

Sambandet mellan dålig tandhälsa och socioekonomiska skillnader / The connection between poor oral health and socioeconomic differenses

Syliane, Duval January 2018 (has links)
Introduction Caries and poor oral health is an epidemy that affects many people and especially lower classes in society with small or non exiting financial measures to seek dental care. The aim with this overview was to look at the connection between bad socioeconomic aspects and poor oral health. Method 10 scientific articles that treated the subject socioeconomic aspects and poor oral health were searched for in the database PubMed. Only articles regarding Swedish oral helath were chosen, all ages included. Result This study showed that almost every article brought up the correlation between bad socioeconomic relations and bad oral health. More knowledge about socioeconomic inequalities is needed in order to work in a preventive way. Discussion To even out socioeconomic inequalities knowledge is needed and a less expensive dental care because the reason low income gropus avoid seeking dental care is because they can not afford it even if they need it. Mapping out tooth issues is helpful to be able to detect trends over a long time in order to work preventively. / Bakgrund Karies och dålig tandhälsa är en epidemi som drabbar många och främst samhällsklasser med små eller inga ekonomiska medel för att söka tandvård. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sambandet mellan socioekonomiska förhållanden och dålig tandhälsa. Metod I databasen PubMed söktes 10 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet socioekonomiska förhållanden och dålig tandhälsa. Endast artiklar som berörde Sveriges tandhälsa valdes, alla åldrar inkluderades. Resultat Studien visade att nästan alla artiklar tog upp korrelationen mellan sämre socioekonomiska förhållanden och dålig tandhälsa. Mer kunskap om socioekonomiska ojämlikheter behövs för ett preventivt arbete. Diskussion För att minska socioekonomiska svackor krävs kunskap och en mindre dyr tandvård då de höga priserna ofta är anledningen att låginkomsttagare drar sig för att uppsöka tandvård trots behov. Att kartlägga tandproblemen är av hjälp för att över lång tid se trender och kunna arbeta preventivt.
26

Härkomstskillnader i tillit till polisen : En kvantitativ studie om skillnader i tillit till polisen i Sverige mellan infödda svenskar, andragenerationens invandrare och invandrare.

Karhu, Evelina, Salomäki, Tea January 2016 (has links)
Hög tillit till samhällets institutioner är viktigt för ett välfungerande samhälle, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi generellt sett hög tillit till samhällets institutioner, men den höga tilliten kan utsättas för en negativ spiral om det finns grupper i samhället med låg tillit. Hög tillit till polisen medför bland annat ett mer effektivt polisarbete. Tidigare forskning visar att människors tillit till polis i Sverige skiljer sig åt beroende på härkomst. Således verkar det vara så att tillitsnivån till polisen ser olika ut beroende på om du tillhör gruppen infödd svensk, invandrare eller andragenerationens invandrare. Syftet med denna studie är att studera vilka härkomstskillnader det finns i Sverige gällande tillit till polis samt vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial med 1497 respondenter från European Social Survey. Den bivariata analysen mellan härkomst och tillit till polisen visar att andragenerationens invandrare har lägre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar och invandrare har en högre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar. Baserat på tidigare forskning studerar vi olika faktorers påverkan på härkomstskillnader i tillit till polisen. Resultatet visar att faktorer som socioekonomi, trygghet i närområdet, synen på i vilken omfattning polisen diskriminerar, synen på polisens bemötande i allmänhet och social tillit inte kan förklara härkomstskillnaderna. Det var endast uppfattningen kring polisens arbetssätt som till en viss del kunde förklara skillnaderna i tillit till polisen mellan infödda svenskar och andragenerationens invandrare.
27

Arbetsmotivation : En jämförelse mellan Sverige och Colombia / Work motivation : a comparison between Sweden and Colombia

Rojas Herran, Santiago January 2019 (has links)
Med en ökad globalisering finns det företag som etablerar sig i många olika länder. När företag etablerar sig i andra länder behöver de ta hänsyn till olika kulturella och socioekonomiska aspekter. Denna kvantitativa studie undersöker skillnader i motivationsfaktorer hos respondenter i Sverige och Colombia. I Colombia svarade 167 respondenter och i den svenska enkäten svarade 64 respondenter. Resultatet visar att det finns markanta skillnader i motivationsfaktorer. Det finns motivations skillnader mellan de olika länderna och det finns även skillnader i jämförelse med olika socioekonomiska grupper. / With increased globalization, there are companies that establish themselves in many different countries. When companies establish themselves in other countries, they need to consider different cultural and socio-economic aspects. This quantitative study examines differences in motivational factors among respondents in Sweden and Colombia. In Colombia, 167 respondents answered, and in the Swedish questionnaire, 64 respondents answered. The result shows that there are differences in motivation factors. There are motivational differences between the different countries and there are also differences in comparison with different socio-economic groups.
28

Jämlik cancervård? : En litteraturöversikt om socioekonomiska skillnader i den skandinaviska cancervården

Berglund, Charlotte, Hemmingsson, Ebba January 2019 (has links)
Bakgrund: I Sverige är tumörsjukdomar det, som efter sjukdomar i cirkulationsorganen, orsakar flest dödsfall. Det är sedan tidigare känt att människor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden löper större risk att insjukna och avlida till följd av cancersjukdom. Likaså visar forskning att det finns skillnader i vårdkvaliteten inom cancervården till lägre utbildades nackdel. Men hur ser det ut gällande sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser? Får alla cancerpatienter en jämlik vård och behandling oberoende av socioekonomisk status i Skandinavien?  Syfte: Att sammanställa befintlig litteratur om skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser för cancerpatienter med olika socioekonomisk status inom cancervården i Skandinavien.   Metod: Litteraturöversikt med 13 kvantitativa artiklar avseende skandinaviska förhållanden. Vid datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande användes som vårdvetenskaplig utgångspunkt, och deduktiv metod valdes för genomförande av resultatanalysen.     Resultat: Resultaten presenteras under tre huvudkategorier; socioekonomiska skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser, och visar tydliga skillnader. I Skandinavien upptäcks cancer bland individer med hög utbildning och/eller hög inkomst tidigare än bland individer med lägre socioekonomisk status. Individer med hög socioekonomisk status har även avsevärt lägre risk att befinna sig i ett avancerat sjukdomsstadie vid tiden för diagnos, och erhåller oftare, och mer avancerade behandlingsinsatser.   Slutsats: Den skandinaviska, skattefinansierade cancervården är inte jämlik. Alla patienter får inte lika vård och behandling oberoende av socioekonomisk status. Individer med hög utbildning och hög inkomst gynnas, cancer upptäcks i tidigare stadie och de erhåller mer behandlingsinsatser i jämförelse med individer med lägre socioekonomisk status som får stå tillbaka. / Background: After diseases of the circulatory organs, cancer causes most deaths in Sweden. Previous studies indicate an effect of socioeconomic factors on the risk for being diagnosed with, as well as on survival of cancer in general. Furthermore, disparities in the quality of cancer care, related to socioeconomic status, has been exposed. But what is the current situation regarding disease detection, waiting times and treatment within the Scandinavian cancer care? Do all patients receive equal cancer care and treatment, regardless of socioeconomic status?  Aim: To compile existing literature on disparities in disease detection, waiting times and treatment for patients with different socioeconomic status within the Scandinavian cancer care.  Method: A literature review, including 13 articles of quantitative methodology, reflecting Scandinavian conditions. PubMed and CINAHL were used for data collection. The review is based on the nursing theory by Katie Eriksson. Deductive method was used for the implementation of the results analysis.  Results: The results are presented within three main categories; socioeconomic disparities in disease detection, waiting times and treatment. Cancer is detected earlier among patients with higher education and/or income. These patients also have considerably lower risk of being in an advanced stage of disease at the time of diagnosis. Patients with high socioeconomic status also receive more, and more advanced treatment, compared with patients with lower socioeconomic status.   Conclusion: The Scandinavian tax-funded cancer care is not equal. Not all patients receive equal care and treatment regardless of socioeconomic status. Cancer is detected at an earlier stage among patients with high education or high income, and they receive more treatment, in comparison to individuals with lower socioeconomic status, who are being disadvantaged.
29

Factors affecting attendance at population-based mammography screening /

Lagerlund, Magdalena, January 2002 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.
30

Health, economics, and feminism : on judging fairness and reform /

Månsdotter, Anna, January 2006 (has links)
Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Page generated in 0.062 seconds