Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vilken kunskap förskollärare har om barn med AD/HD-liknande symtom samt hur förskollärare arbetar för att uppmärksamma flickor med AD/HD-liknande symtom. Studiens teoretiska perspektiv är baserat på Vygotskijs sociokulturella perspektiv och även  Antonovskys salutogena perspektiv. Webbenkäter användes som metod för datainsamling och dessa riktade sig till verksamma förskollärare. Data samlades in från 25 förskollärare där den kvantitativa delen analyserades med en univariat analys som sammanställdes i diagram och den kvalitativa delen analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet av undersökningen visar att förskollärare inte får utbildning kring barn med AD/HD-liknande symtom i sin lärarutbildning. De flesta som har kunskap har fått den via tidigare erfarenheter eller frivilliga kurser inom specialpedagogik. Kunskap kring barns AD/HD problematik saknas ofta och kunskapen skiljer sig beroende på om det handlar om pojkar eller flickor. Trots att kunskap saknas vet förskollärare om vad de är de behöver ha kunskap om för att kunna ge barn med AD/HD liknande symtom bästa möjliga stöd i förskolan. Även fast kunskap saknas så har förskollärarna pedagogiska arbetsmetoder och stöd från utomstående yrkesgrupper för att stödja flickor i förskolan. De är även väl medvetna om vilken kunskap och vilka resurser som saknas.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur språkstörningar hos förskolebarn, utan samexisterande diagnoser, kan uppmärksammas och förstås. Forskningsfrågorna behandlar hur logopeder respektive förskollärare beskriver en språkstörning hos barn, samt vilka kännetecken de betonar och när de anser att insatser behövs. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer som sedan har bearbetats och analyserats utifrån tidigare forskning, litteratur och det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkom det att logopedernas beskrivningar är baserade på ett diagnostiskt synsätt, medan förskollärarnas beskrivningar i stor utsträckning är baserade på erfarenhet. Sammanfattat är logopedernas beskrivning av språkstörningar att språkutvecklingen avviker från den förväntade. Förskollärarnas beskrivning kan sammanfattas till att det finns en språkstörning då barnet är hämmat i sitt språk. En av våra slutsatser är att det är viktigare att fokusera på språkstörningar i sin helhet utan särskild hänsyn till om dessa förekommer med eller utan andra diagnoser. Förskollärarens uppdrag förändras inte om det finns en diagnos. En annan slutsats är att man bör ha en översiktlig kunskap om barns typiska språkutveckling för att kunna känna igen språkliga svårigheter.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra till ökad kunskap om vad som gör musikundervisningen mer motiverande för elever på högstadiet. Trots att elever ofta lyssnar på musik och umgås kring musikaliska aktiviteter, som att dansa eller sjunga ihop, saknas motivation till att lära sig mer om musikämnet. 24 elever har i denna studie, genom fokusgruppssamtal, uttryckt sin uppfattning gällande motivation för musikämnet och vilka faktorer som påverkar den. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att lära av varandra, samt att undervisa inom den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visar att elevers motivation påverkas av en rad olika faktorer, somliga mer viktiga än andra för de som deltagit i studien. Majoriteten elever lyssnar ofta på musik och har en tydlig bild av vad de önskar lyssna på. De har olika låtar och spellistor för olika sinnesstämningar och tillfällen. Eleverna lyssnar både när de är ensamma och tillsammans med andra som ett sätt att umgås. Musiklyssningen tycks förena eleverna, där alla har något att bidra med och tycka till om. En faktor som nämns som avgörande för motivationen i flera grupper är vikten av hur läraren är. Eleverna vill ha en lärare som är rättvis och konsekvent med disciplin, någon som tillrättavisar klassen om arbetsro saknas. De vill samtidigt, vilket de understryker, ha en lärare som är “lite som en vän”. En lärare ska enligt dem förklara bra, vara engagerad och stöttande. Eleverna vill bli sedda och känna att läraren bryr sig om dem och deras utbildning. Samtliga grupper uttrycker att långa genomgångar, där läraren under lång stund pratar utan avbrott av annat, sänker motivationen. De vill då antingen bli involverade i genomgången alternativt få börja arbeta med en uppgift. Flera av eleverna nämner att de gärna vill att läraren visar hur de ska göra och inte enbart berättar vid tavlan. Samtliga elever talar utifrån en uppfattning om att musikämnet ska vara roligt och nämner instrumentspel som det som motiverar dem mest. Vid instrumentspel önskar fler att få vara med och påverka vad som ska spelas. Att spela en låt som de känner igen sedan tidigare, gärna något nutida, är det flera som tror ökar deras motivation. I samtliga grupper diskuteras betyg och/eller kommande gymnasieval. Om motivationen tryter är det flera av eleverna som tar hjälp av tanken att de vill kunna söka in på sitt förstahandsval till gymnasiet. För några ligger tankar om betyg och meritvärde främst, medan det för vissa är sista utvägen när inget annat motiverar. Något som slutligen visat sig ha betydelse för motivationen i vissa fall är vem eleverna arbetar med i klassrummet. Resultaten är utifrån elevers uppfattning och studien redovisar inte i vilken grad dessa faktorer påverkar.

Syftet med den här studien är att öka förståelsen och upptäcka skillnader över faktorer som lärare inom skolämnena bild och matematik menar påverkar flow i undervisningen. Studien använder flow-teori samt sociokulturellt perspektiv som teoretiska verktyg där data har samlats in genom enkäter och intervjuer. Totalt är det fyra intervjuer samt fyra enkät svar som bygger upp studiens data. Som bakgrund har studier som rör flow, skillnader mellan skolämnena bild och matematik samt motivation i relation till undervisningen använts för att synliggöra omständigheter som kan påverka flow för lärare och elever i undervisningen. Resultatet visar att flow kan påverkas av flera omständigheter som bland annat rör skolsystemet, interaktioner samt intresse men påverkas i huvudsak av strukturer som matte- och bildundervisningen bygger på. Dessa strukturer som möjliggör flow olika mycket, påverkar omständigheterna på olika sätt där flow ter sig ha en positiv effekt över omständigheterna

No description available.

Denna kvalitativa studie ämnas att ta reda på yrkesverksamma lärares uppfattningar om varför och hur de använder musikaktiviteter i undervisningen av de teoretiska ämnena och för att se vad lärarna sett för påverkan på elevernas lärande i och med dessa musikaktiviteter.  Den valda metoden för studien var semistrukturerade intervjuer, där sex yrkesverksamma lärare i förskoleklass till årskurs tre intervjuades för att fånga deras tankar och åsikter. Resultatet analyserades sedan genom en tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Med grund i forskningsfrågorna identifierades underteman utifrån de intervjuades uttalanden. I intervjuerna framkom att lärarna försökte använda musikaktiviteter integrerat i alla teoretiska ämnen men resultatet visade mer specifikt att matematik och språkämnena var ämnen där musikaktiviteterna var mest tillämpbara. Anledningen till användningen av musikaktiviteterna var att eleverna fick en mer lustfylld och varierad undervisning samt att lärarna såg det som ett sätt för eleverna att befästa sina kunskaper på. Detta framgick även i resultatet då samtliga lärare såg påverkan på elevernas förmåga att befästa ämneskunskaperna och såg således musikaktiviteterna som ett redskap för lärande. Musikaktiviteterna som lärarna oftast använde var olika typer av sång, ramsor och aktiviteter utifrån digitala resurser. Dessa redskap för lärande skapade en delaktighet i klassrummet som lärarna ansåg gynnsamt för elevernas lärande och välbefinnande.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers arbets-, och förhållningssätt till flerspråkigabarn i förskolan. För att besvara syftet använde vi oss av följande frågeställningar: Hur arbetarförskolepedagoger med flerspråkighet i förskolan? Vilket förhållningssätt har pedagoger iarbetet med flerspråkiga barn? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en kvalitativintervjustudie på två mångkulturella förskolor. Vi intervjuade tre förskollärare och tvåbarnskötare. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som utgår ifrån att barn lär sig isamspel och kommunikation med andra. Studiens resultat visar att kommunikation ochinteraktion är en förutsättning för flerspråkiga barns språkliga utveckling. Vi har även kommitfram till att pedagogers goda relationer och bemötande till det flerspråkiga barnet ökar barnetsmöjligheter till att medverka i förskolan. I studien framkommer även att samarbetet medvårdnadshavare ger positiva effekter i flerspråkiga barns språkutveckling. Därmed visarstudieresultatet förskolornas likheter och skillnader i arbetet med flerspråkighet i förskolan.

Flerspråkiga barn utgör en växande andel av barnen i förskolan idag. Styrdokumenten, både skollag och läroplan, är tydliga med förskollärares uppdrag att främja språkutvecklingen av flerspråkiga barns modersmål, detta samtidigt som huvudmän inte alltid tillhandahåller modersmålsstöd. Det innebär att förskollärare alltmer har ansvar att undervisa i språk de inte kan. Syftet med studien är att belysa vilka strategier förskollärare har för att främja modersmålsutveckling i språk de inte själva behärskar. En kvalitativ metod har valts där djupintervjuer med fyra förskollärare genomfördes i syfte att nå kunskap utifrån tre forskningsfrågor: 1. Vilka strategier använder förskollärarna i undervisning av modersmål som de inte själva behärskar? 2. Hur anser förskollärarna att den pedagogiska miljön kan utformas för att främja flerspråkiga barns modersmålsutveckling? 3. Vilka möjligheter och utmaningar ser förskollärarna i främjandet av flerspråkiga barns alla språk i de fall förskollärarna saknar kunskaper i aktuella modersmål? Resultatet visar att en stor del av de strategier som förskollärarna använder för att främja modersmålsutveckling hos flerspråkiga barn är kopplade till samverkan med vårdnadshavare. Även flerspråkig personal används när sådan finns tillgänglig, men inte i den utsträckning som skulle kunna vara möjlig. En medvetenhet om modersmålets betydelse framträder och ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet framförs som en strategi för att visa att alla språk är lika viktiga. Samtidigt tycks en enspråkig norm råda i den pedagogiska praktiken. De olika språken synliggörs dock till viss del i den pedagogiska miljön, både skriftmässigt och verbalt. Borttagandet av modersmålsstöd i förskolorna framhålls som en utmaning då ett större ansvar för barnens utveckling i modersmålet då lagts över på de enskilda förskollärarna.

Olika lärmiljöer, arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöktes hur tre förskolor arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i dessa tre förskolor uttrycker att de arbetar för att främja språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska samt att analysera förskolornas innemiljö och uppfattningar om dess påverkan på flerspråkiga barns språkutveckling. Utifrån syftet ställdes dessa frågeställningar: Vilka strategier och metoder uttrycker pedagoger att de använder pedagoger för att främja flerspråkiga barns språksutveckling? På vilket sätt uttrycker pedagoger att modersmålet kan stödja utvecklingen av det svenska språket hos flerspråkiga barn? och Hur synliggörs flerspråkiga barns alla språk i förskolan? Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare i tre olika förskolor samt tre observationer av de förskolornas lärmiljö. Den teoretiska referensramen för studien utgörs av den sociokulturella teorin, samt av centrala teoretiska begrepp modersmål, flerspråkighet, kodväxling, scaffolding och digitala verktyg. Resultatet visar att det finns fler likheter mellan de olika pedagogernas arbetssätt när det gäller flerspråkighet samt att förskollärarna använder sig av scaffolding i arbetet med flerspråkiga barn. Samtliga förskolor arbetar språkutvecklande genom att använda sig av böcker, musik, bildstöd, digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare. De deltagande pedagogerna diskuterar och lyfter fram vikten av att uppmärksamma alla barns modersmål som finns i barngruppen. De är eniga om att modersmålet underlättar barns andraspråkutveckling. Förskollärarna betonar vikten av att barn erbjuds en inspirerande och stimulerande miljö, vilket ses som mötesplatser för lärande och utveckling. I lärmiljön synliggörs barns alla språk på olika sätt till exempel att det finns flaggor som representerar barnens ursprung, hälsningsfraser, bilder på olika länders ord och siffror uppsatta på väggarna i förskolornas miljöer.

Förskolan är en plats där alla barn ska känna sig trygga och sedda. De har rättigheter som ska bli tillgodosedda av förskollärarna och ge möjlighet till utveckling. Denna studies syfte var att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med barn med en autismdiagnos och vilket stöd förskollärare får av specialpedagoger. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sex förskollärare, tre specialpedagoger och ett par vårdnadshavare till ett barn med en autismdiagnos. Vi intervjuade vårdnadshavarna då vi anser att deras erfarenheter och åsikter är viktiga då förskolan och vårdnadshavare samverkar, men ännu mer när ett barn har en diagnos eftersom ett resursteam oftast är inblandat också. Vi utförde en ljudupptagning under intervjuerna och sedan bearbetade vi det materialet genom att vi lyssnade på intervjuerna och sedan skrev våra resultat utifrån vår empiri. De teorier vi utgått från i denna studie är det sociokulturella perspektivet och behaviorismen då vi tyckte att dessa två teorier går hand i hand i arbetet med barn med en autismdiagnos. Resultatet vi har fått fram är att det finns en kompetens hos förskollärarna i hur de ska arbeta med barn med autism, däremot ser förutsättningar olika ut beroende på vilken förskola de arbetar i. Specialpedagogerna har ett liknande arbetssätt som förskollärarna med bland annat fysiska verktyg och förstärkning.