The purpose of this thesis was to learn how preschool teachers think aboutteaching linked to play in the outdoor environment. We think it was aninteresting area to research, to just take part of preschool teachers' thoughts onthe subject. The study was conducted using semi-structured interviews with sixlicensed preschool teachers. The collected material was analyzed usingphenomenographic analysis and from a sociocultural perspective with a focuson three key concepts: Context, Artifact and Scaffolding, as well as using ananalysis model. The results describe the preschoolers' own thoughts andexperiences regarding teaching linked to play that takes place in the outdoorenvironment. It describes how teaching and play were conducted throughplanned or unplanned activities and what factors may affect the quality ofteaching. How the preschoolers view the concept of teaching and dependingon the approach that the preschool teacher has, results in how the teachingenvironment becomes. The conclusion of the study was that the outdoorenvironment in the preschool's activities was not fully utilized based onteaching linked to play. That it requires a different type of planning, and thatthere are factors that can influence how this can be conducted.

No description available.

Syftet med studien är att få en inblick i vilka uppfattningar lärare har av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin där lärares undervisning med digitala verktyg i svenskämnet varit i fokus. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har transkriberats för att sedan kategoriseras. Resultatet visar att lärarna upplever att det finns flera möjligheter med digitala verktyg men också flera hinder för undervisningen. Det visar även att lärarna upplever deras digitala kompetens som tillräcklig för att bedriva en undervisning med digitala verktyg men att det finns områden där de hade kunnat utveckla sin digitala kompetens ytterligare.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur förskollärare beskriver arbetssätt som utvecklar barns flerspråkighet i förskolan. Frågeställningarna som studien grundar sig i är följande: Hur arbetar förskollärare för att stimulera barns flerspråkighet i rutinsituationer samt vilka olika resurser använder förskollärare för att ge alla barn möjligheter att utveckla alla språk i förskolan. För att få fram studiens resultat användes en kvalitativ metod, där fem förskollärare intervjuades. Resultatet presenteras genom en tematisk analys där tre huvudteman arbetades fram. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns flerspråkighet i rutinsituationer som samling, matsituationer, högläsning och i tamburen. Resultatet visade även på att kunskapsutvecklande arbetssätt och resurser främjar barns modersmål och identitet, samt att förskollärarna uppmuntrar vårdnadshavare till att underhålla modersmålet i hemmet.

Föreliggande studies syfte är att undersöka vilka behov som yrkesverksamma musiklärare uppmärksammar i sin praktik och hur det talas om dessa behov. Tidigare forskning tar upp sätt att förmedla musikalisk kunskap, perspektiv på musikundervisning, effektiv yrkesutövning samt vilken roll musikläraren tenderar att eftersträva. Det teoretiska ramverk som används har sitt ursprung i sociokulturellt perspektiv, med fokus på mediering, appropiering och situerat lärande vilket ger möjlighet att problematisera situationer och innehåll inom undervisning. Resultatet byggs på intervjuer av fyra musiklärare från olika delar av Sverige, vars gemensamma punkt är musikläraryrket främst riktat mot grundskolans senare år. Studiens resultat påvisar att erfarenhetsbaserat lärande är värt mer än genomförda studier på högre utbildning och att man önskade mer verklighetsförankrade förberedelser för det yrke man studerade till. Studien fann att moment som saknades ifrån genomförd utbildning handlar om bedömningsprocesser, skötsel och stämning av instrument samt nivåanpassa undervisningsinnehåll på ett adekvat sätt.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan har till det språkutvecklande verktyget kodväxling. Det är en kvalitativ studie som innebär att intervjuer har genomförts med fyrapedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och även arbetsmetoden translanguaging förklaras. Studiens resultat visar att pedagogerna som deltog i studien har en positiv inställning till att arbeta med translanguaging och kodväxling med flerspråkiga barn i förskolan, eftersom de upplever att barnens ordförråd och språkförståelse stärks. De uttrycker även att det är viktigt att finna en balans i arbetet så att kodväxlingen inte tar över helt.

Betydelse av elevernas ordförråd för lärande av ämneskunskaper på mellanstadiet har undersökts genom åtta lärares perspektiv i form av en kvalitativt inriktad intervjubaserad studie med sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studien har fokuserat på det arbete lärarna beskriver att de gör rörande utveckling av elevernas ordförråd, vilka skäl de uppfattas ha för arbetet, vad de anser att elevernas ordförråd är viktigt för samt möjligheter och utmaningar de ser i arbetet. Analys med verktyg från den sociokulturella teorin visar på resultat som anger att utpekande, semiotisk och retorisk funktion samt appropriering ses avseende ordförrådets betydelse för utveckling av ämneskunskaper inom flera ämnen och arbetsområden. För eventuella konsekvenser för undervisning krävs vidare studier. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

I denna studie har två läroböcker för läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för årskurs 1 analyserats avseende hur språkets form respektive funktion kommer till uttryck i dessa, avseende utformning och utrymme. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande och utgörs av en kvalitativ respektive en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att språkets form kommer till uttryck genom uppgifter som innehåller språkets uppdelning i språkljud, kopplingen mellan fonem och grafem, grafem- respektive ordbildsigenkänning, handstil, ords uppbyggnad, meningars uppbyggnad samt alfabetets uppbyggnad, medan språkets funktion kommer till uttryck genom uppgifter där språket fungerar som kommunikationsmedel samt uppgifter där dess betydelse, funktion och intention är vad som uppmärksammas. Studien visar även att språkets form ges större utrymme i läroböckerna än språkets funktion, och att läroböckerna till viss del innehåller uppgifter där språkets form kommer till uttryck i isolerade sammanhang utan att språkets funktion uppmärksammas. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

No description available.

Denna litteraturstudie handlar om hur den dialogiska högläsningen påverkar elevers ordinlärning samt hur lärare kan arbeta med dialogisk högläsning för att bidra till en gemenskap bland eleverna i svenskundervisningen för årskurs F-3. Litteraturstudien behandlar 11 vetenskapliga artiklar utifrån arbetets syfte och frågeställningar. Dessa artiklar är både nationella och internationella och har behandlats i en översiktsanalys. Litteraturstudiens resultat visar att genom dialogisk högläsning utvidgas elevers ordförråd samt att läraren kan bidra till en gemenskap bland eleverna genom att använda sig av dialogisk högläsning. Enligt den sociokulturella teorin lär sig elever tillsammans med andra i en social omgivning. Genom att eleverna delar med sig av sina tankar och idéer förstärks läsupplevelsen gemensamt. Den gemensamma upplevelsen ger även eleverna en möjlighet att utveckla sitt lärande och tänkande. Resultatet visar även att lärarens roll är viktig i undervisning av dialogisk högläsning då vissa elever kan behöva ledtrådar, strukturer, hjälp eller uppmuntran för att klara av en uppgift.