Spelling suggestions: "subject:"sociokulturella perspektiv""
511 |
Barns möjlighet att utveckla sin identitet i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver arbetet med att stärka barns identitet i förskolan / Children´s opportunity to develop their identity in preschool : A qualitative study about how preschool teachers describe the work of strengthening children’s identity in preschool.Park, Alma, Wennblom, Hanna January 2019 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att ge alla barn i förskolan möjlighet att stärkas i sin identitet. Frågeställningarna som arbetats fram utifrån studiens syfte är: Hur reflekterar förskollärare kring sitt arbete med barns identitetsutveckling i förskolan? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att lyfta fram alla barns kompetenser? För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats i tre steg, sortera, reducera och argumentera. Analysen baseras på det valda teoretiska ramverket, det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar på fem arbetssätt som förskollärarna beskriver att de tillämpar för att stärka barns identitet. Det första arbetssättet, synliggörande av barns kompetenser, innebär att förskollärarna lyfter fram varje barns kompetenser och intressen för de resterande i barngruppen. I arbetssättet skapa tillfällen för samtal och lyssnande, arbetar förskollärarna med att ge barn uppmärksamhet och utrymme. Utmana barn att våga prova något nytt gör förskollärarna genom att förmå barnen att testa på sådant de inte alltid är bekväma med. Hjälpa till med rollfördelning i lek innebär att förskollärarna vill vara närvarande i barns lek för att förhindra att barn fastnar i ofrivilliga roller. Det sista arbetssättet, bemöta barn med tilltro, innebär att förskollärarna vill bemöta barn med tilltro och öppenhet, där de använder ord som styrker barnet.
|
512 |
Hur kommunikation främjas av lärare i undervisningen i engelskaGaro, Alee, Norberg, Linda January 2019 (has links)
I det sociokulturella perspektivet som vi har utgått ifrån är synsättet på lärandet att det utvecklas i sociala sammanhang där kommunikation är en central del. Lärandet sker i samspel mellan individer där en genom stöttning och vägledning utvecklar nuvarande kunskaper. I detta arbete har vi beskrivit arbetsmetoder som lärare använder sig av i sin undervisning för att främja kommunikationen i klassrummet. Eftersom kommunikation är en central del i det sociokulturella perspektivet blir detta en lämplig teori att utgå ifrån. Motivation och språkligt självförtroende är grundpelare för att främja kommunikativ interaktion i undervisningen. Dessa komponenter är av betydelse för att lära ett nytt språk eftersom kommunikation gynnar andraspråksinlärning, där målet är att kunna tala det nya språket. I arbetet intervjuades fem lärare där det framkom att komponenter som motivation, språkligt självförtroende och val av arbetssätt är alla centrala för att främja kommunikation. Enligt lärarna är par- och grupparbete nödvändigt eftersom elever lär sig ett nytt språk genom interaktion. / The sociocultural perspective, this essay theory, approach of learning is that it develops in social contexts where communication is a central part. Learning takes place in interaction between individuals where, through support and guiding, one develops current knowledge. In this essay, we have described methods that teachers use in their teaching to encourage communication in the classroom. Because communication is a central part of the sociocultural perspective, it is therefore an appropriate theory to use. When establishing communicative interaction, motivation and linguistic self-confidence are among the pillars. These components are important when learning a new language because communication favors language learning, where the goal is to be able to speak the new language. In this essay, we interviewed five teachers where it emerged that components such as motivation, linguistic self-confidence and choice of methods are all central parts to encourage communication. According to the teachers, pair-and group work is necessary for students because in order to learn a new language, you need to interact.
|
513 |
Upplevelser och kontraster av det svenska utbildningslandskapet : En intervjustudie med vuxna nyanlända / Experiences and contrasts within the Swedish educational landscapePaqualin, Tove January 2019 (has links)
Den här intervjustudien beskriver och analyserar fyra vuxna nyanlända deltagares erfarenheter av att möta ett nytt skol- och kunskapssystem. Nyanländas möte med skolan är ett högaktuellt ämne då Sverige är ett viktigt mottagarland för migranter där barn och vuxna ska utbildas på nytt. Den röda tråden som flyter genom studien är; vad har deltagarna med sig för kunskapssyn, vilka svårigheter eller möjligheter innebär mötet och vad händer med tidigare kunskaper i det nya utbildningslandskapet. Empirin till studiens syfte har skapats med semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har analyserats med fenomenografisk metodansats och den teoretiska inramningen är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Tidigare forskningsresultat om nyanlända och skolan visar bland annat en kulturfokuserad och dekontextualiserad undervisning med oigenkännliga arbetssätt som inte överensstämmer med elevers tidigare skolerfarenheter vilka då förlorar värde. Studiens resultat överensstämmer med tidigare studier och kan ses som ett ytterligare bidrag till vad refererad forskning om nyanlända och skolan visar. Viktiga slutsatser utifrån studiens resultat är att skolan för nyanlända behöver diskutera kunskapsbegreppet, synliggöra bedömningen och möjliggöra arbetsformer som eleverna är vana vid från hemlandet. Ett konkret exempel är att det finns anledning för skolan att lyfta faktakunskapen mer i undervisningen.
|
514 |
Lärare om lärande : En studie om lärares tankar kring begreppet lärande och ordet stimulera i läroplanenAndersson, Fanny, Hammarström, Linnéa January 2019 (has links)
Syftet med studien är att analysera hur F-6 lärare utifrån läroplanen uppfattar begreppet lärande och hur de tänker på samspelet med att stimulera. Frågeställningarna för studien är: 1. Hur ser F-6 lärare på begreppet lärande? 2. Hur definierar F-6 lärare ordet stimulera? 3. Hur tänker F-6 lärare på samspelet mellan lärande och stimulera i sin undervisning och planering? De teoretiska utgångspunkterna för studien är de konstruktivistiska och sociokulturella perspektiven och metoden som har använts är en kvalitativ enkätstudie. Studien analyserades utifrån tre kategorier, vilka var: vilka årskurser lärarna undervisade i, hur länge de har arbetat och om de arbetar i en liten eller mellanstor kommun. Resultatet från studien visade att det finns många definitioner till lärande men att det inte finns en entydig definition av lärande. Många av lärarna tyckte alla definitioner stämde in bra men fler lärare tyckte att de definitionerna från det sociokulturella perspektivet stämde in bättre än de från det konstruktivistiska perspektivet. De synonymerna som F-6 lärarna tyckte stämde in bäst på ordet stimulera var inspirera, entusiasmera, sporra och stärka. Resultatet visade även att lärare har ett samspel mellan lärande och stimulera i både undervisningen och planeringen, men att de tänker mer på lärande i båda sammanhangen.
|
515 |
Formativ bedömning : En kvalitativ studie om formativ bedömning ur ett elevperspektivLindblom, Lina, Jessica, Hammarlund January 2019 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur några elever diskuterar kring andra elevers texter och hur de bedömer dessa. Syftet var även att kunna få exempel på om eleverna kunde utveckla dessa texter formativt tillsammans i en diskussion. Forskningsansatsen för denna studie var kvalitativ och datainsamlingsmetoden genomfördes i form av fokusgruppsintervjuer. Tjugo elever i årskurs 6 deltog i 4 fokusgruppsintervjuer. Resultatet av vår studie visade att elevernas bedömning kännetecknades av att de hade svårigheter med att lyfta fram goda exempel i texterna på t ex textens struktur, grammatik mm. Vår studie visade även att eleverna hade lätt för att ge förbättringsförslag på de olika texterna av formativ karaktär. När eleverna sedan började ge texterna betyg av summativ karaktär försvann elevernas formativa förbättringsförslag och eleverna fick svårt att motivera det betyg de gett de olika texterna. Resultatet analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv, ett specialpedagogiskt perspektiv samt utifrån ett formativt synsätt. Resultatet diskuterades i relation till styrdokument och tidigare forskning.
|
516 |
Lärares syn på konkret material imatematikundervisning i årskurs 1–3 : En kvalitativ studie ur ett sociokulturellt perspektiv.Möller, Isabelle January 2019 (has links)
Det här är en kvalitativ studie där undersökning av lärares användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3 står i fokus. Detta görs från ett sociokulturellt perspektiv där kunskap förmedlas till eleverna genom läraren där konkret material används som hjälpmedel. Studien kretsar kring två frågor, vilket konkret material finns i matematikklassrummen samt hur lärarna säger att det används? Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem stycken lågstadielärare som var placerad på två olika skolor. Detta resulterade i att de konkreta material som finns i matematikklassrummen är väldigt snarlika, skillnaden är hur mycket material respektive lärare har. Den viktigaste aspekten enligt lärarna i hur man använder det konkreta materialet är att lärarna vill upp nå ett abstrakt tänkande hos eleverna. För att uppnå detta abstrakta tänkande så behöver man börja från grunden, det konkreta.
|
517 |
Är mina handlingar stöttande eller icke-stöttande? : En kvalitativ stuide om pedagogers handlingar i den fria lekenAgholt, Oscar January 2019 (has links)
Den fria leken är en stor del av vardagen för barn i den svenska förskolan. Jag har uppmärksammat att pedagogerna i verksamheten har olika synsätt på hur de kan stötta barnen i den fria leken. En del pedagoger är mycket involverade i barnens lek och interagerar med barnen, medan andra är mindre deltagande för att inte “störa” barnens lek. En problematik som finns är att även forskningen visar på olika resultat angående pedagogens involvering i barnens fria lek. Syftet med studien är ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka pedagogers handlingar i barnens fria lek och ge ett kunskapsbidrag till vidare forskning angående pedagogers förhållningssätt i barnens fria lek. Utifrån detta syfte formuleras följande forskningsfrågor. Vilka pedagoghandlingar påverkar leken och på vilket sätt? Vad kännetecknar en stöttande handling som kan utveckla barnens lek? Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv, och begrepp som jag lagt fokus på är handling samt stöttning. Studien är en kvalitativ studie där jag observerat pedagogernas handlingar i den fria leken på förskolan med interaktionsanalys som analysverktyg, vilket har gjort det möjligt att kunna undersöka interaktionen mellan pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogernas stöttande handlingar och involvering i den fria leken gör att leken får nytt fokus, t.ex. genom att pedagogerna ställer frågor och samtalar med barnen, samt att fler involveras i leken. I resultatet visas även att när pedagogerna är passiva stannar leken upp eller fortsätter på samma sätt som den startade. Min slutsats av studien är för att leken ska utvecklas behövs stöttande handlingar och delaktighet av pedagogerna. Framförallt behövs stöttning för de barn som behöver hjälp att ta sig in i leken.
|
518 |
Det praktiska arbetet med TAKK : En kvalitativ studie om hur barn och pedagoger använder sig av TAKK i samlingen och den fria lekenBylund, Marina, Öman, Josefin January 2018 (has links)
Inledning: Kommunikation är central del i vårt samhälle och behövligt för att fungera. Alla kan inte prata men alla kan kommunicera. När inte det verbala språket finns eller inte är tillräckligt behövs det alternativa metoder för att göra sig förstådd på. En aktuell metod som används i förskolans verksamhet är TAKK. Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolans verksamhet arbetar praktiskt med “tecken som alternativ och kompletterande kommunikation”(TAKK) för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. Syfte: Syftet med studien är genom TAKK undersöka hur tecken som alternativt kompletterande kommunikation används praktiskt under samlingen och den fria leken för att gynna barns språkutveckling. Frågeställningar som vi hade i studien. Vilket sätt kan man se kommunikations samspel mellan pedagog och barn med hjälp av TAKK i samlingssituationer? Hur använder barn TAKK i sin kommunikation under den fria leken? På vilket sätt är pedagogerna på de olika avdelningarna närvarande under barnens fria lek? Hur använder pedagogerna sig av TAKK? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där öppna observationer använts för att samla in data. En yngre barns avdelning och äldre barns avdelning medverkade. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes för att ge ett tillförlitligt resultat som besvarade syftet med studien. Resultat: Resultat av studien visar att både pedagoger och barn använder sig av tecken i samspel under samlingen, belyser utvalda ord och förstärkningar. Pedagogerna på för de äldre barnen var inte närvarande under den fria leken. Pedagoger för de yngre barnen var närvarande använder tecken i interaktion med barnen och förstärker ord i sammanhanget. Barnen använde sig av TAKK i samspel med varandra. Resultatet visade även att pedagogerna på de olika avdelningarna använde i vissa fall sig av TAKK i form av uppmaning till barnen.
|
519 |
Kommunikationsstöd i förskolan : En enkätundersökning om förskollärarens användning av alterntiv och kompletterande kommunikation, AKK, i förskolan. / Supporting communcation in preschool : A questionnaire about preschool teachers use of alternative and augmentative communication, AAC, in preschool.Lander, Emma, Ahlmén, Linda January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens användning av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan. I denna studie undersöks det i vilka situationer som förskollärare använder AKK, vilka hjälpmedel som förskollärare nyttjar, svårigheter med att använda AKK samt varför förskollärarna använder AKK. Studien utgår ifrån en digital enkätundersökning riktad till Facebookgrupper som fokuserar på förskola. I enkätundersökningen deltar 69 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare använder AKK främst i rutinsituationerna på förskolan. Det visar att TAKK och bilder används som hjälpmedel och även att vissa förskollärare har brist på kunskap om hur AKK ska användas. Det framkommer att förskollärarna använder AKK för att det främjar barnens språkutveckling, ger barnen ett stöd i deras kommunikation och att samspel är betydelsefullt när barnen kommunicerar med varandra. Resultatet visar att förskollärarna använder AKK för att ge barnen en likvärdig utbildning och att AKK är ett hjälpmedel som kan bidra till barns språk- och kommunikationsutveckling. Förskollärarna lyfter att använda AKK på förskolan med alla barn kan bidra till att barnen blir delaktiga i förskolans verksamhet. Det framkommer enligt förskollärarna att samspel är en stor del i förskolan och att AKK därför kan ge alla barnen en möjlighet att samspela med andra.
|
520 |
En resa mot frizonens mittpunkt : En etnografiskt inspirerad studie av ett kulturskoleprojektForsberg, Daniel January 2019 (has links)
Kulturskolans verksamhet når många gånger på grund av begränsad ekonomi och utanförskap inte ut till de socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige, varför Kulturrådet genom utvecklingsbidrag möjliggör kostnadsfri undervisning till nya målgrupper. Syftet med föreliggande studie har därför varit att beskriva och utvärdera ett av Kulturrådet finansierat projekt som riktar sig till ungdomar på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område, samt undersöka resultatet av ett empowermentbaserat undervisningssätt. Ett sociokulturellt perspektiv har legat till teoretisk grund för studien. Projektet som pågått under två terminer har genomförts med inspiration av etnografiska metoder. I resultatet framkom att deltagande elever motiverats att delta i fortsatt verksamhet då de fått komma till Kulturskolans lokaler som skiljer sig på ett positivt sätt ifrån grundskolans. Eleverna talar positivt om de situationer då de upplevt bemästring av musikaliska utmaningar och påtalar vikten av att få delta i en liten grupp där de blir sedda och får de resurser de behöver. Efter genomförande av studien konstaterades gällande projektets förutsättningar att det bristande engagemanget från grundskolan begränsade möjligheterna till att nå alla elever och inte minst nå uttill dem. I hänsyn till de positiva aspekter den empowermentbaserade undervisningen påvisade, däribland möjliggörandet av det studerade inträdet i ”Zone of Proximal Development”, skulle projektet med rätt förutsättningar kunna utvecklas till en frizon för fler barn i socioekonomiskt utsatta områden.
|
Page generated in 0.1226 seconds