SammanfattningFörväntat kunskapsbidrag: Denna undersökning förväntas bidra med en ökad kunskap om hur lärare tillsammans med speciallärare kan stödja elevernas fortsatta läs- och kunskapsutveckling utifrån en god planering gällande läsförståelse och läsförståelsestrategier. Syfte: Syftet med undersökningen är att studera hur undervisande lärare i svenska, samhällsorienterande ämnen, engelska samt naturorienterande ämnen i årskurserna 4-6 planerar och arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier för att främja elevernas fortsatta läs- och kunskapsutveckling.Preciserade frågeställningar: •Vilken betydelse har läsförståelsen i ämnena svenska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen samt engelska enligt respektive undervisande lärare?•På vilka olika sätt kan lärarna få kännedom om huruvida eleverna förstått texterna? •Hur arbetar lärarna för att motivera eleverna till vidare läsning? •På vilka sätt anser lärarna att specialläraren kan finnas som ett stöd i planeringen och utformandet av en undervisning som stöttar samtliga elevers läs- och kunskapsutveckling? Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen knyter an till flera forskare som belyser hur läsförståelsen påverkas av den sociokulturella kontexten liksom hur läsförståelsen utvecklas när eleverna samspelar med andra. Påverkansfaktorer gällande elevernas läsförståelse illustreras genom en modell som innefattar tre delar: läsaren, texten och aktiviteten, vilka är beroende av det sociokulturella sammanhanget. Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där analysen bygger på en fenomenologisk ansats. Valet av metod grundas på forskning kring området. Forskningen belyser hur en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer gör det möjligt att ställa följdfrågor till informanterna få att få välutvecklade svar. Begreppet fenomenologi inbegriper hur forskaren kan utveckla sin förståelse kring ett område med stöd av människors erfarenheter och kunskaper. Eftersom det är lärarnas tankar och åsikter som är av största vikt för resultatet av denna studie är en fenomenologisk ansats relevant. Fyra lärare intervjuades och samtliga intervjuer spelades in för att därefter transkriberas. Resultat: Resultatet av den insamlade empirin baseras på fyra olika teman som identifierades under bearbetningen av materialet. Analysen utgår från samma teman då dessa anses särskilt betydelsefulla i relation till undersökningens syfte. Analysen påvisar hur förförståelsen och motivationen är viktiga faktorer för elevernas läsförståelse och fortsatta kunskapsutveckling. Studien visar även på den sociokulturella kontextens inverkan på elevernas läsförståelse. Informanternas svar genomsyras av hur betydelsefullt det är med gemensamma samtal och diskussioner för att utveckla elevernas läsförståelse och kunskaper inom de olika ämnena. Lärarna menar att det är viktigt att gå igenom ord och begrepp gemensamt. Någon specifik läsförståelsestrategi lyfts inte fram som mer betydelsefull än någon annan men samtliga lärare belyser hur elever kan vara hjälpta av strategin att fokusera på en bit text i taget. Då begränsas läsförståelsen till kortare stycken. Tre av fyra lärare anser att läsförståelsen är betydelsefull i deras respektive ämnen. Däremot poängterar en av lärarna att i de naturorienterande ämnena behöver eleverna inte nödvändigtvis utveckla sina kunskaper genom en god läsförståelse. Denna lärare använder mycket kompletterande material. På så sätt kan eleverna utveckla sina förmågor genom exempelvis filmer eller laborativt material. Tre av fyra lärare ser stora vinster med att ha specialläraren som ett stöd i klassrummet. Då kan specialläraren bland annat fokusera på de elever som behöver stöd i sin läsförståelse och vidare kunskapsutveckling. En av lärarna menar att ett bättre resultat kan skönjas hos elever i behov av särskilt stöd om de arbetar enskilt i ett angränsande rum tillsammans med specialläraren. Specialpedagogiska implikationer: Lärarna uttrycker att de inte har någon gemensam planeringstid med specialläraren. Undersökningen tyder således på vikten av att specialläraren handleder lärarna samt observerar lärare och elever i syfte att utveckla undervisningen. Speciallärarna behöver tydliggöra för lärarna vilket stöd de kan bidra med för att möjliggöra att elevernas läsförståelse utvecklas ytterligare men även hur undervisningen överlag kan blir ännu bättre. Fokus behöver flyttas från åtgärdande insatser till ett förebyggande arbete. Slutsats: Gemensamma diskussioner och samtal ses som framgångsfaktorer beträffande elevernas läsförståelse och vidare kunskapsutveckling. Någon särskild läsförståelsestrategi förespråkas inte av lärarna utan det är beroende på uppgift och individens behov. Däremot anses läsförståelsen vara betydelsefull i samtliga ämnen. Specialläraren behöver stödja lärarna redan i planeringen av undervisningen och på så sätt arbeta mer proaktivt. Nyckelord: diskussioner, läsförståelse, läsförståelsestrategier, sociokulturellt perspektiv

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.)I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter.Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program. Därtill har även 13 lärare kopplade till de berörda eleverna deltagit i undersökningen. Med hjälp av enkätsvaren skapas därmed unik information, utifrån specifika förhållanden som inte tidigare genomförts. Resultatet belyses till större delen genom såväl diagram som tabeller, givetvis i kombination med tillhörande diskusson och analys. Vartefter arbetet fortlöpte, blev det alltmer tydligt att fusk både är ett utbrett och vanligt förekommande bland eleverna, dessvärre också att lärarna inte är medvetna om hur pass omfattande fusket egentligen är. I undersökningen märks tydligt ett gränsöverskridande fusk, dock med viss naturlig variation. De främsta förebyggande åtgärderna åligger lärarna; naturligtvis bör man arbeta för att minska möjligheterna att fuska, genom att kontinuerligt kontrollera och få eleverna att förstå vikten av att inte fuska. Men merparten av det fuskförebyggande arbetet ligger troligtvis snarare i pedagogiska grepp (exempelvis att konstruera uppgifter som minimerar fuskrisken) än moraliska upplägg.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på om och i så fall när matematiska situationer uppstår i förskolan och hur pedagogerna i sådana fall utmanar barnen. Vår frågeställning till denna undersökning är följande: Under vilka situationer använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen när matematiska situationer uppstår? Den teori som ligger till grund för vår studie är Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. Vår metod har varit att observera barnen både i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende på vilket perspektiv den granskas med. Genom att studera litteratur och tidigare forskning kring ämnet matematik har vi upptäckt hur mycket den förekommer bland barnen i deras samspel med andra barn, vuxna och omgivningen. Utifrån våra studier har vi på nära håll fått erfara att det sociokulturella perspektivet är en viktig utgångspunkt för individens utveckling i samspel med andra och omgivningen.

Vad samspelar barn och pedagoger kring i förskolans hall? Möjliggör detta samspel någon form av lärande i hallsituationen? Detta är en kvalitativ studie som utfördes på en förskola i en sydsvensk kommun. Syftet med studien var att försöka synliggöra vad som egentligen sker i hallen på förskolan, och om det pågår eller finns potential för ett lärande här. Studien bygger på observationer utförda i förskolans hall vid fyra olika på- och avklädningssituationer. Observationerna följdes upp med semistrukturerade intervjuer med tre av pedagogerna på avdelningen. Empirin har jag sedan analyserat och tolkat utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling.Resultatet visar att samspelet i förskolans hall främst sker kring dess praktiska bestyr. Samtalen i hallen utgår ifrån två olika grunder; samtal av privat karaktär och samtal kring praktiska skeenden i verksamheten. Studien visade också att det pågår ett lärande i förskolans hall; ett lärande som har potential att möta flera av läroplanens strävansmål. Resultatet visade vidare att pedagogerna ofta förbiser dessa lärandesituationer då lärandeprocesserna här är underordnade målet att barngruppen ska gå in eller ut. / What kind of interaction occurs in the preschool hallway among the children and their teachers? Does this interaction enable any kind of learning? This is a qualitative study performed at a preschool in a municipality in the south of Sweden. The purpose of the study was to try to find out what is actually happening in the preschool hallway, and if there is any kind of or potential for learning in the preschool hallway. The empirical data was collected through observations in the preschool hallway at four occasions when the children were about to come in or go outside. The observations were followed up by semi-structured interviews with three of the teachers in the department. The empirical data was then analyzed and interpreted on the basis of the socio-cultural perspective on learning and development.The results show that the interaction in the preschool hallway mainly happens around all the practical things associated with the hallway. The conversations here are divided in to two categories; conversations of private nature and conversations about practical issues concerning the preschool activities. The study also showed that in the preschool hallway there is an ongoing learning process, with the potential of meeting many goals of the preschool curriculum. The results showed that the teachers often overlook these learning situations due to the fact that the learning processes here are subordinate to the goal of getting the children ready to go in or out.

Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar på en försämrad läsförmåga bland svenska elever jämfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lästraditioner som förekom under uppväxten, sina läsvanor, samt sin syn på läsning idag. De intervjuade var alla pojkar som läste på El-programmets andra år. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fått berätta vad som har påverkat deras läsning eller brist på läsning under uppväxten. Jag har utifrån transkriberat material analyserat deras svar med utgångspunkt i det socio-kulturella perspektivet. Jag har försökt att identifiera literacy-händelser som påverkat deras syn på läsning, samt diskutera skolans roll. I studien framgick det att de elever som hade en förälder/föräldrar som var aktiva läsare med egna aktiva liv smittade av sig till sina barn med en kunskapsmässig bredd som även omfattade hur de tog till sig texter av olika slag. Förekom så kallade ’viktiga andra’ som stöttade i textläsningen så hade även det en positiv effekt på hur de tog till sig texter samt den syn som medföljde upp på gymnasienivå. En annan faktor som visade sig kunna skapa ett intresse för texter var den dragningskraft populärkultur, digitala medier och dataspelande utövade på ungdomarna.

Syftet med vårt examensarbete är att få en liten uppfattning om vad det är för språk lärare använder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker är hur eleverna får den kunskap de behöver matematiskt och språkligt. I vår undersökning har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där vi tittar på artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss på språket som används under lektionerna och hur lärarna går till väga för att nå ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bäst för vår undersökning och vi har utgått från att observera två lärare på fyra lektionstillfällen var, med ljudinspelning och anteckningar. Resultatet vi har fått av vår undersökning visar att det används betydligt mer vardagligt än matematiskt språk trots att Både lärare och elever befinner sig i en matematisk kontext. Lärarna kommunicerar med en blandning av både det informella och formella språket och med hjälp av artefakter. Vår slutsats är att elever kan uppfatta de matematiska begreppen som besvärliga att förstå och hantera eftersom lärarna förenklar språket och använder många gånger flera ord för samma begrepp.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd. Det är främst genom samtalet och i diskussioner som pedagogerna utvecklar elevernas läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar och möter den enskilde eleven utifrån dennes olika behov i sin förståelseprocess.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några sagopedagoger själva upplever och tänker kring sitt pedagoguppdrag. De frågeställningar vi har haft med oss under arbetets gång är: 1. Vilka tankar har sagopedagogerna kring sagostunden och framförandet av sagan? 2. Vilka tankar har sagopedagogerna kring sitt uppdrag utifrån den sagopeda-gogsutbildning de gått? Vårt fokus är en medelstor kommun i Skåne som valt att utbilda ett visst antal förskolepedagoger till Sagopedagoger. Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika sagopedagoger på fyra olika för-skolor. Vi har främst valt att ta hjälp av olika lärandeteorier där kunskap produceras i samspel, mellan både barn och vuxna. Detta sociokulturella perspektiv sätts i relation till och kompletteras med teorier där fokus på människans individuella begreppskunskap grundas i tidigare erfarenheter. Teorin, begrepp och tidigare forskning hjälper oss att tolka vårt empiriska material för att slutligen besvara vårt syfte. Resultatet av vår studie visar gemensamma drag hos sagopedagogerna. De upplever att barnens reaktioner och kollegornas konstruktiva kritik är de faktorer som gör det möjligt att använda sagan som verktyg i förskolans verksamhet.

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut.Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri.Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka hur högstadie- och gymnasielärare i ämnet svenska resonerar kring sina val av skönlitteratur samt hur lärarna utformar sin undervisning för att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Forskningen visar att skolans demokratiska uppdrag ofta nedprioriteras då litteraturundervisningen ofta baseras på mätbara, kvantitativa värden. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sju ämneslärare i svenska. Materialet har sedan analyserats och bearbetats utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk – det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att utöver att kursplanerna tas i beaktning vid planeringen kan exempelvis elevernas programval också ha betydelse. Lärarna ger många förslag på skönlitteraturundervisningens innehåll såsom att arbeta värdegrundsinriktat genom enskilda verk eller genrer, där även kanonundervisningens för- och nackdelar uppmärksammas. Vanligast är att behandla demokratiuppdraget genom muntliga diskussioner där hela eller delar av klassen läser samma verk. Vid skrivuppgifter är det mer vanligt att se till andra aspekter än värdegrunden.