Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och med vilka syften lärare använder sig av boksamtal i undervisningen. De frågeställningar studien undersöker och besvarar är: Hur, och i vilka sammanhang, arbetar några lärare i årskurs 2 och 3 med boksamtal? Vilken typ av texter väljer läraren?  samt Vilka syften har läraren med boksamtalen?  Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod och genomfört såväl observationer som intervjuer. Informanterna i studien är tre behöriga lärare som undervisar i årskurs två och tre samt en behörig specialpedagog som alla arbetar på samma skola. Resultatet visar att lärare använder sig av boksamtal i tre olika sammanhang, vid högläsning, läxläsning och tematiskt arbete. I samband med boksamtalen använder sig lärarna av högläsning som metod för att samtliga elever oavsett läsförmåga ska få möjlighet att kunna delta med samma förutsättningar, öppna frågor för att stimulera till samtal och läsförståelsesstrategier hämtade från En läsande klass för att angripa textens innehåll. Boksamtalen sker främst i helklass men vid läxläsningen är eleverna indelade i mindre grupper om fyra till sex personer. Samtliga lärare arbetar med boksamtal kring skönlitterära texter och en av dem använder sig även av faktatexter.  Det framkommer också att lärarna arbetar med boksamtal utifrån tre olika syften, att ge eleverna en upplevelse av litteraturen, utveckla elevernas kunskaper inom ett aktuellt arbetsområde med hjälp av litteraturen samt för att färdighetsträna läsning och läsförståelsestrategier.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur förskolepersonal stöttar barns språkutveckling oavsett vad barnet har för kommunikativa behov. Den teoretiska utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att förskolepersonal använder olika verktyg för att stötta barns språkutveckling men att det finns vissa utmaningar i det språkutvecklande arbetet. Studiens slutsats är att arbetet med språkutveckling ses som viktigt i förskolans utbildning och det handlar om att se till varje barns individuella behov och förutsättningar. För att kunna möta barns olika kommunikativa behov behöver förskolepersonal inom förskolan få rätt förutsättningar där tid är en viktig aspekt.

Nationella studier visar att en stor del av dagens studenter på universitet lider av dåligt mående som indirekt påverkar deras lärande. Syftet med denna studie var att undersöka universitetsstudenters konstruktioner av mentala hinder för lärande, vad dessa konstruktioner består av och hur de kan hanteras. Studiens vetenskapliga ansats var socialkonstruktionistisk och studien avgränsades till att undersöka studenter som går en universitetsutbildning på grundnivå på Mittuniversitetet. Datamaterialet samlades in via semistrukturerade intervjuer och den teoretiska grunden som resultatet analyserades genom bestod av KASAM, sociokulturellt perspektiv och självförmåga. Resultaten visar att studenterna mött ett flertal mentala hinder av varierande grad som påverkat deras lärande negativt. Meningsskiljaktigheter med studiekamrater, otydliga lärare och bristande struktur inom utbildningen är några exempel. Resultaten presenterar även faktorer som studenterna anser är stödjande för deras lärande och vad som kan förebygga mentala hinder. Däribland tidigare studierfarenheter och stöd från närstående. Studenternas hantering av mentala hinder visar sig bestå av till exempel att ventilera känslor med studiekamrater, familj och vänner, kunna se objektivt på situationer och att härda ut. / <p>Betygsdatum 2022-06-09.</p>

Sammanfattning   Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av alternativa verktyg i arbetet med elever som har dyslexi. Frågeställningar som använts är: Vilka alternativa verktyg erbjuds enligt lärare i läs- och skrivaktiviteter för elever som har dyslexi? Hur uppfattar lärare att alternativa verktyg används i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare i användandet av alternativa verktyg i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Tolv mellanstadielärare intervjuades. I studiens resultat framkommer att kompetensen, både vad gäller dyslexi och alternativa verktyg, är låg. Resultatet visar även att lärare efterlyser mer kunskaper om dyslexi och alternativa verktyg. Lärare i studien anser att elever med dyslexi gynnas av att använda alternativa verktyg i undervisningen. Studien visar att det inte är jämlikt när det gäller tillgången till alternativa verktyg på skolorna i kommunerna. Därmed har skolorna olika förutsättningar när det gäller användandet av alternativa verktyg i undervisningen. Sammantaget visar resultatet i studien att det krävs flera olika förutsättningar för en likvärdig utbildning. Det krävs att lärare får det stöd och den utbildning de behöver för att undervisa elever med dyslexi, samt en lättillgänglig teknik för samtliga elever i skolan.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i träningsskolan, där eleverna använder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats där vi använt videoobservationer för att fånga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi även använt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmåga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet består av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och närmar sig varandra. Vid ett tillfälle upprätthåller eleverna ett utvecklat samspel med ömsesidig turtagning. Däremot förekommer inget samspel mellan eleverna under lektionstid. Initiativ till samspel mellan personal och elever tas av personalen under lektionstid. Samspelet dem emellan utvecklas begränsat på grund av att eleverna inte ges tillräckligt med tid för att ge respons och att personalen inte alltid uppfattar subtila signaler eller tolkar elevernas signaler.

Högläsning är en viktig del av elevernas språkutveckling. Däremot finns det en stor andel lärare som väljer bort högläsningen i undervisningen eftersom de inte hinner med det i vardagen. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika lärare tillämpar högläsning i undervisningen i årskurserna F-3. Syftet är också att undersöka sambandet mellan högläsning och språkutveckling hos eleverna. För att undersöka detta kommer vi utgå från tre frågeställningar: Hur utformas högläsningen? Vilken betydelse har de texter som används? Vilken roll spelar högläsning i lärares arbete med elevernas språkutveckling?  Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har utfört sex intervjuer med olika informanter på sex olika skolor. De flesta informanterna i vår studie högläser varje dag för sina elever. Resultatet visar att informanterna väljer högläsningsböcker som är åldersanpassade och som intresserar eleverna. Informanternas arbete med högläsning består oftast av ett samtal under eller efter högläsningen. svåra ord uppmärksammas samtidigt som innehållet i högläsningen  diskuteras. Det sociokulturella perspektiven kommer till uttryck när eleverna diskuterar med varandra om innehållet i de olika texterna. Tidigare forskning och våra informanter påpekar att högläsning bidrar till språkutveckling och utvecklar elevernas ordförråd. Även fonologisk medvetenhet utvecklas och högläsning bekantar eleverna med språket som används i olika texter och texters uppbyggnad.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärares synpunkter och arbetssätt på läsförståelse och vilka faktorer de anser påverka elevers läsförståelseutveckling. Orsaken till att vi valt att lyfta dessa frågor är PISA:s undersökning som visar på att en del elever i Sverige inte uppnår basnivån. Examensarbetet bygger teoretiskt på det sociokulturella perspektivet samt critical literacy. Dessa teorier har genomsyrat hela arbetet. Genom att studera tidigare forskning fick vi en djupare förståelse för ämnet. Den tidigare forskningen användes sedan för att diskutera och tolka resultatet som framkom i vår studie. Studien är av kvalitativ karaktär, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre lärare för att samla in empiri. Intervjuerna gjordes i lärarnas klassrum och spelades in på diktafon, för att sedan transkriberas. Utifrån intervjuerna gjordes en reflexiv tematisk analys för att sammanställa ett resultat. Resultatet visar på att lärarna definierar läsförståelse på liknande sätt, där de menar att det handlar om att kunna läsa mellan raderna. Inom läsförståelseundervisningen arbetar lärarna med grupper och ett ämnesövergripande arbetssätt. Majoriteten av lärarna poängterar även vikten av ett bra textval för att läsförståelsen ska utvecklas. Slutligen sammanställs resultatet i en slutsats som visar på att en stor faktor i läsförståelseundervisningen är att samtala om det lästa för att skapa förståelse för det som står mellan raderna.

Det har skett en ökning av antalet elever i den anpassade grundskolan där elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) står för den största ökningen. Studiens syfte var att undersöka och ge exempel på hur lärare i den anpassade grundskolan arbetar med kunskapsutveckling för elever med lindrig IF, samt hur samverkan med grundskolan kan se ut gällande dessa elevers möjligheter till deltagande i klassrumsundervisning. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare verksamma inom den anpassade grundskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen utveckling sker i samspel med andra och den proximala utvecklingszonen är det vi har utgått från.  Resultatet visade att det finns en stor variation gällande användandet av bedömningsstöden och i arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Vi ser markanta skillnader gällande samverkan mellan de olika skolformerna. För en framgångsrik samverkan blir ledningens kunskaper om den anpassade grundskolan och dess verksamhet av stor betydelse för hur samverkan ser ut. Betydande blir även att ledningen och lokalerna är gemensamma för de båda skolformerna. Vi ser även att det har skett en förändring mot ett större kunskapsfokus kontra det tidigare omsorgsfokuset, även om det är ett område som kräver fortsatt utvecklingsarbete på skolorna.

Kristendomen har historiskt sett i undervisningsplaner och läroplaner haft en särställning i svenska skolan. Läroplanen Lgr 22 med tillhörande kommentarmaterial påvisar en fortsatt särställning för kristendomen inom religionskunskapen. Syftet med studien är att undersöka hur kristendomens särställning reflekteras i utvalda lärares didaktiska förhållningsätt gentemot resterande världsreligioner för religionskunskap i årskurs 7–9. Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med grundskolelärare i en stad i mellersta Sverige där analysen av resultatet kopplas till sociokulturellt perspektiv. Resultaten av dessa intervjuer har kategoriserats i en tematisk analys där uppkomna teman var kristendomen som jämförelse, kristendomen och samhället, kristendomen får mer undervisningstid och kristendomen och intervjuade lärares läromedel. Studiens resultat visar att kristendomen har en särställning i undervisningen kopplat till dess undervisningstid, att kristendomen kopplas till samhället i undervisningen och att kristendomen används som en jämförelsepunkt till resterande världsreligioner.

No description available.