Vet barnen varför de är på fritidshemmet, vilka mål verksamheten har och aktiviteternas syfte?Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn talar om förmedlingen av målen med verksamheten i fritidshemmet. För att ta reda på detta undersöktes dessa frågor: Vad säger barnen att de gör på fritidshemmet? Vilket lärande syns i barnens berättelser om fritidshemsverksamheten? Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv med en kvalitativ forskningsansats. Tre kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i studien i form av observation, enskilda intervjuer och fokusgruppssamtal. I studien deltog barn från två fritidshem i två olika kommuner. Barnens berättelser skiljde sig åt avseende deras beskrivningar av aktiviteter och lärande. På det första fritidshemmet beskrev barnen en fri och självständig vardag, där de flesta aktiviteter var skapta av dem själva. Lärandet som de ansåg sig få genom att vara på fritidshemmet betonade ett socialt lärande och relationsskapande. På det andra fritidshemmet syntes fritidslärarnas planerade aktiviteter betydligt mer i barnens berättelser om vad de gjorde på fritidshemmet samt vilket lärande de ansåg sig få genom att vara där och även här syntes det sociala lärandet tydligt. Samtliga barnen i studien beskriver, besynnerligt nog, att de inte vet om att fritidshemsverksamheten har några mål. Det är bara ett ställe där de kan vänta innan de får komma hem, och i bästa fall ett ställe att ha roligt på.

The purpose of this study is to find out how five-year-old children describe air and its properties from a sociocultural perspective. Semi-structured group interviews with children two and two were performed with artifacts to give the children something to discuss around. As artifacts were a plastic bag, balloon pump, balloon, scale, pinwheel and soap bubbles used. The children show ability to use air and other concepts related to air, an example being blow, to describe the activities connected to the artifacts. The children can describe the properties of air with the help of artifacts and each other and the properties described were air exists, take up space, can be captured, be moved, weigh, is invisible, can be used as a force and is everywhere. The children did not relate the contents of soap bubbles to air. / Syftet med undersökningen är att ta reda på hur femåringar beskriver luft och dess egenskaper utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Semistrukturerade gruppintervjuer med barn två och två genomfördes där artefakter valdes för att barnen skulle ha något att diskutera kring. Som arte-fakter användes en påse, ballong, ballongpump, våg, vindsnurra och såpbubblor. Barnen visar att de kunde använda begreppet luft och andra begrepp kopplade till luft så som exempelvis blåsa, för att beskriva aktiviteterna kopplade till artefakterna. Barnen visade även att de kan förklara luftens egenskaper med hjälp av artefakterna samt varandra och egenskaperna som förklarades var: luft finns, tar plats, kan avgränsas, förflyttas, väger, är osynligt, kan verka med en kraft och finns överallt. Barnen visade ingen koppling att såpbubblor innehåller luft.

Abstract The purpose of this study is to find out how educators think about the design of play environment and its significance for the development and learning of the children. This study is based on qualitative interviews with five active educators. The results of the study show that the educators are looking out for the interest of the children to the largest extent possible when the play environments are designed. The theoretical outset of this study is based on a socio-cultural perspective. The result of the study also shows that the educators try to have as much materials available and visible for the children as possible. The educators pointed out that usage of recycled material is really important. Recycled materials leave plenty of opportunities for the children to use their imagination and creativity. For the educators to be able to provide motivational activity zones there has to be a wide variety of inspiring materials at preschools. This leads to development and learning for the children. Furthermore the result showed that the educators regarded large children’s groups as obstacles. The facilities of preschools are too small for these large groups. It affects sound levels, indoor temperatures and humidity inside the facilities. In addition the results showed that the ability to design good play environments is dependent on preschools having educated staff. Also evidence was found supporting the fact that there are staff shortages, which according to the educators, mean that it is difficult to create optimal play environments.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka estetiska lärprocesser i matematisk problemlösning då eleverna arbetar tillsammans i grupp. Vidare undersöks elevperspektivet på den estetiska lärprocessen. Studien utförs i en årskurs ett där eleverna får lösa ett matematiskt problem i grupp. Eleverna dokumenterar med en film hur det löser problemet. Elevernas perspektiv undersöks genom att de besvarar en enkät om deras upplevelser. Resultatet av studien är att samtliga grupper löser problemet med hjälp av olika strategier. Genom att eleverna diskuterar och reflekterar med varandra kan de till viss del inspirera varandra till olika lösningsstrategier och lösningar. Slutsatserna resulterar i att problemlösning med estetiska lärprocesser är inspirerande för eleverna och resurskrävande för verksamheten. Genom estetiska lärprocesser kan eleverna konkretisera och reflektera över problemet samt lösa det utan hjälp av den ordinarie matematikboken.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar matematik utifrån förskolans läroplan och hur de arbetar med matematik i enighet med läroplanens strävansmål. Tidigare gjorda studier om pedagogers uppfattningar om matematik i förskolan har visat att pedagogers attityd och inställning till matematik är avgörande för barns matematikutveckling. För att kunna genomföra denna undersökning valde jag att utföra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra förskollärare för att få en bättre förståelse och insikt i deras inställning. Uppsatsen hade ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att införandet av de mer detaljerade matematiska målen i den reviderade läroplanen har bidragit till ökad medvetenhet hos pedagogerna kring matematik men samtidigt uttrycker de flesta förskollärare att de behöver mer tid för att läsa, diskutera, tolka och komma till en gemensam förståelse för betydelsen av läroplanen. Pedagoger som blivit intervjuade är överens om att barns matematikinlärning sker genom sociala samspel med utgångspunkt i språket och barn lär sig bäst i vardagliga sammanhang. Förskollärarna i undersökningen poängterar även att barns tidiga och positiva erfarenheter av matematik i förskolan har en avgörande betydelse för deras framtida attityd till matematik.

Syftet med studien är att belysa och diskutera hur vila och återhämtning betraktas och ges utrymme i förskolan. Detta genomförs genom att undersöka verksamma förskollärares syn på vila och återhämtning i förskolans vardag. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna i studien betraktar vila och återhämtning som en viktig del av förskolans uppdrag. Det framkommer att vilan ses som en del av helheten i förskolans uppdrag och integreras i den dagliga verksamheten. Förskollärarnas förhållningssätt och förmåga till såväl flexibilitet som individanpassning framstår som viktiga delar för att tillgodose barns behov av vila och återhämtning. / The purpose of this study is to illuminate and discuss how rest and recovery are considered and given space in preschool. This is done by examining active preschool teachers views of rest and recovery in the everyday life of preschools. The method which is used are qualitative interviews with five preschool teachers. The result shows that preschool teachers in the study consider the rest and recovery as an important part of preschool assignments. It appears that rest and recovery is seen as a part of the whole of preschool assignments and integrated into daily operations. The preschool teachers approach and ability for both flexibility and personalization appears as important parts to meet the childrens need for rest and recuperation.

Abstract The purpose of this study is to look at how the educationalists think and work when creating play environments in preschool for children with special needs. The goal is also to show what the educationalists see as possibilities and limitations in modelling their work. The study is based on qualitative interviews with five educators in the working environment. The theoretical outset of this study is based on a socio-cultural perspective. The results showed that the educators create different environments to suit the needs for all children. The play environment are shaped to inspire, challenge and educate. The results showed that the choice of different materials is of great importance in play environments. What the educators strive for in their work is to show visibility and give appropriate access to these materials. There needs to be an appropriate amount of impressions for the children in order for them to maintain their level of focus and concentration. Materials that allow the senses to be activated were shown to be the most important for children with special needs. This can give the children the stimulants they need to be able to learn and develop. In addition the result demonstrates a number of obstacles when modelling play environments. This could be a result of poor financial situations or poor facilities. What is very clear is that when creating and developing play environments it comes down to the educators to be resourceful and creative with the means at hand.

Studiens syfte är att undersöka hur slöjdlärare ser på särskilt stöd i slöjd, deras dilemman kring att utforma stödet och hur mycket tid de lägger på elever i behov av stöd. Frågeställningar i denna studie är: Hur mycket lärartid får elever, i behov av särskilt stöd, i förhållande till andra elever? På vilket sätt anser några slöjdlärare att de ger särskilt stöd under slöjdlektionerna och hur tillgodoser de det särskilda stödet, för att eleverna ska nå lägst betyget E i slöjd? Vilka dilemman, anser de intervjuade slöjdlärarna att det finns i samband med att tillgodose elevers behov av särskilt stöd? Hur kan särskilt stöd i ämnet slöjd utformas enligt de intervjuade slöjdlärarna? Jag valde att genomföra en multipel fallstudie med fyra fall. Jag korsanalyserade resultaten och generaliserade hur dessa lärare anser att de undervisar elever, i behov av särskilt stöd, på i slöjdämnet. Men jag kunde inte generalisera om vad alla slöjdlärare tycker. Metoden var observationer av fyra slöjdgrupper och intervjuer av fem slöjdlärare. Observationerna visade att elever, i behov av särskilt stöd inte fick mindre lärartid än övriga elever, snarare mer tid. Mina observationer visar att det är de, enligt lärarna, duktiga eleverna som i mer förekommande fall blir utan lärartid. Resultatet visade att när lärarna ger stöd sker det i huvudsak på tre olika sätt. Man kan se det utifrån tre olika perspektiv: Ett, att lärare stöttar eleven, utifrån ett relationellt perspektiv. Två, att lärare underlättar för eleven, utifrån ett kategoriskt perspektiv och tre, att lärare stimulerar elevens tänkande vilket jag analyserat tillhöra Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Det är också dessa perspektiv och idéer som varit studiens teoretiska ansats. Studien belyser även lärarnas dilemman i sitt dagliga arbete. Både vad gäller slöjdens organisering och hur de bör möta elever utifrån nya krav, då ämnet teoretiserats och att arbetstiden upptas alltmer av dokumentation. Lärarna i studien ville ha mer tid med eleverna för när lärarna fick önska ville de ge mer personligt stöd under lektionstid. Det förutsätter antingen mer resurser i klassrummet, eller ett mindre antal elever i grupperna för att klara av att hinna med. I diskussionen belyser studien att de olika perspektiven kan infinna sig samtidigt. Alltså lärare kan tycka runt elevers svårigheter utifrån flera perspektiv på samma gång. Likaså med styrdokument, att kategorisering av elever pågår hela tiden. Studien visade att det är de duktiga eleverna som är ”förlorarna” på grund av att lärarna lägger den största delen av tiden på elever i behov av särskilt stöd och de duktiga får vara mer självgående. / <p>Godkänd</p>

En kort summering av vår studie är att den handlar om förskollärares perspektiv på beslutsprocessen kring barn i behov av särskilt stöd. För att samla information har vi läst om hur tidigare forskning ser ut inom området samt intervjuat sex förskollärare för att ta reda på hur man går tillväga för att tillgodose barn det behov de behöver. I resultatdelen har vi presenterat de svar vi har fått. Vi har bland annat kommit fram till att en beslutsprocess kan se olika ut från fall till fall. I de flesta fall har förskollärarna berättat att ekonomin har en stor roll i beslutet samt att en diagnos på barnet kan vara avgörande när det gäller att få stöd eller inte. Förskollärarna berättar även att de är delaktiga i processen och anser att de har stort inflytande men att vårdnadshavaren och högre chefer är de som är mest väsentliga.