Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till digitalisering i sin yrkespraktik. Det på grund av att digitalisering har fått en ny framskrivning i den reviderade läroplanen för förskolan. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och genomfördes med flermetodsforskning som ansats. Genom enkäter har vi tagit reda på hur åtta förskollärare arbetar med digitala verktyg i sin undervisning för att främja barns utveckling och lärande samt hur de upplever sin digitala kompetens. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån tre teman som framkom, Tillgång och användning, lärplattans mångsidiga potential samt svårigheter med implementering av digitalisering. Resultatet visade att de flesta förskollärare väljer lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Det framkom även att flera förskollärare såg brister i sin egen digitala kompetens. Slutsatsen är att digitala verktyg anses vara ett kompletterande verktyg för förskollärarna i sin undervisning men även att fler önskar sig större kompetens inom området för att kunna arbeta i relation till läroplanens intentioner.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om hur kooperativt lärande kan främja elevers läs- och skrivutveckling i grundskolan och grundsärskolan. Genom fyra fokusgruppsintervjuer har 16 lärare på grundskolan och grundsärskolan delgett sina erfarenheter utifrån problemformuleringarna: Hur arbetar lärarna med kooperativt lärande för att främja elevers läs- och skrivutveckling? Vad i arbetssättet kooperativt lärande gör det till en främjande arbetsmetod i läs- och skrivutvecklingen enligt lärarna? Vilka effekter ser de undervisande lärarna av att använda kooperativt lärande i undervisningen? Det insamlade materialet analyserades med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt, att lärande sker genom kommunikation och samarbete med andra. Kooperativt lärande utgår från att eleverna blir positivt ömsesidigt beroende av varandra. Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva genom olika roller. Beroendet av lärarna minskar på grund av att eleverna stöttar varandra i högre grad i läs- och skrivutvecklingen i jämförelse med traditionell undervisning. Utmaningar med arbetssättet är att ljudnivån blir högre samt att vissa elever kan ha samarbetssvårigheter. Arbetssättet kan ta tid att implementera både för lärare och elever, men många lärare anser att de får igen den tiden och mer därtill i ett senare skede. Detta på grund av att eleverna stöttar varandra i högre grad, även om undervisningen är lärarstyrd.

Distansutbildning har funnits i Sverige sedan 1800-talet. Tidigare forskning visar att det både finns positiva och negativa aspekter vid distansstudier, exempelvis kring flexibilitet och kommunikation. Denna studie undersöker studenters upplevda möjligheter och utmaningar med distansstudier. Studien har möjliggjorts genom skriftlig enkätundersökning med sju respondenter som studerat på högskola- eller universitet, vilka befunnit sig i en situation av distansstudier och bidrar med sina erfarenheter från sin studiesituation. Resultatet visar bland annat att kommunikation, teknik och flexibilitet ses som möjligheter med distansstudier, medan brist på social interaktion, disciplin och framförhållning ses som utmaningar.

Populärkulturen tar en allt större plats i dagens skolelevers liv. Det är även från denna miljö mycket av deras kunskaper och erfarenheter kommer. Skolans uppdrag är att främja en livslång lust att lära samt bidra till en kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskaper. Denna studie syftar därför till att bidra med kunskap om lärares inställning till tillämpningen av elevers populärkultur i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Studien har en kvalitativ inriktning och för att uppnå studiens syfte har semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare, från tre olika grundskolor genomförts. Metoden bidrar till att respondenterna får diskutera ämnesområdet utifrån egna tankar, åsikter och erfarenheter. Den teoretiska referensram som studien utgår från är det sociokulturella perspektivet. Resultatet av den insamlade empirin visar att populärkultur delvis är utmanande att implementera i svenskundervisningen, då respondenterna bland annat delger brist på innehåll kring ämnet i lärarutbildningen, samt att det inte finns tillräckligt med tid att sätta sig in i materialet. Men resultatet påvisar även att populärkulturen bidrar till elevengagemang och är ett bra hjälpmedel om det finns ett tydligt syfte med det. / Popular culture is taking an increasing place in pupils' lives. It is also from this digital environment that they acquire much of their knowledge and experience. The school's mission is to promote a lifelong desire to learn and contribute to knowledge development based on the pupils' background, previous experiences, and knowledge. Therefore, this study aims to contribute to new knowledge about teachers' attitudes towards incorporating pupils' popular culture in Swedish education in years 4-6. The study has a qualitative focus and to achieve the purpose of the study, semi-structured interviews with six active teachers, from three different primary schools, were conducted. The method benefits the respondents to discuss the subject area based on their thoughts, opinions, and experiences. The theoretical frame on which the study is based is the socio-cultural perspective. The results of the collected empirical material show that popular culture is partly challenging to implement in Swedish education, as the respondents report a lack of content on the subject in teacher education, and that there is not enough time to get acquainted with the material. But the result also shows that popular culture contributes to pupil engagement and is a great recourse if there is a clear purpose for the use of popular culture in the classroom.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om vilka språkutvecklande strategier som används för att främja språkutveckling hos enskilda barn och i barngruppen. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som grund för studien. Studien har en kvalitativ forskningsansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att pedagoger använder olika språkutvecklande strategier i förskolans verksamhet och att det främjar språkutveckling på flera olika sätt. Barnens begreppsförståelse främjas, ordförrådet utökas, de lär sig om uttal, att resonera, uttrycka åsikter samt kommunicera verbalt och kroppsligt med andra. Vår slutsats är att de språkutvecklande strategier som framkommer i studiens resultat kan gynna språkutvecklingen hos enskilda barn och i barngruppen, men att det finns faktorer som påverkar det språkutvecklande arbetet.

I den här studien kommer vi att undersöka förskollärares syn på barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och därför använde vi oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi kommer utgå från det sociokulturella perspektivet vars utgångspunkt är att barn lär i samspel med varandra och utvecklar sin kunskap med hjälp av någon som är på en högre kunskapsnivå än den själv. I resultatet framkom det att förskollärarna anser att barnlitteratur har en betydande roll för barns utveckling och lärande, dels för att läsning av barnlitteratur är språkutvecklande, dels genom att förskollärarna använder sig av barnlitteratur på ett varierat sätt i sin undervisning. Slutsatsen vi kom fram till är att barnlitteratur används frekvent i förskolan och det är gynnsamt för barns utveckling och lärande.

Recent studies show that the knowledge in and understanding of science, technology andmathematics of Swedish junior high school and high school students is decreasing. As a resultof this the Swedish government has initialized several studies, research and reforms. One ofthe theories for teaching that today is seen as effective is the socio-cultural perspective and itsdescendants, including scientific inquiry. Using the pedagogy of the socio-cultural perspectivefour assignments regarding the human body was constructed for junior high school studentsattending summer research school in the summer of 2008, hosted by AstraZeneca. Theassignments follow a structure (goal of assignment, preparations, experiment and follow-up)inspired by the concept of NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla (Science andTechnology for everyone). The assignments can be found (in Swedish) as an appendix to thispaper. The assignments were evaluated and assessed through the observations made by theteacher and two questionnaires separated by six months. Results showed that three of the fourassignments had fulfilled the aim of making the students interested and engaged in scientificquestions. The forth had only partially achieved this, mostly due to a silent, built-in structureexpecting to generate certain knowledge in the students. This contradicts the socio-culturalperspective where new knowledge should be derived from what students already know.Seeing as the socio-cultural perspective was effective when using the other three assignmentsthis study shows that assignments constructed with a socio-cultural perspective are usefulwhen teaching science in junior high school.Nyckelord

Denna studie syftar på att undersöka hur förskollärare respektive specialpedagoger beskriver att de ser, bemöter och arbetar med flerspråkighet och flerspråkiga barn. Metodologiska delen består av kvalitativa intervjuer med förskollärare och specialpedagoger som syftar till att samla ihop deras tankar och beskrivningar av flerspråkighet och flerspråkiga barn. Material bearbetas utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod som innebär att analysera och förstå vad en skrift eller ett svar betyder i förhållande till den fråga som har ställts. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv enligt Lev Vygotskij och de centrala begreppen stöttning, imitation, mediering, additiv och subtraktiv språkmiljö och interkulturellt förhållningssätt. Dessa används för att analysera resultat som besvarar studiens frågeställningar: ”hur uttrycker sig förskollärare och specialpedagoger att de ser på och bemöter flerspråkighet och flerspråkiga barn?” och ”vilka arbetssätt uttrycker sig förskollärare och specialpedagoger att de använder för att arbeta med flerspråkighet och flerspråkiga barn?”.  Under tidigare forskning redovisas vetenskapliga avhandlingar och en vetenskaplig artikel som behandlar ämnet flerspråkighet. Studiens resultat visade att förskollärare och specialpedagoger besitter en positiv syn på flerspråkighet som leder till att barnen blir bemötta med stöttning, uppmuntran och stimulans i deras flerspråkiga utveckling. Förskollärarna och specialpedagogerna delgav många arbetssätt som möjliggjorde en flerspråkig utveckling för barnen. Exempel på dessa är bland annat högläsning genom digitala appar, kroppsspråk, TAKK som hjälpmedel och ordlistor. Den gemensamma faktorn är att flerspråkigheten används som en resurs av både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Deltagarnas svar tyder på att de arbetar på ett sätt som leder till att barnens modersmål och majoritetsspråk utvecklas i stöd av varandra. De nämner även utmaningar i arbetet med flerspråkighet, som bland annat utgår ifrån de enspråkiga pedagogernas bristande kommunikation med barn och vårdnadshavare som inte kan svenska, tidsbrist, alltför stora barngrupper och flerspråkiga pedagoger som inte kan tala eller undervisa på svenska. Pedagogers medvetna förhållningssätt och goda syn på flerspråkighet belyses vara av vikt, då det kan ha stora konsekvenser på hur barnen i förskolemiljön blir bemötta och själva ser på flerspråkighet.

Syftet med studien är att analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor, då läxor inte uppmanas till att användas i lågstadiet i styrdokumentet Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Syftet besvaras med tre forskningsfrågor, vilka är: • Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?• Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor?• Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet till att inhämta kunskap genom läxor? Det råder en pågående debatt i samhället om läxors att vara eller inte vara i lågstadiet, det förekommer nämligen skilda meningar om läxors funktion och nytta bland lärare, politiker och forskare, både på lokal och nationell nivå. I relation till läxor belyser Skolverket vikten av att alla människors olikheter ska respekteras och tillgodoses, vilket även lärarna i studien tar i beaktning när de utformar läxor. Det empiriska materialet som ligger till grund för våra analyser av lärares förhållningssätt är baserat på semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med åtta lärare i lågstadiet, från två olika regioner i Sverige.Resultatet i studien visar att lågstadielärarna främst ser läsläxan som ett medierande ve rktyg, alltså ett; materiellt redskap som eleverna tillägnas för att eleverna ska få tid utanför skolundervisningen till färdighetsträning och repetition av redan genomgånget innehåll i undervisningen. Vidare belyser studien att lärarna menar att läxor handlar om att alla elever måste få känna att de lyckas i sin utveckling och att läxor inte ska bli en börda. Därför anser lärarna i studien att läxor med olika svårighetsgrader är ett bra alternativ att erbjuda eleverna, för att läxorna ska bli likvärdiga och meningsskapande. Nyckelord: didaktik, sociokulturellt perspektiv, lågstadielärare, kvalitativa intervjuer, förhållningssätt, läxor.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns möjlighet till  interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen samt att undersöka relationen mellan verbal text och bild i de utvalda läromedlen. Studien är en multimodal textanalys med inslag av både kvantitativa och kvalitativa mått där fem läromedel i engelskämnet för årskurs tre har undersökts. Läromedlen som undersöktes är Learn English, Happy, Good stuff GOLD, Champ samt What’s up?. Studien består av två analyser vars analysmodeller är baserade på studiens två teorier, det sociokulturella- samt det socialsemiotiska perspektivet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och, därmed, kommunikationens centrala roll för lärande, undersöker den här studien i vilken utsträckning läromedlen betonar enskiltelevarbete respektive arbete: i par, i mindre grupper samt i helklass. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna får respondera till förinspelad/uppläst text i läromedlen. Utgångspunkten i det socialsemiotiska perspektivet, vilket har liknande idéer som det sociokulturella perspektivet, betonar också vikten av den kommunikation som sker mellan olika individer samt hur resurser används inom kommunikation. Hur resurser används inom kommunikation innebär här om resurserna hjälper eleverna till ytterligare förståelse. Utifrån detta har en befintlig modell från Danielsson och Selander (2014) bearbetats för att undersöka i vilken utsträckning kategorierna: bildtyp, rumslig närhet samt samspel mellan verbal text och bilder förekommer i läromedlen. Analyserna har utgått från frågeställningarna: · I vilken utsträckning finns möjlighet till  interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen?· Hur ser relationen ut mellan verbal text och bild i de studerade läromedlen?Resultaten visar att alla de analyserade läromedlen innehåller alla kategorier för interaktion som studien tog utgångspunkt i. Det fanns dock en variation i vilken utsträckning läromedlen bidrog till enskilt arbete respektive olika former av interaktion. Ett av de resultat som har påvisats är att den vanligaste typen av övningar som återfinns i samtliga läromedel är övningar där eleverna ska arbeta enskilt. Detta resultat korrelerar inte med den forskning och teori som lyfts upp och tillämpas i studien, där vikten av interaktion för elevers lärande är central. Resultaten på analys 2 visar till att samtliga analyserade läromedel uppvisar visuell närhet och kongruens mellan verbal text och andra semiotiska modaliteter, trots detta påvisas även här olikheter gällande i vilken grad detta uppfylls i de olika kategorierna. De bilder som förekommer i samtliga fem analyserade kapitel är föreställande och illustrativa, dessutom återfinns även dekorativa bilder i fyra av fem kapitel. Baserat på studiens resultat kan slutsatsen dras att alla läromedel tillämpar alla de undersökta kategorierna, dock i olika utsträckning. I samtliga läromedel är övningar där eleverna ska arbeta enskilt de som främjas mest samt att olika typer av bilder kombineras samtidigt som det återfinns kongruens mellan verbal text och bild.