De senaste åren har matematikundervisning i förskolan lyfts fram alltmer i förskolans styrdokument Lpfö 18 och Skolverket. Förskolebarn vistas allt fler timmar på förskolorna idag vilket har betydelse för hur deras grundläggande kunskaper i matematik utvecklas. Därmed är förskollärarens didaktiska kompetens inom matematikundervisningen viktig för barns livslånga lärande. Syftet med studien var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka förskollärares uppfattningar och motiveringar om matematikundervisning samt i vilka situationer detta sker barn i åldrarna 1–3 år och 4–5. Vi har undersökt hur tio förskollärare i tre mellanstora städer resonerar kring detta. Med Vygotskijs sociokulturella perspektiv som teoretisk utgångspunkt har det undersökts hur förskollärare uppfattar att de undervisar i matematik; om detta sker spontant eller under mer planerade undervisningssituationer i förskolan, vad förskollärare lägger fokus på i matematikundervisningen med de yngsta barnen 1–3 år och de äldre barnen 4–5 år och hur de motiverar det, samt hur förskollärare upplever att lärmiljön i förskolan påverkar matematikundervisningen. Det delstudiernas resultat hade gemensamt rörande undervisningen var betydelsen av barnets språk, samspel, och den sociala biten för barns matematiklärande. Skillnaderna rörande undervisningen var att kroppslig matematik, rumsuppfattning och mönster låg mer i fokus för de yngre barnen medan för de äldre barnen låg undervisningens mittpunkt på räkning, matematiska begrepp och siffror. Resultaten visade även att större delen av de intervjuade förskollärarna menar på att undervisningen sker både planerat och spontant. I resultatet av de båda delstudierna har det framkommit att lärmiljöerna ska utformas utifrån barns intresse och behov. Viktigt också var att lärmiljön ska vara föränderlig och intresseväckande.

How does teacher students describe their preparation during their teacher education programmes so that they in the future are able to support their students’ information literacy? The latest curriculum, Lgr 11 of the Swedish elementary school have increased the demands on students’ digital abilities. These abilities largely include searching for and selecting information. Students should also develop a critical approach to information. The aim of the study is to contribute with knowledge about the participants experiences of preparation during the education in order to develop their future elementary school students’ information literacy. In this study, information literacy is described as the ability to define information needs and find and critically evaluate suitable sources in order to then be able to use the information in an adequate manner. Information literacy is studied from a sociocultural perspective where information searching is linked to different social contexts. Qualitative interviews were conducted with six teacher students. Socio-cultural theory has been helpful in the content analysis of the empirical material. The results show that the participants describe themselves as secure digital users. Nevertheless, they do not feel that they are sufficiently prepared from their teacher education programmes to meet their future students’ information literacy and needs. They furthermore wish for theory to be linked in a more concrete way to practice during the education.

Syftet med denna studie är att beskriva och klargöra hur lärare inom fritidshem arbetar för att bidra till inkludering av nyanlända elever i elevgruppen på fritidshem. Studien synliggör även vilka svårigheter lärarna möter i arbetet med inkludering av nyanlända elever. Studien utgår från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem utbildade lärare i fem olika fritidshem belagda på olika delar i landet. Intervjuerna utfördes för att ta del av lärarnas erfarenheter i fritidshemmen samt exempel utifrån verksamheten. Studiens resultat visar att det skiljer sig markant i både kunskap om, och hur man arbetar med inkludering av nyanlända elever mellan olika fritidshem. I resultatet redogörs olika arbetssätt på hur lärare i fritidshem arbetar med inkludering av nyanlända elever. Studien redogör även de svårigheter lärare i fritidshem möter i arbetet med inkludering av nyanlända elever. Det framkommer om vikten av en trygg miljö och en aktiv lärare i arbetet med inkludering av den nyanlända eleven.

Syftet med studien var att ta reda på hur fritidspersonal upplever, hanterar och förebygger konfliktersom sker mellan elever på fritidshem. För att kunna inhämta kunskaper om dessa områden harkvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med tio fritidspersonal. Intervjuerna transkriberadesoch bearbetades med den tematiska analysmetoden. Resultatet visade att nästan alla intervjupersonerupplevde konflikter som något positivt, eftersom eleverna lärde sig mycket av dem, och som någotnaturligt förekommande i vardagen. Konflikter brukar uppstå i samspel med andra bland annat pågrund av missförstånd, elaka kommentarer, svordomar och otydliga regler. Resultatet visade även attintervjupersonerna inte använder någon särskild konflikthanteringsmetod, men alla hade gemensamtatt de talar och förhandlar med konfliktparterna i hopp om att finna en lösning. Intervjupersonernabrukar förebygga konflikter genom att främst tala med barnen om hur man är en bra kompis ochutifrån detta göra övningar som tränar på olika förmågor, rollspel som lär barnen att inta andrakonfliktperspektiv samt titta på filmklipp om konfliktsituationer. Slutsatsen är att kommunikation ochspråket är det främsta redskapet för att hantera och förebygga konflikter på fritidshemmet.

SAMMANFATTNING Fokus för denna studie har varit att undersöka hur lärare undervisar på mellanstadiet för att utveckla elevers ordförråd för att eleverna ska kunna ta del av och förstå olika texter. Vi har valt att undersöka undervisning som ges på mellanstadiet på grund av att texterna ökar både i längd och i komplexitet. Vi vill även undersöka hur undervisningen kan utformas för att passa alla elever i klassrummet och hur samarbetet med speciallärare ser ut i det inkluderade klassrummet. Vi har valt en kvalitativ ansats och samlat in data genom observationer i såväl enspråkiga som flerspråkiga klassrum på sex olika skolor. Därefter intervjuades de sex mellanstadielärarna. Resultatet visar att lärare i det inkluderade klassrummet använder flera olika forskningsbaserade metoder för utveckling av ordförrådet och att ett aktivt arbete med strategier för ordtillägnande och befästning är något som förekommer i alla sex skolor. Resultatet visar tydligt, i linje med det sociokulturella perspektivet, att lärande skapas i ett samspel mellan lärare och elever och att den gemenskapsorienterade inkluderingen är en förutsättning i detta samspel. Trots de goda intentionerna med att inkludera alla elever i ordinarie undervisning framkommer det att den gemenskapsorienterade inkluderingen inte är den allena rådande. Studien visar att både individorienterad och placeringsorienterad inkludering förekommer i klassrummen, vilket får till följd att den pedagogiska delaktigheten lämnar en del i övrigt att önska, i synnerhet för elever i koncentrationssvårigheter och med bristande kunskaper i svenska. I det inkluderade klassrummet måste läraren forma undervisningen så att elever, såväl i svårigheter som med annat modersmål, kan utvecklas i en gemenskap. I det arbetet kan specialläraren ha en viktig roll. Vidare visar studien att det fortfarande är ett vanligt förhållningssätt att skilja elever i behov av särskilt stöd och bristande kunskaper i svenska från ordinarie undervisning. För att den sociala och pedagogiska inkluderingen ska komma till stånd behövs resurser i form av fler speciallärare på skolorna och ett närmare samarbete med dessa i planeringen av undervisningen för att stötta och anpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och skiftande förutsättningar. Det utrycks att det behövs en annan organisation kring nyanlända elever som efter några månader direkt-placeras i klass. Dessa elever är inte per automatik i behov av särskilt stöd utan snarare en kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk under deras första skolår i Sverige.

Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva den muntliga kommunikationens betydelse för att utveckla språk- och kunskapsförmågor hos flerspråkiga elever, samt hur flerspråkigheten präglas i lärares utformning och innehåll av undervisningen. Den muntliga kommunikationens betydelse för en god språk- och kunskapsutveckling genomsyras av det sociokulturella perspektivet, som är den teoretiska förankringen i denna studie. För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess frågeställningar har vi gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet av studien visar att lärarna har en samstämmig syn på den muntliga kommunikationen som utgångspunkt för majoriteten av undervisningen och att den är viktig för stöttning och integrering av flerspråkiga elever, vilket stämmer överens med den tidigare forskningen som presenteras i studien. Dessutom har lärarna en positiv inställning till elevernas förstaspråksanvändning med syftet att tillägna sig det svenska språket och som resurs för att lära sig mer. För att komplettera den muntliga kommunikationen använder lärarna även andra kommunikationsstrategier för att stötta flerspråkiga elever. Lärarna var överens om att elevernas egna erfarenheter och förkunskaper fungerar som utgångspunkt för deras undervisning. En slutsats vi kan dra är att lärarna inte utgår från ett transspråkande arbetssätt, vilket var en hypotes vi hade vid planeringen av studien.

I studien undersöks lärares upplevelser av sin undervisning för elever med svenska som andraspråk. Fokus har legat på vilka språkutvecklande undervisningsmetoder, stöd och anpassningar som görs för att hjälpa elever som inte har svenska som modersmål. Ett sociokulturellt perspektiv har använts, då detta är framträdande i nutida undervisning och utgör grunden för aktuell läroplan och de styrdokument som finns för skolan. Respondenterna i studien kom från en mellankommun i södra Sverige och delades i studien in i två grupper. Den ena gruppen uppstod ur en frivillig kompetensutvecklingsdag. Den andra gruppen bestod av samtliga grundlärare i regionen. De metoder som användes var pilotintervju och enkät med mestadels öppna frågor. En pilotintervju gjordes med regionens chef för modersmålsenheten för att få ökad förståelse för hur regionen arbetar med undervisning för elever med svenska som andraspråk. På grundval av denna intervju formulerades en enkät. Resultatet av studien visar att de flesta av respondenterna anser att det råder brist på resurser för undervisning i svenska som andraspråk. Bristerna märks vad gäller såväl personalresurser som tid och kunskap. De flesta respondenter använder sig av olika typer av stöd i undervisningen. Stödet kan exempelvis ta form av bilder, extra förklaringar, gruppaktiviteter, läsplattor eller studiehandledare som talar elevens språk. En slutsats som kunde dras i undersökningen var att det rådde olika uppfattningar hos respondenterna om vilken elevgrupp som får mest stöd – elever med svenska som andraspråk eller elever med svenska som förstaspråk. Respondentgrupperna skilde sig här åt i sina uppfattningar: Respondenter som ingick i den frivilliga kompetensutvecklingsgruppen ansåg i högre grad att elever med svenska som förstaspråk fick mer stöd, medan den andra gruppen i högre grad ansåg att elever med svenska som andraspråk fick mer stöd. Båda respondentgrupperna vad dock eniga i uppfattningen att elever med svenska som andraspråk behöver mer stöd än vad som i nuläget är fallet.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur förskollärare beskriver arbetet med hantering av konflikter mellan barn och förskollärare-barn. Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och studien har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. I studien fokuseras det på de yngsta barnen. Det framkom i resultatet att konflikter främst uppstår med leksaker och i trånga utrymmen. I resultatet framkom att förskollärare menar att vara närvarande, lyhörd och inlyssnande är egenskaper som är bra i det kommande yrket. Slutsatsen visar att vikten av planering av verksamheten och betydelsen av närvarande och engagerade förskollärare.

Tidigare studiers resultat visar att många vuxna kopplar konflikter till något negativt och som motsats till harmoni. Vuxna kan därför lösa konflikter åt barnen för att slippa eller undvika problemen. Detta blir problematiskt då barnen inte lär sig att lösa konflikterna på egen hand och går därmed miste om andra kunskaper som konflikthantering bidrar till. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om konflikthantering genom att observera pedagogers- och barns interaktioner i konflikthantering. Vår frågeställning är; Vilka deltagandemönster i konflikthantering kommer till uttryck i interaktionen mellan barnen och pedagogerna? Vår teoretiska utgångspunkt är ur det sociokulturella perspektivet där verbal och icke verbal interaktion är fokus. Studien har genomförts på en förskoleavdelning där vi observerade och filmade barn i tre till fem års åldern under två dagar. Materialet från vår observation har vi transkriberat och analyserat med förankring i en interaktionsanalys. Studiens resultat visar tre olika deltagandemönster, dessa teman är förhandling, motsättning och roller. De som deltar i konflikthanteringen använder sig av dessa tre teman för att integrera med varandra i konflikthanteringen. Pedagogens sätt att stötta tar sig främst i uttryck utifrån handlingar där de erbjuder barnen öppna frågor för att lyfta åsikter i konflikthanteringen. Studiens slutsats visar att stöd från pedagogernabidrar till att barnen kan utmanas och uttrycka sig i konfliktsituationer vilket i sig är gynnsamt för barnens framtida konflikter.  Vår förhoppning är att studiens resultat skall bidra med kunskap inom konflikthantering som i sin tur kan få pedagoger och vuxna att våga befinna sig i en konflikt för att utveckla och lära barnet.

Denna studie handlar om hur digital teknik används i dansundervisning i förskolan. Syftet är att undersöka pedagogers användning av digital teknik i dansundervisningen i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi har utfört en etnografiskt inspirerad fallstudie på en förskoleavdelning där pedagogerna arbetar med dansundervisning. Barnen på avdelningen som har deltagit i studien är mellan ett till tre år gamla. De tre pedagoger som arbetar på avdelningen har alla deltagit i studien.  I vårt resultat synliggörs det att pedagogers förhållningssätt till digital teknik är avgörande för hur tekniken används i förskolans verksamhet. Det är tydligt att användningen av den digitala tekniken är av betydande roll för dansundervisningens utformning. Dessutom framkommer det att den digitala tekniken i dansundervisningen ger goda förutsättningar för barns utveckling och lärande.