This paper examines five cooperative board games from the perspective of how randomization is used and how it affects the replayability and player strategy, with the intent to properly identify and categorize elements that contribute to replayability and tension and uses randomization to do so. Each element directly affected by or causes randomization is identified, explained (both what it does and how and what it affects), and categorized based on where in the game the randomization originates in the effort to create a base for game designers to get a better understanding of randomization, if and how they can use it, and which method of using it that can be useful for their own designs.The thesis discusses the impact of using certain randomization elements and draws some conclusions based on how they relate to the replayability and tension of games that use those elements.

Undersökningen som genomförts har avsett besvara om man med hjälp av ljudambienser kan uppmuntra spelare till att byta mellan och ändra spelstil i first person shooter-spel, beroende på vilken typ av ambiens som hörs. För att utföra studien har en spelbar prototyp skapats vilken innefattar tre olika ambienser förankrade i forskning kopplad till hur ljud påverkar människor. Studien som genomförts innefattade en kvalitativ metod, och nio personer deltog i den huvudsakliga studien. Både observationer såväl som intervjuer genomfördes. Resultaten pekar på att testpersonerna kan ha uppmuntrats till specifika spelstilar, men inte nödvändigtvis agerat på uppmuntran. Detta kan ha berott på att testpersonerna, vilka är vana datorspelare, har identiteter i sitt spelande som inte frångås. Hade arbetet fortsatt under en kortare tid hade prototypen förbättrats och fler studiesessioner utförts. På längre sikt hade den själva spelbara prototypen gjorts om och grundats i forskning.

I denna studie har emotionen rädsla undersökts i relation till effektiviteten i skräckgenrens mest frekventa spelmoment, d.v.s. chock och spänning. Ingen tidigare forskning om skräckspel tycks ha undersökt momenten och evaluerat deras effektivitet i att skrämma spelaren. Därmed har denna studie utförts med målet att besvara hur effektiva chock respektive spänning är på att framkalla rädsla hos spelaren. Undersökningen utfördes på ett spel som utvecklades i två versioner innehållande både chock- och spänningsmoment. Version 1 börjar med chock och version 2 börjar med spänning. Dataanalysen byggde på att jämföra undersökningens kvantitativa data som samlats in i tre typer, demografisk-, puls- och skalningsdata. Resultatet visade att den klassiska designen av skräckscener, spänning före chock, inte var effektivast på att framkalla rädsla. Därpå läggs ett forskningsförslag fram i denna rapport vars syfte är att fortsätta undersöka chock och spänning, för att förhoppningsvis främja skräckgenrens utveckling inom spelmediet.

As cities are densified and as the housing shortage iscontinuously high, the need to utilize height in new constructionsincreases, and with it, also the need to quickly make preliminaryassessments when designing structural components in higherbuildings. The question of whether calculations made using handmethods and calculations made using computerized methods yieldsresults of the same order of magnitude, when analyzing structures,is therefore of interest. The question investigated in this work is whether calculationsmade by hand and calculations made with FEM-design 3D Structure,with respect to stresses in a single structural component, yieldresults of the same order of magnitude. A 16 storey building withconcrete walls and floors was the basis for the calculations. Thecalculations were made for two load cases for both handcalculations and calculations made with FEM-design 3D Structure;one case where vertical forces are considered to have a beneficialeffect on the stability of the building and one case wherevertical forces are considered to have an adverse effect on thestability of the building. The survey shows that there are major differences in resultsbetween the two methods for each load case respectively. Theexplanation for this is believed to depend upon thecharacteristics of the two calculation methods. The recommendation given in this essay is that hand calculationsshould be used when the accuracy is of less important for theapplication of the results, when there is no access tocomputerized calculation programs, or when the time required tomake more accurate calculations is limited. FEM design 3DStructure 16 should be used when accuracy is of greater importanceand complexity is high. The work was carried out in collaboration with Knut JönsonIngenjörsbyrå i Uppsala AB.

Syftet med denna studie är att undersöka spänningar som finns inom lärarrollen i det språkvårdande arbetet, sett ur ett högstadieperspektiv där lärarnas aktörskap hamnar i fokus. Undersökningen har även behandlat hur lärarna hanterar sådana spänningar. Det är en kvalitativ studie där lärarna fått utrymme att, utifrån ett antal frågor, berätta hur de ser på nämnda företeelser i den svenska skolan. Jämförelser med tidigare forskning inom ämnet har gjorts för att även studera skillnader idag i en historisk jämförelse. Vi har utgått från Telemans (2013) modell om ideologi i sammanhang om språkplanering. Resultatet har visat att det förekommer flera spänningar inom lärarrollen inom det språkvårdande arbetet. Ett exempel är att läraren både ska vara accepterande för olika språkliga variationer, men samtidigt vara hård när det gäller språkriktighet. Dessutom visar resultatet att det kan finnas spänningar mellan lärarnas ideologier och elevernas ideologier.

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete. / In this study is an unstated tension reviewed that was revealed through conversations with teachers at a school with pupils diagnosed with autism during spring 2013. The teachers explained the difficulty with implementing the swedish curriculum for comprehensive school Lgr 11 in their organisation concurrent to the demand of consideration they were forced to take meeting their pupils, limitations caused by the diagnose autism. Through the teachers perspective is an attempt to explain the tension done, with the use of the concept responsibility and the theory ramfaktorteori as tools for analysis is attempt done to understand and explain the unstated tension between the framework Lgr 11 and the terms autism set for the teachers when they form their organisation. This study is a survey done seen through a few teachers subjective reality and their comments on an phenomenon in their everyday work.

The number of photovoltaic (PV) systems increases annually in Sweden and the installation rate increases every year. The Swedish Energy Agency predict more than a doubling of the amount of electricity generated from PV systems by the year 2025, compared with today’s numbers. There are certain challenges that arise when connecting PV systems to the electric grid, concerning quality of various grid parameters, including the voltage. First, there is a risk of voltage variations due to the lack of swing mass in the PV system, to counteract changes. Voltage variations can also occur due to the unpredictability of the power source which is solar radiation. Secondly, there is a risk of increased voltage when the power production from the PV system is maximized while the power demand is low. The purpose of this report was to help network operators to understand how grid-connected PV systems affect grid voltage levels, and what measures may be necessary to strengthen the grid in the face of a continued increase in PV system installation. A residential area in E.ON's low voltage grid in the municipality of Halmstad, Sweden, was studied, where approximately 20% of the customers currently have installed PV systems. The customers were distributed over 5 groups connected to the area’s substation. Measurements were carried out at the substation which showed that the power changed direction on sunny days. Measurements were also carried out at the customer's connection point, which showed voltage increases on sunny days. In addition, future scenarios were simulated where the PV installation rate in the area was increased to investigate the hosting capacity in the area, before grid strengthening measures were necessary to manage the solar installations. The results showed a variation between the groups regarding how well equipped they were for an expansion of PV installations, which was probably due to a combination of the distance to the substation and the number of customers in the group. The simulations showed how the voltage level depended on the distance to the grid station and on the number of PV systems. Network strengthening measures to cope with a future scenario with 100% installation rate were studied. Cable reinforcement was not a sufficient measure for two of the groups, a sectioning of the group was necessary.

I denna uppsats undersöker jag harmonikens betydelse för känslouttrycket av fyra instrumentala verk som re-harmoniserats utifrån låten ”Wake Me Up” av Avicii. Uttryck inom musik har länge intresserat kompositörer och musikpsykologer och gamla synsätt har lagts åt sidan medan nya tagit vid. Musik som är ett abstrakt ämne har försökts att teoretiseras med hjälp av konkreta förklaringsmodeller och frågan om musik i sig har en inneboende känsla kommer i denna studie att undersökas. Syftet med studien är att utforska harmonikens möjligheter och begränsningar när det kommer till att gestalta känslor. Jag har med hjälp av re-harmonisering gestaltat fyra verk med utgångspunkt från ”the affective circumplex” där jag tar hjälp av termerna spänning, valens och affekt. Jag kommer att redogöra för vilka beslut som togs under gestaltningens gång och analysera varför. Avslutningsvis presenterar jag insikter samt reflektioner kopplat till relevant litteratur. Sammanfattningsvis har jag med denna studie kommit till insikt att harmonik är ett väldigt effektivt verktyg för att gestalta känslouttryck i musik, i synnerhet valens. De insikter jag tar med mig från projektet är att olika tonförråd kan behöva nyttjas beroende på relevant känslouttryck, att kontrast i det harmoniska innehållet kan skapa tydlighet i gestaltningen, att register i samband med harmonik är en stark kombination samt att jag upplever att rytmiserande av det harmoniska innehållet i viss mån påverkar graden av spänning (arousal) men enbart marginellt. Jag kom i studien fram till att harmonik tveklöst påverkar valens men att spänning generellt mer är kopplat till det rytmiska innehållet och verkets tempo. Jag ansåg att det här var ett relevant område att undersöka för mig då jag kommer att ha fortsatt användning av insikterna från projektet i min framtida profession som musikproducent, låtskrivare och musiker samt att på sikt eventuellt undervisa i ämnet.

Denna rapport analyserar följderna av en spänningshöjning i ett mellanspänningsnät från 6 kV till12 kV alternativt till 20 kV. Rapporten undersöker ett befintligt elnät i södra Sverige som ägs avMellersta Skånes Kraft ek. För. (MSK). Det består av 177 stycken transformatorer, har ca 2500kunder och överförde totalt runt 32 GWh år 2016.Rapporten är uppdelad i tre delar, den första delen behandlar de tekniska aspekterna av en förhöjdspänningsnivå, den andra delen behandlar de ekonomiska följderna detta kan medföra och dentredje delen presenterar slutsats och diskussion.Elnätet simulerades i programvaran Neplan och elektriska beräkningar utfördes på olika driftfallunder årets månader. Lasterna i nätet fastställdes bland annat genom att använda Velandersmetod. Information och indata av nätets komponenter inhämtades genom produktblad, kontaktmed tillverkare och MSK samt genom diverse litteratur.Rapporten visar att en ökad spänningsnivå i elnätet minskade transmissionsförlusterna ochmedförde lägre kostnader för elnätföretaget. Det medförde också andra tekniska fördelar,exempelvis att spänningsfallet minskade, belastningsgraden av nätets komponenter minskade samtatt kortslutningsströmmen blev lägre. En högre spänningsnivå ökade nätets generering av reaktiveffekt.Elnätföretagets intäktsram förändras vid en förhöjd spänningsnivå, dels till följd av det tillägg somerhålls vid effektivt utnyttjande av elnät, dels då vissa anläggningsdelar i nätet ersätts. Lönsamheteni att investera inför en ökad spänningsnivå berodde på flera faktorer, bland annat vilka typer avanläggningsdelar som behövde ersättas, kapitalstrukturen på investeringen och elnätföretagetskalkylränta. I lönsamhetsanalysen använder rapporten internräntemetoden.I fallet för MSK antogs samtliga av elnätets transformatorer behöva ersättas vid en ökadspänningsnivå, vilket således ökade intäktsramen inför nästa tillsynsperiod med totalt ca 3,4 Mkr.Internräntan för investeringen bestämdes till 4,62%. En viss osäkerhet råder dock kring ett antalav elnätets olika anläggningsdelar (kablar, ledningar och transformatorer) vilket kan påverkainvesterings omfattning, utfall och om nätet kan hantera en förhöjd spänningsnivå i sitt nuvarandeskick. / This report analyses the consequences of an increased voltage level in a medium voltage gridfrom 6 kV to 12 kV alternatively to 20 kV. The report examines an existing electricity grid insouthern Sweden, owned and operated by the power company Mellersta Skånes Kraft ek. För.(MSK). It consists of 177 transformers, has approximately 2500 customers and transferred 32GWh (incl. losses) in 2016.The report is divided into three parts, the first part addresses the technical aspects of an increasedvoltage level, the second part addresses the economic consequences that this implies and thethird part presents the conclusion and discussion.The grid was simulated in Nepal software and electrical calculations were performed on 12different operating modes, one for each month of the year. The loads in the network weredetermined by using Velander's method. Information and input-data of network componentswere obtained through product sheets, direct contact with manufacturers and MSK and as wellas through various literature.The report shows that an increased voltage level in the grid reduced transmission losses andresulted in lower costs for the grid owner. It also brought other technical benefits, such as lowervoltage drops, lower load intensity of network components, and lower short circuit current. Ahigher voltage level increased the network's generation of reactive power.The grid company’s revenue frame changes with an increased voltage level, partly because of thebonus that is obtained through efficient utilization of the grid, partly by replacing certaincomponents in the grid. The profitability of investments imposed by an increased voltage levelquickly became complicated due to several factors. Including what type of components thatneeded replacement, the capital structure of the investment and the electricity company's rate ofinterest. In the profitability analysis, the report uses the internal rate of return method.In the case of MSK it was assumed that all the power grid transformers needed replacement withan increased voltage level, thus increasing the revenue frame for the next supervisory period byapproximately 3.4 million SEK. The internal rate of return for the investment was found at 4.62%.However, some uncertainty exists about several components (cables, wires and transformers) inthe grid, which may affect the profitability of the investment and the grid’s capability to handle anincreased voltage level in its present state.

Quentin Tarantino är välkänd för att skriva bra dialog och lyfts ofta fram som skicklig på att skapa intressanta karaktärer. I denna studie analyseras tre av hans karaktärer O-Ren Ishii (Lucy Liu) från Kill Bill: Vol. 1 (2003), Hans Landa (Christoph Waltz) från Inglourious Basterds (2009) och Calvin Candie (Leonardo DiCaprio) från Django Unchained (2012). Målet med studien är förankra karaktärsteorin i konkreta exempel på karaktärer som är skapade av Tarantino, samt att bidra med kunskap om hur man skapar välgjorda karaktärer. Målet uppnås genom att svara på två frågeställningar: 1) Hur är karaktärerna O-Ren Ishii, Hans Landa och Calvin Candie uppbyggda? 2) Finns det ett mönster i hur Tarantino har skapat dessa tre karaktärer? För att kunna svara på frågeställningarna analyseras de tre karaktärerna utifrån karaktärsteori baserat på den information som kan erhållas i filmerna Kill Bill: Vol. 1, Inglourious Basterds och Django Unchained, filmmanuskripten till de tre filmerna och intervjuer med Quentin Tarantino. Studien visar att alla de tre karaktärerna är oförutsägbara och har en stor spridning av motstridiga egenskaper. Istället för att bygga på identifikation, empati eller sympati, bygger karaktärerna på att skapa spänning och att hålla publiken kognitivt aktiv.