Färdigheter som samspel och kommunikation är viktiga förmågor att utveckla i dagens informationssamhälle och är förutsättning för att bli delaktig i samhället visar forskning.   Dessa förmågor belyses även i skolans styrdokument och trots detta visar forskning att många grundsärskolor inte formar sin undervisning så att eleverna utvecklar de förmågor som läroplanen uttrycker.                              Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse av lärares undervisning i grundsärskolan samt att synliggöra vilka möjligheter, svårigheter och hinder som finns för att eleverna ska kunna lära i samspel och utveckla sin kommunikativa förmåga.  Datainsamlingen genomfördes på nio grundsärskolor via observationer med efterföljande intervjuer av undervisande lärare.  Analysen gjordes i flera steg; först en kvalitativ innehållsanalys, sedan en analys utifrån sociokulturellt perspektiv, efter det en didaktisk analys utifrån undervisningsstrategier och sist en analys utifrån systemteoretiskt perspektiv. I analysen framkom tre teman ”Lärarens förhållningssätt”, ”Organisation” och ”Elevens egenskaper/ funktionshinder”.                                                                                                                                 Resultatet av vår analys visade både främjande och hindrande förutsättningar, lärarens centrala roll, att sampel och kommunikation inte alltid fick den vikt de borde för att utveckla dessa förmågor och att lärarna ansåg att samspel och kommunikation var viktiga förutsättningar men trots detta syntes inte detta lika tydligt i deras undervisning.

The aim of this study was to investigate how four middle school teachers use and process the contents in read-aloud books, to stimulate the pupils interest in reading and increase reading comprehension. A qualitative approach was used to collect data, through interviews and observations. The findings show that all of the teachers work with read-aloud books regularly. The teachers state that read-aloud books have a positive effect on pupils language, vocabulary, reading comprehension, imagination and ability to reflect. The teachers have three distinctive purposes with read aloud-books, a moment of relaxation, create an interest in books and increase the pupils reading comprehension. The teachers process the contents through discussion and reflection by using "En läsande klass" or/and Aidan Chambers model for book reading. The result also show a decreasing interest in reading, which the teachers try to stimulate the pupils interest by reading and recommend good books.

Denna uppsats syftade till att undersöka förhållningssätt till och uppfattningar om grupparbete som metod för lärande utifrån ett studentperspektiv. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem studenter på personalvetarprogrammets sista termin och två examinerade studenter från samma program. Den insamlade data analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av studien var bland annat att studenternas förhållningssätt till grupparbete som lärandemetod baseras på tidigare erfarenheter av arbetsformen. Resultaten visade även att studenterna lärt sig mer av grupparbete än bara utökad ämneskunskap så som samarbetsförmåga, sociala färdigheter och personlig utveckling. Slutsatsen vi drog var att människans lärande och utveckling till stora delar beror på fungerande kommunikation.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus på att förändra den traditionella högläsningen i grundskoleverksamheter med hjälp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella högläsningen inte har varit planerad utifrån rådande styrdokument. Med högläsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i högläsningssituationen vilket gynnar deras språkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas även elevernas språkliga förståelse. Resultatet av min studie påvisar att högläsning kan ske med hänsyn till rådande styrdokument. Högläsning kan vara en aktivitet där elever tillåts att samspela med varandra samt vara delaktiga med förutsättning att läraren tidigare byggt upp en god relation till sina elever.

Syfte Syftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen. Frågeställningar Hur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning? Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa? Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen? Metod Den metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor. Resultat Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna. Lärarna anser att hjälpmedlen gör undervisningen tydligare och underlättar ur ett bedömningssyfte. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet för att få ännu bättre resultat, en tänkbar vidareforskning om ämnet hade varit vad eleverna tycker om digitala verktyg. Jag skulle även vilja observera lektioner då de arbetar med olika digitala hjälpmedel. En annan sak som jag skulle vilja veta är vad elever anser om lektioner med digitala hjälpmedel. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

Inledningsvis läggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsätt på fenomenet nätmobbning. Avsikten med studien är att få en förståelse för ungdomarnas erfarenheter av nätmobbning och framlägga empiri som kan användas vid upprättandet av handlingsplaner. De teoretiska utgångspunkter som används är symbolisk interaktionism, avhämmningseffekten, sociokulturellt perspektiv där situerat lärande, utveckling zon och praktikgemenskap ingår. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier används där 15 ungdomar intervjuas på två fritidsgårdar. Resultatet visar att nätmobbning sker i en offentlig arena där individer skriver kränkande uttalanden till varandra eller lägger upp kränkande bilder. Det är sällan en ensam mobbare som utför nätmobbning istället är det alltid en grupp som antingen direkt eller indirekt bidrar till nätmobbningen. Studien visar att nätmobbning är en del av en social kontext där ungdomar använder sociala medier som ett sätt att framhäva sig inom gruppen. Till sist läggs det fram fem olika lärstrategier som ungdomarna anser kan användas mot nätmobbning. Lärstrategierna är att stå emot, ignorera, att visa god inställning, visa respekt samt att ta stöd. Alla dessa lärstrategier kan vara till en hjälp för ungdomarna som befinner sig i svåra situationer på internet. I diskussionen beskrivs en handlingsplan utifrån ungdomars erfarenheter och dessa fem lärstrategier läggs fram tillsammans med andra lärstrategier från vetenskapliga studier. I diskussionen presenteras gemensamma mål som handlar om hur föräldrar, pedagoger och kamrater kan hjälpa och stötta ungdomarna som är utsatta i nätmobbningen. Handlingsplanen kan sedan användas mot nätmobbning i en praktik gemenskap.

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser. Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals. Det verkade viktigt att i arbetet med läsförståelse ta hjälp av varandra, att samarbeta och bekräfta eleverna så att deras självförtroende stärks samt att miljön eleverna befinner sig i är trygg. Anpassning upplevde vi förekom i låg utsträckning och man diskuterade inte själva lärandet med eleverna. Däremot betonade lärarna att mycket med läsförståelse hänger ihop med motivation och att lyckas ”få med eleverna på tåget.” En utmaning som lärarna nämner är att det är svårt att räcka till för alla elever då de befinner sig på så olika nivåer.

I kunskapskraven för årskurs 3 finns det krav på att eleverna ska kunna samtala och resonera kring matematik. Samtidigt finns det ofta en bild av att en matematiklektion går ut på att eleverna ska arbeta tyst i sina matematikböcker. Men hur kan då en matematiklektion där eleverna får öva på sin resonemangs- och kommunikationsförmåga se ut? Vilka faktorer i lärarens undervisning är viktiga för att eleverna ska få utöka sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik? Denna studie syftar att ta reda på det. Resultatet tas fram genom en kvalitativ metod där fyra lärare i årskurs 3 genomför varsin lektion som ska syfta till att eleverna ska få träna på sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik. Efter observationerna intervjuas studiens deltagande lärare. Resultatet visar att lärarnas lektioner bygger på olika sorters problemlösning för att skapa diskussioner i klassrummet. De faktorer som påverkar elevernas möjligheter till att utveckla sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga är elevers placering och gruppering i klassrummet, lärarens förväntningar, lärarens roll i samtalet samt val av uppgift.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förhåller sig till användandet av barnlitteratur i den dagliga verksamheten. Med en specifik undran på vad och hur, samt vilka syften förskollärare har när de använder litteratur. Fem intervjuer har genomförts med olika förskollärare på fyra olika förskolor. Dessa data har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation (Vygotskij, 1995), samt Lindströms (2008) modell för lärandestrategier. Denna modell innefattar lärande om, i, genom samt med barnlitteraturen, och kunde urskiljas i samtliga intervjupersoners svar. Studiens resultat visade på att lärande med litteraturen var den mest framträdande lärandestrategin, då den innefattade lärarens arbete med att lära barnen vidare kunskaper genom att använda sig av litteraturen som redskap. Lärandet om litteraturen behandlade förskollärarnas kunskaper om barnlitteratur samt vad den kunde ge barngruppen. Lärandet genom barnlitteraturen representerades i undersökningen av vidareutvecklingen som skedde i samband med exempelvis ett temaarbete, då barnen inspirerades av litteraturen att utveckla sitt moraltänk samt sitt lärande om bokstäver. Lärandet i barnlitteraturen blev synligt med hjälp av lärarnas anpassning av miljön på förskolan med syfte att inspirera barnen till läsning.   I studien framkom även att förskollärarna använder sig av barnlitteratur i olika syften vid olika tidpunkter under dagen. De hade alla en mycket positiv inställning till barnlitteratur som inspiration och grund för ett fortsatt lärande, och var medvetna om sin roll som stöttande och medupptäckande under det lärandet som skedde i mötet med litteraturen. Det självklara i att barnen ständigt ska ha tillgång till litteraturen fanns med i samtliga lärares dagliga planering, och samtliga i studien betonade litteraturens del i att skapa inspiration och nyfikenhet hos barnen. Däremot reflekterades det över pedagogernas egen medvetenhet när det kom till att involvera barnlitteraturen i de planerade aktiviteterna. Några fann det enkelt och mer naturligt, medan andra inte var lika medvetna eller endast använde sig av barnlitteratur vid vissa valda tillfällen. Resultatet visade även på vikten av att hitta ”rätt” litteratur för att hålla barnens intresse vid liv, samt att det kan vara väldigt individuellt vad som passar just den barngrupp läraren är ansvarig för – en viktig aspekt för läraren att kunna känna av och arbeta med.

Med syftet att undersöka hur sfi lärare upplever det egna lärandet inom sitt yrke fann vi att deltagarna tyckte sig lära varje dag på sin arbetsplats. Lärarna upplevde att de tog till sig ny kunskap av olika slag på både ett personligt plan och i sin yrkesroll. Med kvalitativ metod och öppna intervjuer som datainsamlingsmetod fick vi ta del av lärarnas upplevelser från deras vardag i arbetet. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av Säljö´s sociokulturella perspektiv på lärande. Det vi kom fram till var att dessa sfi lärare hade bra förutsättningar i form av närhet till kollegorna, tillåtande arbetsplatskultur och tid för att kunna lära sig ny kunskap och utvecklas.