Syftet med denna undersökning är att undersöka hur införandet av undervisningsbegreppet i läroplanen för förskolan har påverkat verksamheten samt hur covid-19 pandemin påverkat verksamheten. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå undervisningen och hur den planeras för samt bedrivs i förskolan. Begreppen mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen bidrar till analysen genom att se lärande i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer används för att undersöka förskolans verksamhet ingående. Delstudierna är kvalitativa och uppdelade efter förskolans yrkeskategorier. Delstudie ett utgår från förskollärarnas syn och delstudie två utgår från barnskötarnas syn på undervisning och covid-19s påverkan på verksamheten.   Delstudiernas resultat visar i stora drag att både förskollärare och barnskötare bedriver undervisning i förskolan. Undervisningsbegreppet har påverkat verksamhetens form och respondenterna är eniga om att pandemin har påverkat verksamheterna och möjligheterna till att planera och bedriva undervisning. Planering lyfts som en viktig aspekt vilket tar sin utgångspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen. Vidare lyfter respondenterna att det är roligt och meningsfullt att bedriva undervisning med barnen och följa deras utveckling.   Studiens titel är delvis tagen från en förskollärares svar på en intervjufråga och hela förskollärarens svar återfinns på sidan 23 i studien.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikthantering mellan barn i förskolan. Målgruppen i studien var pedagoger i förskolan och studien handlade om deras syn på konflikter och lärande. Metoden som användes var den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes tio intervjuer med pedagoger för att förstå deras tankar och åsikter om konflikter och lärande. Den teoretiska utgångspunkten i studien var ett sociokulturellt perspektiv för att få en uppfattning om pedagogernas syn på konflikter och lärande i relation till socialt samspel och kommunikation. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser att det är viktigt att alla barn får komma till tals och ges handlingsutrymme i konflikter, men att det krävs att pedagogerna kan vägleda barnen i form av olika strategier. Pedagogerna uttryckte att de arbetar med förebyggande strategier och strategier som kan användas under pågående konflikt för att ge barn möjlighet att handla i konfliktsituationer på egen hand. Resultatet visar också att samtliga pedagogers sätt att arbeta består av att göra barnen delaktiga i hanterandet av konflikten. Barnen blir delaktiga genom att få mer eller mindre tillgång till handlingsutrymme i konflikten, vilket är av vikt för att de ska lära sig att hantera konflikter. Pedagogerna framhävde även vikten av språket och att prata med varandra som avgörande i hanterandet av konflikter. Ytterligare visar resultatet att samtliga pedagoger ser konflikter som ett lärotillfälle för barnen. I konflikter kan barn utveckla språket, förståelse för normer och regler samt egna värderingar. En slutsats är att ett medvetet arbete med konflikter kan leda till att barn lär sig, utvecklas och samlar på sig erfarenhet för att kunna hantera framtida konflikter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till högläsning i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och med en kvalitativ ansats har fokus riktats mot två frågeställningar: "Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning för att främja barns lärande och omsorg?" och "Hur uttrycks förutsättningar för högläsning av förskollärare?". Resultatet visar att förskollärarna gör medvetna val utifrån de förutsättningarna som finns för att främja barns lärande och omsorg vid högläsning. Vidare framkommer det i resultatet att förskollärarnas förhållningssätt vid val av böcker och miljö är av stor vikt gällande högläsning i förskolan. Slutsatsen är att förskollärare uppfattar att de har förståelse för högläsningens betydelse och hur det kan bidra till ett lärande hos barnen. Det framkommer även att förskollärarna har kunskap om hur högläsning har en bidragande faktor till barns omsorg där de under högläsning får möjlighet till vila och återhämtning. Förskollärarnas förhållningssätt kring val av böcker har en inverkan på barnen som sker utifrån barnens behov. Det anses vara av stor vikt att samverkan mellan vårdnadshavare och förskola fungerar.

Studiens syfte är att ta reda på och diskutera vilka erfarenheter grundskollärare med inriktning i årskurserna f-3, har kring användningen av digitala verktyg i läsundervisningen för yngre elevers läsinlärning. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet. I studien använde vi oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade sammanlagt åtta verksamma f-3 grundskollärare. Resultatet visar att alla de intervjuade lärarna upplever att användningen av digitala verktyg borde fungera som ett komplement i läsundervisningen där analoga redskap inte ska uteslutas. Dessutom har lärarna erfarenhet av att de digitala verktygen underlättar och stödjer elevernas läsinlärning, då de bidrar med mer varierat och personligt läromedel. Bland annat innefattar de digitala verktygen funktionen att skriva sig till läsning, ASL som stödjer elevernas läsutveckling. Lärarna upplever även att motivationen hos eleverna ökar vid användning av digitala verktyg i läsundervisningen. Däremot upplevs användningen av de digitala verktygen som störande i läsundervisningen när det förekommer tekniskt strul. Studien avslutas med förslag på framtida forskning kring ämnet

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare stöttar elever i arbete med problemlösning vid matematikundervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande har fyra lärare intervjuats och observerats utifrån stöttning på makro- och mikronivå. Slutsatsen är att alla informanter använder sig av stöttning på olika sätt men att de inte har så mycket kunskap om vad stöttning på makro- och mikronivå innebär och hur stöttningen kan användas, till exempel kunskap som kan vara nödvändig för att ge eleverna den stöttning de behöver samt kunskap som kan motverka risken för att läraren tar över elevernas tankesätt, s.k. lotsning

Jag har under ett halvår undersökt huruvida mitt gehör förbättras av att planka musik. Det vill säga instudera musik med gehöret utan noter. Syftet bakom arbetet var att jag blev anlitad som musiker i ett salsaband och var tvungen att lära mig en hel repertoar utantill genom att bara lyssna på gamla inspelningar. Detta väckte ett intresse av att undersöka hur bra mitt gehör hade utvecklats om jag fortsatt arbeta på samma sätt. Jag tog hjälp utav videologgar samt skriftliga loggböcker för att dokumentera min övning och min förbättring vilket ledde till att jag nu inte bara har ett betydligt bättre gehör än jag hade för ett år sedan. Jag har också en noga studerad metod för hur jag gått till väga för att förbättra det. / I have during a six-month period studied how well my musical ear has improved by transcribing music by ear without the help of sheet music. The purpose of the study was because I was hired by a salsa band and had to learn an entire repertoire by ear. Just by listening to old recordings. This sparked an interest to see just how good my musical ear would develop just by keeping up the same work. I used video-logs and written notes to document my practice sessions and my improvement, which didn’t just improve my musical ear dramatically. I now also have a well-studied method of how I did it.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur en skolas modell av upplevelsebaserat lärande var utformat och om det kunde främja språkutvecklingen för elever med annat modersmål än svenska. Vi arbetade fram tre frågeställningar: Vad menar lärarna är de grundläggande beståndsdelarna i upplevelsebaserat lärande? På vilket sätt menar lärarna att upplevelsebaserat lärande gynnar språkutvecklingen för andraspråkselever? samt vad upplever lärarna vara den största skillnaden för elevernas lärande av att arbeta med upplevelsebaserat lärande? Vi märkte snabbt att upplevelsebaserat lärande var ett outforskat område. Vi fick därför fokusera på studier kring andraspråkselever och språkutveckling då vi inte kunde hitta studier gjorda på upplevelsebaserat lärande. Vår ambition var att kunna dra paralleller mellan dessa studier till upplevelsebaserat lärande. Resultatet är baserat på en empirisk undersökning, där vi genomfört ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det insamlade materialet från undersökningen har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt pragmatismen. Genom observationer och intervjuer framkom det att modellen av upplevelsebaserat lärande har en tydlig struktur, grundad på tre byggstenar: förarbete, upplevelse och efterarbete. I resultatet framkom även elevernas möjlighet till att utveckla begrepp och ett ämnesspecifikt språk som viktigt. Detta framhöll lärarna som främjande för elevers språkutveckling, andraspråkselever i synnerhet.

I denna studie undersöker vi måltidspedagogik. Vi studerar måltidssituationen för att undersöka vad måltidspedagogik egentligen är och hur förskollärare uppfattar möjligheten att göra måltiden i vårt fall lunchsituationen till en pedagogiska situation. På förskolor finns gemensamma måltider, vi är intresserade av hur pedagoger och barn interagerar under dessa lunch situationer. I vår studie undersöker vi hur ett pedagogiskt arbete i samband med måltidssituationen konkret kan utformas. Syftet med vår studie är att få inblick i förskolepersonalens erfarenhet och resonemang om måltidspedagogik och hur de arbetar med det. Vår tolkningsram är den sociokulturella teorin. Vår metod är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta personer som arbetar i förskolan. Deltagarna är fyra barnskötare och fyra förskollärare. Resultatet av studien bekräftar den bild av måltidspedagogik som var vår utgångspunkt. Förskolorna arbetar med måltidspedagogik, men det finns olika uppfattningar om huruvida måltiden kan betraktas som en pedagogisk situation, och på vilka sätt arbetet kring måltiden kan utformas. Vår studie visar att det är upp till den enskilda förskolan eller pedagogen att utforma uppdraget, och det förekommer stora skillnader i tillvägagångssättet såväl mellan som inom förskolorna.

Detta examensarbete är en studie på min egen lärarpraktik i matematik. Studien tittar på hur elever i grundskolans årskurs 9 använder matematikord när de beskriver, löser och förklarar matematikuppgifter. Syftet med studien är att utveckla min lärarpraktik samt att ge större utrymme för en matematisk kommunikationskultur i klassrummet.De teoretiska utgångspunkterna som använts är det sociokulturella perspektivet på kunskap genom språket, samt Gudrun Malmers texter om kommunikativ matematik (1990, 2002, 2003). Även forskning om begreppsförståelse som gjorts inom fysikområdet har tittats på.Eleverna som deltog i studien fick lösa givna uppgifter och sedan filma sina egna lösningar och i filmen berätta om hur de löste uppgifterna. Det som analyserades var vad de sa i filmerna utifrån forskningsfrågorna.Studiens resultat visar på att eleverna mest använder vardagsord och pekningar när de beskriver uppgifterna och sina lösningar, samt att deras språkanvändning inte påverkas av uppgifternas formuleringar.

Den här studien tar upp vilka artefakter som används samt på vilket sätt dessa används isvenskundervisning i högstadiet på tre utvalda skolor i en stad i södra Skåne. Genomobservationer av nio svensklektioner och genom intervjuer med fem undervisande lärare isvenska har en kvalitativ studie genomförts med syftet att undersöka och förstå olikaklassrumsmiljöer när det gäller tillgängligheten och användningen av artefakter isvenskundervisningen. För att analysera resultatet har det sociokulturella perspektivet använts.Studiens resultat visar att det inte finns någon typisk ämnesrelaterad artefakt till svenskämnet. Datorn är dock den artefakt som tar störst plats i de svenskklassrum som jag observerade. För att datorn ska vara medierande krävs att eleverna och läraren kan hantera dess funktioner, vilket ibland blev en utmaning. Varierande undervisningsmaterial spelar stor roll för elevers lärande, men det är främst lärarens roll som väger tyngst för lärande i ett svenskklassrum, vilket visade sig mer tydligt i analysen av observationerna än ute på fältet. Hörlurar och laddare är två av de artefakter där tillgängligheten visade sig vara avgörande vid olika former av medierande inlärning under mina observationer. Studiens resultat talar emot en del av den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar att tillgängligheten och synliggörandet av artefakterna inte utgör några utmaningar för eleverna på skolorna som jag observerade, utan snarare att avsaknaden av artefakter på några skolor skapar utmanande situationer för möjligheten till fortsatt lärande, där avsaknaden av laddare är ett exempel på detta.