Affärssystem används idag inom de flesta verksamheter. Syftet med ettaffärssystem är att det ska stödja verksamhetens handlingar och på så sättbidra till en effektivisering. I dagsläget utnyttjas endast en bråkdel av defunktioner som finns i affärssystemet och användarantalet ligger på en lågnivå. Företag måste därför bli bättre på att använda och utnyttja sittaffärssystem. I denna studie söker vi svar på hur ett affärssystem kanunderlätta användares olika handlingar, detta genom att basera uppsatsen påteoretiska och empiriska studier. Vi redogör för teorin kring handlingsbarhetoch informationsbeteende som visats ha en betydande roll för hur effektivtett affärssystem är. Det argumenteras även för det inflytande socialarelationer har på ett företags handlingar och betydelsen avanvändarutbildning. Genom att studera tillverkningsföretaget Industri-TextilJob ABs handlingar och användning av affärssystemet Garp, bidrar dennastudie till att skapa förståelse för varför vissa funktioner inte används i ettaffärssystem samt hur systemet kan användas mer effektivt. Med stöd frånden teoretiska studien resulterade den empiriska studien i ett antal förslag tilleffektiviseringsåtgärder. Till viss del går förslagen att generalisera, vilketmöjliggör en applicering på flera olika typer av företag, en del förslag ärdock specifika för tillverkningsföretag. Vi kom fram till att ett effektivtaffärssystem kräver kunskap hos de anställda, anpassningsbara funktionersom tillmötesgår användarens behov samt att informationen finns tillgängligför berörda parter. Samtidigt är det viktigt med en fullständig kartläggningav verksamheten för att se hur handlingar kan påverka varandra. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education. Six semi-structured qualitative interviewswithin the context of a two-week field study were carriedout with nine librarians.In the analysis several factors emerged which in interactioninfluenced user education: the students' qualifications, thelibrarians’ collaboration with teachers and the librarians’approach to information literacy and user education. Theresult shows that although the librarians at the University ofthe Western Cape are aware of different theoreticalperspectives on information literacy the social context inparticular influences their focus in user education. Ourconclusion is that information literacy must be understood inthe light of social and cultural practices, while at the sametime keeping pace with the effects of increasingglobalization and internationalization in higher education. / Program: Bibliotekarie

No description available.

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka elevers attityder och kunskapsutveckling i arbete med poesi, med utgångspunkt i arbete med ett av oss utformat lektionsupplägg. Studien utgår från forskning kopplat till poesi och ett lektionstillfälle med elevperspektiv i fokus. Lektionstillfället innebär att olika elevgrupper får lyssna och färdigställa en dikt, därefter diskuterar och reflekterar vi över lektionstillfället. Hela lektionstillfället spelas in, vilket sedan transkriberas, fokus ligger dock på gruppintervjun i slutet av lektionen. Vi analyserar elevernas reflektion om poesi och vilka förmågor de själva anser att de utvecklar. Studien visar att eleverna själva kan sätta ord på vad de tränar när de arbetar med poesi. De får bland annat skriva, läsa och använda sin fantasi. Att analysera begreppet poesi i skolans värld är viktigt, med tanke på att det inte finns mycket forskning om det. Eftersom poesi tränar mycket hos eleven ställer vi oss frågan om det är många skolor i Sverige som använder sig av det.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor på Åland i årskurs 2 finner elever med läs- och skrivsvårigheter samt anpassar läs- och skrivinlärning för dessa elever. Syftet konkretiseras genom tre frågeställningar: Hur finner man elever som är i behov av individanpassad undervisning? Vilka metoder eller anpassningar genomförs vid individanpassad läs- och skrivinlärning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilka svårigheter kan läraren stöta på gällande metoderna eller anpassningarna? Vilka svårigheter kan man som lärare stöta på när man individanpassar inlärningen med hjälp av tekniska verktyg i läs- och skrivundervisningen? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Två klasslärare och två speciallärare observerades under två svensklektioner och intervjuades. Det sociokulturella perspektivet är det perspektiv som valts för att diskutera studiens resultat. Studien har visat att speciallärarna varje hösttermin gör en så kallad screening på alla elever, i vilken specialläraren testar de olika årskurserna i olika moment (exempelvis rättstavning, ordförståelse, läsförståelse). Elever under en bestämd gräns i ett eller flera moment får individanpassad undervisning för att komma ikapp inom det området. Eleven får då en anpassning inom den ordinarie klassrumsmiljön, eller så får eleven stöd av specialläraren och tränar på området som upplevs problematiskt. I det ordinarie klassrumsarbetet kan läraren individanpassa elevernas läseböcker efter elevens lässkicklighet, så att eleven finner läsningen rolig och motiverande. Många elever saknar motivation att lära sig läsa och skriva, men studien visar att de tekniska verktygen hjälpt till att finna motivation. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur bokhunden används i dagens skola bland elever som har det svårt inom läsning samt vilka erfarenheter det finns gällande denna metod ur ett lärarperspektiv. Studien kommer att ta upp bokhundens historia samt roll inom skolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metodansatsen som används är av kvalitativt slag. / <p>Svenska</p>

Sammanfattningsvis handlar denna studie om att undersöka hur mellanstadielärare i svenska arbetar med anpassningar i sitt klassrum, med fokus på hur de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning för att ge alla elever möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Studiens övergripande syfte mynnar ut i två specifika frågeställningar. Den första berör hur svensklärare på mellanstadiet anpassar sin undervisning för att ge eleverna i klassrummet möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga genom digitala verktyg. Den andra handlar om vilka kunskaper svensklärare har i att göra anpassningar för att stötta elevernas utveckling i att läsa och skriva. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats där data kommer att samlas in genom observationer och intervjuer med verksamma svensklärare på mellanstadiet. / <p>svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs 1 arbetar med läsundervisningen i ämnet svenska samt vilka faktorer som påverkar läsundervisningens upplägg. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. / <p>svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år F-3 arbetar med högläsning för att stärka elevens språkliga förmåga. Resultatet av tidigare forskning visar att högläsning som undervisningsmetod inom skolan förekommer regelbundet i undervisningen under varierade former och med olika intentioner. Lärare ser högläsningen som ett pedagogiskt verktyg i syfte att utveckla elevens litterära och språkliga utveckling. Forskningen visar även för att optimera denna språkliga utvecklingsprocess så fordras ett metodiskt tillvägagångssätt både före, under och efter högläsningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket kan beskrivas att lärandet sker i språkliga och olika kulturella sammanhang. Lärarens roll blir från det perspektivet att leda och stötta eleven i den språkliga utvecklingen där utvecklingen naturligt stärks i interaktion med andra. För att uppnå syftet med arbetet och besvara undersökningens frågeställning kommer analysmaterialet inhämtas genom kvalitativa metoder som intervjuer och observationer.

Studien syftar till att synliggöra vilka faktorer som styr valet av skönlitterärt material och beskriva skönlitteraturens roll i relation till kursplanen. Genom en intervjustudie synliggörs två gymnasielärares selektionsprocesser för skönlitterärt material i SVA. Diskussionen förankras i tidigare forskning kring ett sociokulturellt perspektiv på lärande, litteraturdidaktik och forskning rörande skönlitteratur i andraspråksundervisning. Studien pekar på att litteraturundervisningen i SVA är elevcentrerad och att det skönlitterära materialet väljs utifrån elevens språkliga förmåga och personliga preferenser för att stödja läs- och språkutveckling. Dessutom pekar studien på att litteraturvetenskapligt inriktad undervisning står tillbaka i SVA för en didaktik som influeras av reader-response teori.