Kooperativt lärandet är en undervisningsstil som har många fördelar, det fördjupar elevernas kunskaper, gör att eleverna blir aktiva under lektionstiden och det har en positiv inverkan på de sociala relationerna. Syftet med denna uppsats var att reda på vilka positiva och negativa aspekter elever anser att det finns med det kooperativa lärandet samt vilka orsaker det kan finnas att matematiklärare väljer bort det kooperativa lärandet från undervisningen. För att besvara forskningsfrågorna användes en flermetodsstudie där en fallstudie undersökte elevernas upplevelser av det kooperativa lärandet och en intervjustudie användes för att ta reda på vilka svårigheter matematiklärare beskriver att det finns med det kooperativa lärandet. Eleverna som deltog i studien upplevde att de trivs att arbeta i grupper under matematiklektionerna och att de kan lära sig av varandra vilket kan minska behovet av lärarstöd. Däremot visade intervjustudien att det tar mycket tid att konstruera välfungerande kooperativa arbetsgrupper för lärarna vilket är en av orsakerna till att de väljer att inte använda sig av det kooperativa lärandet i sin undervisning.

Syftet med studien var att undersöka förekomst och omfattning av kommunikativa uppgifter i läroböcker avsedd för årskurs 1 inom skolämnet matematik. Studien fokuserade även på vilket sätt att kommunicera som förekom i läroböckerna, och vilket stöd elever kan erbjudas av multimodala inslag, med särskild relevans för elever i matematiksvårigheter. Detta utgjorde studiens specialpedagogiska perspektiv. I vår studie utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv och ett multimodalt perspektiv när vi genomförde vår läromedelsanalys. Studien utgjordes av data från både kvantitativa och kvalitativa metoder.  Resultatet visade att omfattningen av kommunikativa uppgifter som uppmanade till samarbete mellan elever varierade mellan olika läroböcker. Resultatet visade även att de samarbetsuppgifter som var vanligast förekommande i de granskade läroböckerna uppmanade till kommunikation i form av par-arbete mellan elever, samt i opreciserad form. Studiens multimodala analys visade att elever i matematiksvårigheter hade goda möjligheter till stöd av multimodala inslag vid tolkning och arbete med kommunikativa uppgifter.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur pedagogerna skapar förutsättningar för barn att lära och utvecklas utomhus genom att kartlägga och undersöka hur utomhusmiljön används i förskolan och vilka roller pedagoger intar under utomhusvistelsen. Rådande studie tog avstamp i följande frågeställningar: Hur används utomhusmiljön i förskolan och hur stor del av barnens utomhusvistelse består av planerad- respektive spontan undervisning? Och Vilka roller intar pedagogerna under utomhusvistelsen och på vilket sätt skapas förutsättningar för barns lärande i utomhusmiljön? Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats där statistiska metoder användes för att analysera data. Empirin har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning och uppföljande strukturerad observation. Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, där man intresserar sig för samspelet mellan människor. Begreppen som användes för att analysera empirin var språk, scaffolding och potentiell utvecklingszon. Utifrån tidigare erfarenheter ställde sig studiens författare frågande till om utomhusvistelsen används som en plats för undervisning. Studiens huvudsakliga resultat visar att förskolans utomhusmiljö används i syfte att erbjuda barnen rörelse, frisk luft och miljöombyte. Resultatet av delstudie 1 visar vidare att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning i jämförelse med planerad. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver planerad utomhusundervisning i närmiljön i jämförelse med förskolegården. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning på förskolegården, i jämförelse med förskolans närmiljö. Resultatet av delstudie 1 visar att majoriteten av alla tillfrågade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som närvarande under barnens utomhusvistelse. Resultatet från delstudie 2 visar att majoriteten av alla observerade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som organisatör under barnens utomhusvistelse.

Detta utvecklingsinriktade arbetet syftar till att introducera digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmet ur ett sociokulturellt perspektiv för att ge både lärare och elever nya insikter kring detta arbetssätt. Detta möjliggjordes genom aktionsforskning som metod där aktioner där olika digitala appar introducerades och användes. En nulägesanalys och samtal med lärare och elever i årskurs 1 på fritidshemmet där forskningen ägde rum låg till grund för det område som detta utvecklingsarbete täcker. Resultatet visar att eleverna uppskattade användandet av digitala verktyg i undervisningen på ett lustfyllt sätt samt att både elever och lärare fick en ny bild av hur digitala verktyg kan användas i fritidshemsverksamheten. Studien visar även vilken positiv effekt fritidslärares inställning till och kunskaper om digitala verktyg kan ha för elevernas engagemang i undervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lågstadielärares syn på textsamtal som arbetsmetod i relation till högläsning. Lärarnas erfarenheter och syn är i fokus när fördelar och nackdelar med arbetsmetoden undersöks. Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån teorin presenteras några utvalda begrepp med vilka vi analyserar resultatet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts och framför allt semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats utmed en tematisk analys där fokus ligger på att finna likheter och skillnader som sedan bildar teman. Urvalet består av åtta behöriga lågstadielärare från tre olika skolor vilka valts utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att lärarnas syn till textsamtal är positiv och att textsamtal bland annat kan tillföra en djupare förståelse för texten, ett bredare ordförråd och vidga elevernas perspektiv till undervisningen. Resultatet visar även att tidsbrist, val av bok och elevgruppen kan vara utmanade i genomförandet av textsamtal. Slutligen diskuteras resultatet i relation till studiens teori och den tidigare forskning som presenterats.

Syftet med studien är att undersöka vad ett urval av svenska förskollärare säger om hur de främjar barns litteracitetsutveckling samt om hur de tar tillvara på barnens intressen i de dagliga litteracitetsaktiviteterna. Utgångspunkten i arbetet är det sociokulturella perspektivet. Sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats och resultatet visar att förskollärarna fokuserar på litteracitet i olika stor utsträckning, men att de alla arbetar med barnens litteracitet på något vis. De flesta arbetar med ett läsprojekt, vars syfte är att ge barn fler lästimmar. Detta gäller både timmar då barnen får böcker lästa för sig och timmar då barnen läser på egen hand, i förskolan och skolan. Förskollärarna kunde också ge exempel på metoder de använder sig av för att uppmärksamma barnens intressen, samt hur de planerar aktiviteter utifrån detta. Resultatet delades in i olika områden och diskuterades, vilket ledde till slutsatserna. Den största slutsatsen i examensarbetet är att förskollärarna tog vara på barnens intressen på fler sätt än vad de själva reflekterade medvetet om. / The aim of the study was to investigate what Swedish preschool teachers say about their ways of supporting the children's development of literacy and what they say about their ways of noticing the children's interests. A sociocultural perspective has been used as a theoretical interpretation tool throughout the study. Seven preschool teachers from six different preschools in a Swedish city have been interviewed and the results show that the different preschool teachers focus on literacy on different levels, but that all of them work with supporting the children's literacy development in some way. Most of them work with a specific reading project, designed to increase the number of hours the children listen to adults reading aloud, and also the number of hours the children read books themselves in the longer run, throughout their school years. The preschool teachers could also give examples of their methods of noticing the children's interests, and also, in some cases, how they planned pedagogical activities based on this. The results of the study were then divided into different thematic areas and discussed, which led to conclusions. The most important conclusion of the study was that the preschool teachers seemed to respect the interests of the children in more ways than they were aware of themselves.

Syftet med denna studie var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera vilket samspel som möjliggörs i boksamtalet samt hur pedagog och barn använder sig av boken och bilden i detta samspel. I vår studie intog vi ett aktionsforskande förhållningssätt och iscensatte boksamtal som dokumenteras med hjälp av videoinspelning. Totalt producerades cirka två timmars empirisk data som bearbetades med hjälp av interaktionsanalys. Vi använde oss av begreppen samspel, verktyg, handlingar, kommunikation och kontext för att förstå det som synliggjordes i vår empiri. Det framkom fyra återkommande teman: Boken och bilden som verktyg för- samspel, lärande-, återberättande- och kommunikation. Vår övergripande slutsats utifrån vår empiri är att hur pedagoger och barn använder sig av bok och bilder har betydelse för vilken kommunikation samt vilket samspel som möjliggörs och sker i samband med boksamtal.

The purpose of the bachelor thesis Music as a form of expression and communication in the Department of Primary School - an analysis of teachers and students talk about music education for grades 4-6, is to examine how the aim “to provide students with opportunities to acquire music as a form of expression and means of communication” written in the curriculum for the compulsory school is expressed in the actual the actual music education for grades 4-6. The result of the survey is that the actual teaching focuses on preparing artisanal skills such as play technical qualities, music theory and history. The curriculum core content for different grades have a dominant influence in linguistically pronounced distinctions of what music education is, and should be which control the actual music teaching content. The core content for grades 4-6 does not include practical creativity and expression but focus on the defined preparatory artisanal skills. I have in my collection of empirical data used literature studies, qualitative semi-structured interviews and focus group discussions. I have structured my material on the basis of a methodology taken in theory of critical discourse and cultural psychology and analyzed this from a sociocultural perspective. Theoretical approaches have also been theory of power in the relationship, children and adults as well as theory in the roots of the philosophy of art.

Denna studie har som syfte att undersöka musiklärares definitioner gällande musikalitetsbegreppet. Studien undersöker också hur musiklärare resonerar kring sin egen, samt sina elevers musikalitet. Tidigare forskning presenteras i studien där musikalitet utifrån denna kan ses utifrån tre olika perspektiv: absolut, relativ och relationell musikalitetsuppfattning. Det sociokulturella perspektivet, med fokus på det kulturella sammanhangets betydelse för användning av begreppet musikalitet, är denna studies teoretiska utgångspunkt. Den forskningsmetod som valts för att undersöka ämnet är kvalitativa intervjuer, vilka fördes med sex musiklärare uppdelade i tre olika musikgenrer: klassisk musik, afroamerikansk musik och folkmusik. I resultatet framkommer det att musikalitet är ett svårdefinierat begrepp, det vill säga att det kan tolkas på många olika sätt. De definitioner som dock framkommer är att en musikalisk person har gott gehör och goda förmågor att kommunicera i samspel med andra musiker. Dessa förmågor kan både vara förvärvade redan från födseln eller vara utvecklingsbara. Musikalitetsbegreppet kan dessutom definieras som en företeelse som skiftar i värde beroende på i vilken situation och miljö det används i. Vad gäller resonemang gällande elevens musikalitet menar musiklärarna att det finns en osäkerhet kring att använda musikalitetsbegreppet i undervisningen. Lärarnas resonemang kring sin egen musikalitet är att de alla ser sig själva som musikaliska om de får utgå från sin egen definition av begreppet. Slutligen förs en diskussion kring de olika definitionerna på musikalitet som behandlas i resultatet utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigare presenterad litteratur. / This study focuses on exploring how music teachers define the term musicality. The study also explores how music teachers discuss their own musicality and the musicality of their students. Previous research is presented in the study where musicality can be seen from three different perspectives: Definite-, relative- and relational perception of musicality. The sociocultural perspective, focusing on the meaning of the cultural context using the term musicality, is the theoretical premise of this study. The chosen research method to explore this subject is interviews, which were executed with six music teachers from three different music genres: classical music, improvised music and traditional folk music. The result shows that musicality is difficult to define, meaning that there are many different ways to interpret the concept. The definitions that do appear are that a person with musicality has advanced hearing and is able to communicate in interplay with other musicians. These abilities can be both acquired at birth or developed through life. The term musicality can also be defined as a phenomenon that changes in value depending on in what situation and environment it is used. In arguments about musicality in students the teachers find that they are hesitant about using the term in educational situations. Based on their own definition of the term the music teachers view themselves as musically talented. In conclusion a discussion is formed around the different definitions of musicality processed in the result using the sociocultural learning perspective and previously presented literature.

I föreliggande studie är syftet att få en djupare förståelse för hur instrumentalister i olika genrer arbetar för att memorera musik och vad som eventuellt skiljer sig mellan de valda metoderna, arbetssätten och verktygen som används. Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Bakgrundskapitlet tar upp tidigare forskning om det mänskliga minnet, hur vi minns saker generellt samt om skillnader mellan klassiska musiker och folkmusiker inom processen att minnas musik. Sedan presenteras metoderna som används i arbetet. Det är semistrukturerade intervjuer och tematisk analys tillsammans med en komparativ forskningsdesign. Därefter följer resultatet som visar att det förekommer både skillnader och likheter mellan de båda genrerna och även bland intervjupersonerna inom samma genre under processen att memorera musik utantill. Vidare framkommer även vilka de två mest använda verktygen för att memorera musik utantill är och om det är möjligt att memorera musik utan ett instrument närvarande. Slutligen diskuteras resultaten med kopplingar tillbaka till de tidigare kapitlen och det valda teoretiska perspektivet. / In the present study, the aim is to gain a deeper understanding of how the musicians in different genres work to memorize music by heart and what might differ in the chosen methods, procedures and tools that is used. This must be examined on the basis of a socio-cultural perspective. The background highlights earlier research about the human mind, how we remember things in general, and about the differences between classical musicians and folk musicians in the process that is memorizing music. Thereafter is the methods used in this study presented. They include semi-structured interviews and thematic analysis together with a comparative research design. This is followed by the result which shows that there are both similarities and differences between the two genres and even among interviewees within the same genre in the process of memorizing the music by heart. Further will the two most commonly used tools for memorizing music be presented, and the answer to whether it is possible to memorize music without using an instrument. Then the results will be discussed with links back to the previous chapters and the chosen theoretical perspective.