The licentiate thesis Designing with Urban Sound explores the constitution and qualitative characteristics of urban sonic space from a design-oriented and practice-based perspective. The act of lifting forth and illuminating the interaction between architecture, the creation of sound and a sonic experience aims to examine and develop useful tools and methods for the representation, communication and analysis of the exterior sonic environment in complex architectural spaces. The objective is to generate theoretical and practical knowledge within the field of urban sound planning and design by showing examples of different and complementary ways of communicating and analyzing sound than those which are commonly recognized. / Licentiatavhandlingen Designa med stadens ljud undersöker det urbana ljudrummets konstitution och kvalitativa egenskaper utifrån ett designorienterat och praktiknära perspektiv. Avsikten med arbetet är att utveckla verktyg och metoder för representation, kommunikation och analys av stadens exteriöra ljudmiljö genom att synliggöra interaktionen mellan arkitektur, ljudbildning och upplevelse. Genom att visa exempel på andra sätt att kommunicera och analysera ljud i staden än dagens vedertagna metoder, är syftet är att bidra till kunskapsutvecklingen inom fältet för urban ljudplanering- och design.

Barn förväntas kunna leka, vila och lära sig på skolgården, men ljudnivåerna är ofta höga. Det ger upphov till frågan om ljudmiljön på skolgårdar ligger på lämpliga nivåer för dessa tre aktiviteter och hur den kan anpassas. Syftet med examensarbetet är att identifiera vad en lämplig ljudmiljö på skolgårdens olika platser är och att identifiera vilka åtgärder och designverktyg som kan användas för att förbättra ljudmiljön. Undersökning av hur och i vilken utsträckning en ljudmiljö kan modifieras för att göra den lämplig för utomhusundervisning utförs också. Examensarbetet avgränsas till grundskolor för barn mellan sex och sexton år och hur skolgården kan anpassas till barn i den åldern. Relevanta studier om hur ljud och ljudmiljö påverkar barns hälsa, inlärnings- och prestationsförmåga undersöktes för att identifiera kriterier för de tre funktionerna: (1) lek, (2) rekreation och (3) pedagogisk verksamhet. Genom att studera både forskning om den akustiska effekten av olika designverktyg och forskning om miljöer för barn identifieras akustiska designverktyg som kan användas för skolgårdar. Slutligen analyserades möjligheten att anpassa olika områden på skolgården för de tre funktionerna genom att modellera i CATT-Acoustic och genom att undersöka ljudmiljön på två befintliga innerstadsskolor som ett ljudlandskap. I CATT-Acoustic användes parametrarna efterklangstid, T20, ljudförstärkning, G, och Speech Transmission Index, STI. Resultatet var att en lämplig ljudmiljö anpassad till (1) lek kan ha en låg taltydlighet (STI mellan 0,46 och 0,66),  en begränsad efterklangstid (T20 under 1,2 s) och är öppen med en ljuddämpande markyta, (2) rekreation har en kort efterklangstid T20 under 0,5 s), en begränsad ekvivalent ljudnivå Leq under 50 dBA) och absorberande eller ojämna ytor i sin omgivning och (3) undervisning bör integreras inom skolgården och bestå av platser där undervisning och annan verksamhet kan äga rum. Där föreslås T20 vara 0,5 s,  Leq  under 50 dBA och absorberande ytor som ger bra förutsättningar för röstkommunikation och lärande. Minst en plats föreslås vara en mötesplats som uppfyller kriterierna för undervisning som förstärker tal genom att ha en reflekterande yta placerad bakom talarens position och vara avskärmad av en absorberande vägg. Undersökningen visade att designen av skolgården och platsen för verksamheten i förhållande till skolgårdsväggarna kan förbättra ljudmiljön. Genom mjuka markmaterial (gräs, sand och grus), indelning av skolgården i flera zoner med exempelvis växtbeklädda barriärer och avskärmning från ljud utanför skolgården, kan ljudmiljön förbättras. Bullriga aktiviteter kan placeras längre bort från reflekterande ytor och ett rekreationsområde kan skapas genom absorberande ytor och diffusa skärmar. Undervisningen kan ske på många olika platser där minst en kan vara nära en reflekterande vägg som förstärker talet. / Children are expected to be able to play, rest and have lessons in schoolyards. This made me interested in investigating if the sound environment in schoolyards is at suitable levels for these three activities. The purpose of my master’s thesis was to identify what a suitable sound environment in the different areas of a schoolyard is, and to identify measures and design tools that can be used to improve the sound environment. I also investigate in what extent a sound environment can be modified to make it suitable for outdoor education. The thesis focuses on schools with six- to sixteen-year-old pupils and how children this age are affected by the sound environment. Relevant studies on how sound and the sound environment affect children’s health, learning and performance skills were examined to identify criteria for the three functions: (1) play, (2) recreation and (3) educational activities. By studying research about design tools and their acoustic effect on the one hand and studies about environments for children on the other hand I identified acoustic design tools which could be used in schoolyards. At last I analysed the possibility to adjust different areas for the three functions. I analysed the sound environment on two inner city schools as a “soundscape” and modelled sound distribution in an open space similar to inner-city schoolyards in CATT-Acoustic and used the parameters reverberance time (RT), gain (G) and Speech Transmission Index (STI). As result of this master’s thesis an appropriate sound environment in an area for (1) play has a lower speech understanding (STI between 0.46 and 0.66), has a limited reverberation time (RT under 1,2 s) and open with a sound-damping ground surface (2) recreation has a short reverbaration time (RT under 0.5 s), limited equivalent noise level (Leq under 50 dBA) and a lot of absorbent or diffuse surfaces in its surroundings (3) teaching should be integrated in the schoolyard as places where teaching and other activities can take place. There you should find 0.5 s RT, under 50 dBA Leq and absorbent surfaces that provide good conditions for voice communication and learning. At least one place is proposed to be a meeting place that meets the criteria for teaching and amplifies speech by having a reflective surface placed behind the speaker position and shielded by some absorbent wall. It is found that the design of the schoolyard and the location of the activities in relation to the schoolyard walls can improve the sound environment. The sound environment can be improved through especially soft ground materials (grass, sand and gravel), subdivision of the schoolyard into smaller areas, while using sound absorbing noise barriers which can be combined with planting and protect from noise from outside the schoolyard. Noisy activities can be placed further away from reflective areas and an area for recreation can be created through absorbent surfaces and diffuse screens. Teaching can take place in many different places where at least one of the places can be close to one reflective wall that amplifies the speech.

Uppsatsen handlar om att undersöka hur tystnad gestaltas genom ljud. Syftet var att analysera,tolka och redogöra för filmisk tystnad i The Revenant och Sound of Metal samt belysa detljudarbete krävs för att kunna förmedla upplevelsen av tystnad. Undersökningen baserashuvudsakligen på teorier av Michel Chion, Sven Raeymaekers och Klas Dykhoff. Genom attanvända Chions metod masking analyserades sammanlagt sex olika sekvenser ur filmerna.Analysen i uppsatsen var menad att svara på hur tystnad gestaltas i filmerna, vilka ljud som ärassocierade med tystnad och hur bilden samt ljudet samarbetar för upplevelsen av tystnad.Resultatet visar på att tystnadens olika former kan användas för att förmedla karaktärerskänslor, förstärka spänningen i scener men även för att skapa en kontakt med publiken. Detframgick även hur specifika ljud som djurläten på avstånd eller intima/närliggande prasselljudanvänds för att förhöja upplevelsen av tystnad. Resultatet visade även på hur viktig kontextenär av att ha bilden och ljudet gemensamt för att kunna förstå och tolka tystnaden.

Ce mémoire s’intéresse aux interactions et aux relations dans les films et les séries entre les trois éléments sonores principaux que sont la musique, le design sonore et les dialogues. Au travers d’analyses et de réflexions, nous nous intéresseront aux particularités propres à ces domaines sonores, aux frontières floues entretenues entre eux, ainsi qu’à la façon dont ces éléments peuvent être rencontrés, imbriqués ou mélangés afin de servir l’histoire racontée par le média du divertissement audiovisuel. / This thesis is a reflexion about interactions between all diferent aspects of the sound in movies and series that are music, sound design and dialogues. Through analysis and hypothesis, we will be focusing on the particularities of each of these sonic categories, on theboudaries that they share and in the way they meet each others, they blend and they merge in order to serve the narration being told by the audiovisual media.

Denna artikel beskriver processen av att återskapa ljud från IADS ljudbibliotek via audiell analys samt applicering av dessa ljud i film. Tre filmklipp valdes ut från olika filmer och för dessa skapades två olika ljudläggningar som menar att generera en viss huvudsaklig känsla från IADS. En enkät skickades ut som grund för att undersöka vilka känslor som alstrades. Resultaten indikerar att IADS-2 och IADS-E har potential att skapa känslomässiga responser i film. Detta fungerar dock endast under omständigheter där varken ljud eller bild tar över utan tillåts samarbeta för att skapa ett narrativ tillsammans. / This article covers the process of recreating sounds from the IADS libraries via audial analysis and applying them in a film context. Three movie clips were chosen from different movies and two different sound versions were created for each. Each version intended to provoke a certain emotional response from IADS. A survey was sent out as a basis for the evaluation of which emotions were generated. The results indicate that IADS-2 and IADS-E has potential to provoke emotional responses in movies. Although, this only works under circumstances where neither image nor sound takes over, but rather is allowed to work together to set the narrative.

I detta examensarbete undersöks ljuddesign för skräck inom scenkonst. Skräckberättande kan i stora drag delas in i två förlopp: väntan på det otäcka och det otäcka. Här sätts Seth S Horowitz teorier om människans förmåga att medvetandegöra faror i relation till skräckberättande. Horowitz teorier kan enklast sammanfattas med att lyssna och att höra, vilket blir en av de viktigaste aspekterna i uppdelningen av skräckberättandets två förlopp. Definierandet och konkretiserandet av dessa två förlopp blir i denna rapport ett designverktyg för ljuddesign inom skräck. Undersökandet sker genom enskilda experiment samt genom analys av designprocesser för föreställningen Life Before/After. / In this thesis the student examines sound design in horror performing arts. The craft of horror storytelling can broadly be divided into two parts: waiting for the horrifying to happen and the horrifying happening. In this thesis, horror storytelling principles is compared to Seth S. Horowitz’s theories of the human brain’s ability to process auditory information in order to recognize danger. Horowitz’s theories can roughly be divided into listening and hearing, which also define the two parts in horror storytelling. This principle has not just been the theoretical foundation of this thesis, but also a practical tool in designing sound for the experiments and the performance Life Before/after.

Detta är ett konstnärligt examensarbete där jag utforskar den grafiska linjen, en kvalitativ analysmetod som kartlägger musikens struktur, instrumentering, arrangemang och ljuddesign i en DAW. Arbetet utförs genom en kombination av musikproduktion, analys och teoretisk undersökning. Med fokus på elektronisk dansmusik (EDM) och dess snabba utveckling inom populärkulturen, analyserar jag tre EDM-låtar med den grafiska linjen i Ableton Live och skapar tre nya låtar baserade på dessa analyser. Syftet är att främja musikalisk praxis genom att identifiera viktiga processer och händelser i musiken samt att skapa verktyg för musikproduktion. Den grafiska linjen är en metod som har sitt ursprung i mitt behov att upptäcka mönster i den musik jag arbetar med. Genom denna forskning har jag kunnat artikulera min arbetsprocess och mina insikter i användningen av musikaliska mallar. För att fördjupa förståelsen av den grafiska linjens tillämpning inom EDM har jag integrerat tidigare forskning om tonalitet, rytm och andra musikaliska aspekter inom genren. Denna forskning bidrar till studien av elektronisk dansmusik och ger perspektiv på användningen av den grafiska linjen som ett verktyg för musikalisk utforskning och skapande. / In this artistic thesis project, I explore the graphic line, a qualitative analysis method that maps the structure, instrumentation, arrangement, and sound design of music in a DAW through a combination of music production, analysis, and theoretical inquiry. By focusing on electronic dance music (EDM) and its rapid evolution within popular culture, I analyzed three EDM tracks using the graphic line in Ableton Live and created three new tracks based on these analyses. The aim is to promote musical practice by identifying key processes and events in music and creating tools for music production. The graphic line is a method that originates from my need to discover patterns in the music I work with. Through this research, I have been able to articulate my workflow and insights into the use of musical templates. To deepen understanding of the graphic line's application within EDM, I have integrated previous research on tonality, rhythm, and other musical aspects within the genre. This research contributes to the study of electronic dance music and provides perspectives on the use of the graphic line as a tool for musical exploration and creation.

In this thesis I use both Dense Clarity - Clear Density as well as qualitative interviewing as methods to guide me through this examination of sound design. Through studying other works and executing personal tests I try to find out if there is a need to use sound and silence in a creative way to evoke emotion. I examine films as well as literature from the 1960s all the way to the 2000s, to see how the use of silence has unfolded over the years. I also create a visual production that strengthens my theory that silence affects narrative more than its credited for. But the essay isn’t just about silence, it’s revolved around sound too, expanding into how sound correlates with emotion and how one can apply it to their production. / I detta kandidatarbete använder jag både Dense Clarity - Clear Density samt Kvalitativ Intervju som metoder för att vägleda mig igenom denna forskning om ljuddesign. Jag kommer att studera andra verk och utföra egna experiment, med detta vill jag se om det finns ett behov av att använda ljud och tystnad på ett kreativt sätt för att väcka känslor. Jag granskar, samt undersöker både film och litteratur från 1960-talet, ända fram till 2000-talet för att se hur användningen av tystnad i film har utfällt sig genom åren. Med att jag skapar en visuell produktion, så stärks min teori, som är att tystnad kan påverka filmens narrativ, oerhört. Men denna uppsats kretsar inte bara runt tystnad, utan även runt ljud som korrelerar med känslor och hur man kan använda sig av deras relation för att skapa en starkare produktion.

Sound in our human world is broken down into two general types : desirable and undesirable. Unwanted sounds in our lives, that we also call “noises”, induce diverse kinds of physical and psychological reactions, many of them unhealthy. As humans living in the Anthropocene, we bring noise with us everywhere we go, creating soundscapes of random sources that we either enjoy or find annoying, while masking more aesthetically resonant sounds. As our modern society is moving faster, the urban soundscape becoming noisier, and our attention taken by technology, we forget to pay attention to our surrounding world. By questioning noise and collaborating with it, this present work aims to give other qualities, sonorities and colors to sound, to change our perception of noise pollution within an urban acoustic context. How does our perception of noise impact our behaviors ? Our social and spatial interactions and our attention towards our surrounding environment ?  Could we find oher qualities that used to be invisible if we would approach the world with our sense of hearing ?

Resumo Este trabalho tem por objetivo identificar e propor caminhos para aprimorar a relação criativa entre o compositor da música do teatro e o encenador. Em um primeiro momento ele ilustra o surgimento destes dois personagens, através de eventos que se entrelaçam, se contrapõe, ou mesmo se complementam. Em uma segunda parte, apresenta o estudo de uma relação criativa que permanece prolífica há mais de trinta e cinco anos em um dos mais destacados coletivos teatrais do século XX, o Théâtre Du Soleil: a parceria entre a encenadora Ariane Mnoucknine e o compositor Jean-Jacques Lemêtre (que colaborou pessoalmente e de maneira fundamental com este trabalho). Em uma terceira parte, apresenta a análise de quatro montagens teatrais nas quais tomei parte como compositor, provendo uma visão interna da relação criativa estabelecida com os diferentes encenadores em cada uma das ocasiões. Finalmente, introduz a hipótese da macro-harmonia da música do teatro - a ideia de considera-la um dos elementos integrantes e modificadores da encenação ao mesmo tempo em que é também integrada e modificada por ela - como uma possibilidade analítica e, consequentemente, representante de um possível campo no qual o compositor e o encenador possam dialogar durante o processo de criação teatral. / This study aims to identify and propose ways to enhance the creative relationship between music composer and stage director. At first it illustrates the emergence of these two characters, through events that intertwine, opposes, or even complement each other. In a second section discusses the study of a creative relationship that remains prolific for more than thirty-five years in one of the most theatrical collectives prominent in the twentieth century, the Théâtre Du Soleil: the partnership between stage director Ariane Mnoucknine and composer Jean-Jacques Lemêtre (who collaborated personally and in a fundamental way with this work). In a third section discusses the analysis of four stage productions in which I took part as a composer, providing insight into the creative relationship established with different directors on each occasion. Finally, we introduce the possibility of a macro-harmony of the theater music - the idea that it is one of the staging elements and modifiers at the same time is also integrated and modified by it - as an analytical possibility, and hence representative of a possible field in which the composer and the stage director can dialogue during the process of theater creation.