Tanken om en skola för alla innebär att alla elever ska erbjudas samma möjlighet till lärande. Inkluderingstanken gör att skolans kompensatoriska uppdrag sätts på prov genom att varje elev behöver en undervisning formad efter elevens behov. Många elever i den svenska skolan lever med funktionsnedsättningar som exempelvis NPF-diagnoser och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna står inför stora utmaningar för att dessa elever ska få samma möjlighet till svenskundervisning som alla andra. Den här studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om och faktiska arbete med inkludering inom svenskämnet utifrån dess centrala innehåll och kunskapskrav i relation till värdegrundsuppdraget samt hur undervisningen kan planeras och genomföras för att gynna klassrummets samtliga elever. Studien genomfördes genom att intervjua sex svensklärare samt att deras undervisningsplaneringar analyserades. Resultatet visar att, även om det är svårt, så försöker lärarna till stor mån att anpassa undervisningen för att alla elever ska kunna inkluderas i klassrummet genom att ge eleverna det stöd som de behöver utifrån deras individuella behov. De ser stora möjligheter att arbeta inkluderande inom ramen för ämnet tack vare ämnets bredd och möjligheter att forma undervisningen utifrån olika elevers behov, intressen och erfarenheter. De svårigheter som identifieras relateras till elever med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt ser lärarna att svenskämnet är ett ämne som ofta får ta ett stort ansvar gällande värdegrundsfrågor även om de anser att alla ämnen har lika stort ansvar för skolans värdegrundsarbete.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den pedagogiska måltiden används som ett undervisningstillfälle om kost med barnen och hur pedagogerna belyser kostens betydelse för barnen under måltiden. Metod: Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och videoinspelningar som primärt följde pedagogens roll vid den pedagogiska måltiden. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där språket framställs ha stor betydelse. Samspel mellan pedagog och barn är en central del för barnens utveckling och möjlighet till skapande av ny kunskap. Resultatet: Studien visar att deltagande pedagoger är samstämmiga om att den pedagogiska måltiden ska vara glädjefylld och skapa ett klimat där barn känner sig trygga och inkluderande. Men också vad den pedagogiska måltiden kan erbjuda för möjligheter till barns lärande för att belysa deras förståelse för vikten om kost och dess betydelse. Utvecklingen av barnens språkkunskaper visade sig ha en stor betydelse, då samtalen var en central del under måltidssituationerna. Samspelen bland barnen under måltiderna skapade nya kunskaper och erfarenheter med varandra. Resultaten redogör även pedagogernas uppfattning om vikten av en lugn och trygg miljö, där barnen ska få känna matro och träna på att bemästra olika artefakter, som en väg till att bli mer självständiga individer. TAKK-korten visade i resultatet ha en stor betydelse för att samtala både verbalt och icke-verbalt om kost, färger och artefakter. Slutligen visar resultaten hur pedagogerna uppmuntrar barnen till att utöka sina smakpreferenser genom att tillsammans prova maten på ett lustfyllt sätt. De benämner också vikten av att äta hälsosamma måltider, för att kroppen ska orka med att leka och utföra de aktiviteter som sker under dagen.

Enligt nuvarande styrdokument för förskolan ska barnen få utveckla adekvat digital kompetens samt ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Av orsaken att förskolan många gånger är barnens andra hem fokuserar detta examensarbete på barns perspektiv. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur barn uppfattar digitala verktyg i den dagliga verksamheten. Studien har baserats på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. I studien har 15 barn på fyra olika förskolor intervjuats i par/grupp av tre. Det teoretiska perspektivet som använts för att analysera och diskutera studiens resultat är ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att barnen har en omfattande uppfattning om, och en positiv inställning till digitala verktyg i förskolan där arbetet inte endast handlar om att konsumera med hjälp av digitala verktyg, utan även producera. Resultatet synliggör även att barnen uppfattar det svårt att beskriva vad de lär sig med digitala verktyg i förskolan, samt brist på interaktion med pedagoger. Den övergripande slutsatsen av föreliggande studie är att barnens positiva inställning till digitala verktyg behöver tillvaratas av pedagogerna för att möjliggöra lärande i förskolan.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger använder sig av det digitala verktyget lärplattan i det vardagliga pedagogiska arbetet i förskolan. Studien syftar även till att undersöka hur de två yrkesgrupperna barnskötare och förskollärares uppfattningar skiljer sig åt, samt om inställning påverkar pedagogers användning av verktyget. Bakgrunden till studien är en rekommendation utifrån en rapport från Världshälsoorganisationen, vilken gäller barn i förskoleålder och skärmtid. Rekommendationerna är bland annat att barn under två år inte ska vistas framför skärmar alls. Denna rekommendation riskerar att hamna i konflikt med förskolans digitaliseringsuppdrag, vilket tydliggjordes i samband med läroplanen Lpfö18. Detta eftersom lärplattan är ett väldigt vanligt digitalt verktyg i förskolan. Studien bygger på en digital enkätstudie, vars insamlade empiriska material analyserats och diskuterats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp från perspektivet innefattar appropriering, proximal utvecklingszon, mediering och samspel.  Huvudsakliga resultat som konstaterades var att den positiva inställningen till lärplattan som digitalt verktyg var utbredd i båda yrkesgrupperna. Resultaten visade vidare på att användningen av lärplattan är som störst i samband med pedagogisk dokumentation och vid läsvila. Utöver dessa situationer så visade resultatet på att lärplattan också används för att förstärka lek- och lärmiljöer i förskolan, samt att barn oftast använder lärplattan i samspel med pedagog eller andra barn. Resultatet talade också för en positiv korrelation mellan användning av lärplattan per dag och en positiv inställning till densamma. Detta indikerade att det fanns ett samband mellan inställning och användning av lärplattan i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom de samhällsorienterade ämnena på lågstadiet. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. Den kvalitativa forskningsansatsen kompletterades med hjälp av en kvantitativ forskningsansats i form av enkätsvar från 98 elever. Den empiriska datan analyserades därefter med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att lärarna främst integrerar de estetiska lärprocesser de är bekväma med och enligt egen uppfattning bäst svarar mot elevernas kunskapsmål inom de samhällsorienterade ämnena. Det fanns även utmaningar i att inkludera estetiska lärprocesser i form av bristande kompetensutveckling och uteblivet material på skolorna.

The purpose of this study was to learn what music teachers has to say about assessment. To find out what kind of tools and methods music teachers use when it comes to assessment and grading. Both summative assessment and formative. Also, to understand more about what tools they choose according to the difficulties they face when teaching. Finally, if and how music teachers collaborate with colleagues when it comes to assessment. With the help of sociocultural theory, the analysis was made of four qualitative interviews with music teachers. The participants of this study work in Sweden and have a varied amount of working experience. This study shows that music teachers use a number of tools to gather information about their students’ knowledge. Some use videorecording and likes to use it while others feel the opposite. Notes are used commonly among the participants though in different ways. Social moderation and collaboration between colleagues are sometimes used formally like planning the whole music program together and other times used more informal as discussions and advice given between colleagues. Formative feedback is a natural part of music education according to these participants, mostly acted out through simply talking with students and showing how. Video recordings of students performing can also be used for giving feedback in the class together with other students as a method for formative assessment. Observations is something that the teachers also want to talk about as a way of gathering information about students’ knowledge and the professional decision about grades. Difficulties that affect the teachers’ assessment such as classroom design and time is brought up in the interviews. The music teachers must find a balance between documenting students’ achievements and simply being in the room, focusing on the present moment.

Denna enkätstudie med både kvantitativa och kvalitativa inslag syftar till att få ökad kunskap om hur en tilldelad mentor under introduktionsperioden kan påverka den nya lärarens professionella utveckling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800), 2 kapitlet §22, ska en nybliven lärare som examinerats tidigast 2014 ha haft rätt till en introduktionsperiod med tilldelad mentor under sitt första läsår i yrket. Mentorskapet är av betydelse för den nya lärarens professionella utveckling och där ingår aspekter som exempelvis dokumentation, anpassningar och föräldrakontakt. Den valda metoden för studien var enkäter med både slutna och öppna frågor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med begreppen scaffolding i den proximala utvecklingszonen, mästare och lärling, väglett deltagande och identitet. Analyserna i studien består av en kvantitativ deskriptiv analys, en kvantitativ bivariat analys samt en kvalitativ tematisk analys. Sammanlagt svarade 122 respondenter, varav 66 hade en tilldelad mentor under sin introduktionsperiod. I enkätsvaren framkom att 46% av respondenterna inte fått en tilldelad mentor. Respondenterna blev tillfrågade om i vilken utsträckning de hade behov av stöd samt fick stöd av en mentor inom olika aspekter som rör läraryrket. De tillfrågades även hur de fått detta stöd för att främja deras professionella utveckling. I resultatet framgår att stödet getts i mycket olika utsträckning och sambanden mellan behoven och stödet de fick är relativt låga, därmed fick lärarna mindre stöd än de behövde. Ändock kan man i de öppna svaren uttyda att de som fått stöd utefter deras behov har fått det främst genom samtal och att ha blivit visade olika tillvägagångssätt. Slutligen kan uttolkas att de som fått ett adekvat stöd av en tilldelad mentor har fått det på ett sätt som gynnat deras professionella utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur TAKK används i arbetet med språkutveckling i förskolan. Varför och hur just det här pedagogiska verktyget används och vilka möjligheter samt begränsningar som kan finnas. Detta görs via våra tre frågeställningar “Hur används TAKK i arbetet med att främja barns språkutveckling?”, “Hur upplever pedagoger att arbetet med TAKK bidrar till barns språkutveckling?” och till sist “Vilka möjligheter och begränsningar finns det i arbetet med TAKK?”. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare från två olika kommuner. Därefter har respondenternas svar analyserats genom Lev Semjonovitj Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Detta perspektiv innefattar människans sociala erfarenheter och relationer samt de kulturella redskap denne använder. Redovisningen av analysen har delats upp i tre centrala teman som är direkt kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att pedagoger i förskolan använder TAKK som förstärkning till det verbala språket för att stötta barnen. Stöttningen är främst riktad mot barn som inte har det svenska språket eller som är i behov av extra stöd. Resultatet visade dock att TAKK används med hela barngruppen för att bidra till alla barns språkutveckling genom lärande i socialt samspel då de utvecklar ett gemensamt språk.

I juni 2019 lagstadgades Läsa-skriva-räknagarantin som enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska ge elever rätt till tidigt stöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna kvalitativa studie undersöker med hjälp av semistrukturerade intervjuer hur åtta skolor i tre kommuner organiserar arbetet efter genomfört kartläggningsarbete med Hitta språket i förskoleklass och Nationellt bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Informanterna är förskollärare, lärare i årskurs 1 och 2, speciallärare samt lärare med specialpedagogisk kompetens. Inledningen förklarar Läsa-skriva-räknagarantin ur Skolverkets förklaringsmodell och leder fram till syfte och frågeställningar. I bakgrunden ges läsaren en beskrivning om varför Läsa-skriva-räknagarantin tillkommit. Det teoretiska ramverket låter läsaren se att studiens teoretiska ansats är kvalitativ och studien belyses genom ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000 och Vygotskij, 1995) samt genom det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2020). Metoddelen klargör hur datainsamlingen gått till och vilka urval som gjorts inför intervjuerna. Här presenteras också skolor och informanter samt visas hur den tematiska analysen och de etiska övervägandena format studien. Resultatet av studien visar att det i första hand är förskollärare som genomför kartläggningen i sin klass medan lärare i årskurs 1 får någon form av stöd med genomförandet av speciallärare. Efter bedömning av Hitta språket och Bedömningsstödet i samråd med speciallärare ser stödinsatserna olika ut. På organisationsnivå omnämns pedagogiska forum där speciallärare medverkar. På gruppnivå utgör resultatet grund för planering av anpassningar i klassrumsundervisningen både i förskoleklass och årskurs 1. Speciallärare engageras oftast på individnivå från och med vårterminen i förskoleklass och i årskurs 1. Uppföljning sker systematiskt och skolorna är på väg mot ett större kunskapsfokus i samband med överlämning mellan förskoleklass och årskurs 1. Studiens åtta skolor tar hjälp och stöd av Skolverkets Läsa-skriva-räknagaranti i elevbedömningen vilket visar att en större medvetenhet i skolorna än tidigare genomlysning från Skolinspektionen (2022). Studien visar en likvärdighet i analys- och bedömningskunskaper om Läsa-skriva-räknagarantin oavsett vilken skola eller kommun som eleverna tillhör.  Nyckelord:Läsa-skriva-räknagaranti, sociokulturellt perspektiv, intervjustudie, tematisk analys