No description available.

<p>Preparing for segregation. Educational work within the Swedish special school - an activity theoretical approach</p><p>This study aims at illuminating what is special about Särskolan’s pedagogical work. In Sweden schooling for children who are regarded intellectually disabled is organised in a special school, Särskolan, established during the late 1800s. Today Särskolan is organised in two forms, a training school and a compulsory särskola. The pedagogical work in Särskolan is commonly referred to as special and unique. However, what this special is has not previously been explored.</p><p>The study is conducted within the tradition of cultural-historical activity theory. According to this tradition, personality, development and change is understood and explained in relation to various activity systems in which the individual is involved. Each activity is regarded as a historically developed, complex system of motive-driven, goal-orientated human actions that aim at finding solutions to a societal need. These theoretical assumptions have informed the design of the study of Särskolan as a historically developed activity.</p><p>The study was carried out during the school year 2002–2003 in one training school classroom (grade 2–5) and one compulsory särskola classroom (K–4). Class-room observations and staff interviews were used for data production. The core of the analyses concerned what the teachers were trying to achieve. According to the theoretical assumption, the motive is expected to appear in the object of the activity, therefore the overall analysis focused on the object of the activity of teaching.</p><p>One major result was that the teachers in the training school pursued preparations for daily life while in the compulsory särskola the pupils were prepared for teaching. With an activity theoretical approach to learning, the study further shows that the possibilities for pupils to learn – e.g. sign language in the training school or literacy in the compulsory särskola – were limited.</p><p>The overall conclusion is that the special with the Särskola is that up-bringing and preparation dominate the activity. The emphasis on preparation seem to be related to the teachers’ conceptions of the pupils as being in need of a special kind of knowledge before they can be taught the knowledge referred to in the syllabuses.</p>

Darbo tikslas - Įvertinti judesio ir padėties sutrikimų turinčių vaikų psichikos sveikatą bei psichologinės pagalbos prieinamumą Kauno apskrities ir Prienų specialiosiose mokyklose. Uždaviniai: 1)charakterizuoti 12–16 metų mokinių gyvenseną, susijusią su psichikos sveikata ir palyginti ją tarp Kauno apskrities ir Prienų specialiųjų mokykų; 2) įvertinti mokinių laimingumą ir kitus psichikos sveikatos rodiklius; 3) nustatyti psichologinės pagalbos prieinamumą specialiosiose mokyklose. Tyrimo metodika. Tyrimui pasirinkti Kauno apskrities ir Prienų specialiųjų mokyklų mokiniai, turintys judėjimo ir padėties sutrikimų (n= 80). Remiantis anketinės apklausos duomenimis, charakterizuota mokinių gyvensena, susijusi su psichikos sveikata ir palyginta tarp specialiųjų mokyklų. Įvertinti mokinių savijautos, laimingumo ir kiti psichikos sveikatos, bei suicidinių polinkių rodikliai. Nustatytas psichologinės pagalbos prieinamumas specialiosiose mokyklose. Duomenys buvo išanalizuoti naudojant kompiuterinį SPSS 13.0 versijos statistinį paketą. Rezultatai. Kauno apskrities ir Prienų specialiųjų mokyklų 12 – 16 metų judėjimo sutrikimų turinčių mokinių 67,5 proc. jau yra rūkę. Kiekvieną dieną rūko 43,8 proc. mokinių. Prienų mokykloje yra 2,5 karto daugiau rūkančių nei Kauno mokykloje. Alkoholinius gėrimus reguliariai vartoja 16,3 proc. mokinių. Reguliariai vartojančių alkoholinius gėrimus Prienų specialiojoje mokykloje yra 15 proc., Kauno apskrities specialiojoje mokykloje – 7,5 proc... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study. To evaluate the psychological health and accessibility of psychological help for children with a movement and posture dysfunction from Kaunas Regional Special School and Prienai Special School. Objectives. 1) To describe the lifestyle related to the mental health of schoolchildren (age: 12-16 years) and compare it between Kaunas Regional Special School and Prienai Special School; 2) to measure happiness and other mental health indicators; 3) to determine the accessibility of psychological help in special schools. Methods. Schoolchildren with a movement and posture dysfunction from Kaunas Regional Special School and Prienai Special School were chosen for this study (n = 80). The results from a special questionnaire, which was issued to the children in both schools, were used to characterize and compare the lifestyle-elements which affect the mental health of the schoolchildren. The indicators of psychosomatic symptoms, happiness and other health and suicide tendencies were evaluated. The accessibility of psychological help in special schools was defined. The data was computed with SPSS 13.0 version statistical package. Results . 67,5 percent of schoolchildren between the age of 12 and 16 years with a movement and posture dysfunction from both Kaunas Regional Special School and Prienai Special School had already experimented with smoking. 43,8 percent of the schoolchildren are smoking every day. The amount of schoolchildren who are smoking in Prienai... [to full text]

Teorinė specialiosios mokyklos įvaizdžio problemos analizė atskleidė, kad organizacijos įvaizdis kuriamas per organizacijos kultūrą. Organizacijos kultūra yra labai reikšmingas kiekvienos organizacijos veiklos elementas – tai vertybių, įsitikinimų, lūkesčių, normų, elgesio, reikšmių ir simbolių sistema, kuri organizuoja ir integruoja kartu dirbančius žmones bei sukuria tam tikrą klimatą organizacijoje. Iškelta hipotezė, kad specialiosios mokyklos įvaizdį formuoja organizacijos kultūra ir klimatas; t.y., daugelio veiksnių – mokyklos vertybių ir tradicijų; mokyklos bendruomenės (pedagogų, vadovų, moksleivių ir tėvų) bendravimo, bendradarbiavimo ir mokyklos ryšių su visuomene – sąveika. Anketinės apklausos metodu atliktas tyrimas, kurio tikslas – ištirti specialiųjų mokyklų įvaizdžio veiksnius organizacijos kultūros ir klimato aspektais. Tyrimas atliktas 11-oje specialiųjų mokyklų, apklausta 200 specialiųjų mokyklų pedagogų. Empirinėje dalyje nagrinėjama pedagogų nuomonė apie specialiųjų mokyklų įvaizdžio problemas, mokyklos kultūros ir klimato aspektus, psichologinę atmosferą mokykloje, bendravimą ir bendradarbiavimą. / The theoretical specific school's image problem analysis revealed that organizational image is created through the organization's culture. Organization culture is a very important element in every organization – the values, beliefs, expectations, norms, behavior, values and symbols of a system that organizes and integrates the people who work together and create a climate for the organization. The hypothesis that the specific shape the image of the school organizational culture and climate, that is, a number of factors – the school's values and traditions, the school community (teachers, managers, schoolchildren and parents) for communication, cooperation and communication with the public schools – interaction. The study was conducted in 11 special schools, special schools surveyed 200 teachers.

The purpose of this study is to investigate some teachers in special school´s perceptions of the meeting of compulsory school and special school. In this study, ethnocentrism is used as a theoretical framework, the theory which is built on the meeting between groups and how they interact. The study has a phenomenographic onset, which is a qualitative method. The gathering of data was made through interviews, one to one. Five interviews were made and analyzed by the use of phenomenographic analysis. Five categories were identified: Inclusion, commitment and interest, knowledge about special school, to be forgotten, and differences in cognitive approach. In the sample space the underlying structures was discussed by ethnocentrism, as well as previous literature and research. Some common points of contact between ethnocentrism and previous research on the meeting could be found. What the study also found was that four out of five respondents felt a sense of belonging in school, while one felt that the Special school was excluded from the regular school. The respondents could all agree on the fact that several factors affected the meeting. These five categories could be seen as areas of improvement in schools that want to work in an inclusive manner. These factors were also lifted in previous research on special school and inclusion.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de uppfattningar några lärare i grundsärskolan årskurs 4-9 har av läsförståelseundervisning för elever med utvecklingsstörning.   Studiens teoretiska utgångspunkt och metod är fenomenografi vilken vill beskriva människors olika sätt att förstå fenomen i sin omvärld. I denna studie har sju lärare vid olika grundsärskolor intervjuats. Material till undersökningen har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och har sedan analyserats. Analysen är inspirerad av en fenomenografisk analysmodell i sju steg.   I studiens resultat synliggörs tre kategorier av uppfattningar av undervisning i läsförståelse för elever med utvecklingsstörning. Det rör sig om uppfattningar av vilka utmaningar det innebär för läraren, av syftet med undervisningen och av lärarens uppgift och roll. I den övergripande bild som framträder uppfattas elevers egenskaper i hög grad som en utmaning och lärarens uppgift handlar om att lära och stödja elever. Då det gäller syftet med undervisningen så finns även här inslag av att undervisning i läsförståelse är ett verktyg för att elever ska förstå hur undervisning och lärande går till samtidigt som eleven ska utveckla färdigheter. Syftet med undervisningen i läsförståelse handlar även om individens delaktighet och möjlighet att vara aktiv i skola, undervisning och samhälle. / The purpose of this study is to investigate and describe the perceptions some teachers in compulsory school grades 4-9 have about reading comprehension instruction for students with intellectual disability.   The theoretical basis and method is phenomenography which describe the different ways of perceiving the phenomenon in the world. In this study seven teachers at different special schools were interviewed. Materials for the study were collected using semi-structured interviews. The interviews were analyzed inspired by a phenomenographical analysis model in seven steps.   The study's results made visible three categories of perceptions of the teaching of reading comprehension for students with intellectual disability. These perceptions are the challenges it brings to the teacher, the purpose of teaching and the teacher's task and role. In the overall picture that emerges is students' characteristics largely a challenge and task of the teacher is about to teach and support students. Regarding the purpose of education, there are also elements of that the teaching of reading comprehension is a tool for students to understand how teaching and learning works but also for the student to develop skills. The purpose of the teaching of reading comprehension is also about the individual's involvement and the opportunity to be active in school, education and society.

This diploma study named Health Education in the curriculum of special elementary school deals with an issue of subject Health Education in the special schools. This study is divided into theoretical, research and practical part. Theoretical part is about curriculum of the subject Health Education, School Educational plan and RVP ZV (RVP ZŠS) considering the subject Health Education (VkZ), specification of the pupil and didactic of the Health Education. Aim of the practical part is to offer and practically verify a learning block of the subject Health Education for chosen special school. That could be an inspiration for the other schools. The research part finds out a global conception of learning the subject Health Education and its influence on the pupils of elementary special school. The results of the questionnaire survey, which is a part of the research section, show that VkZ (Health Education) is an integral part of education at primary schools, it is important for the development of child's personality, for acquiring principal habits and information for further child's development and life. We found out that teachers consider the subject (Health Education) very important for the development of child's personality; they see it as a subject helping the development of child's personality,...

Syftet med denna studie är att få en inblick i två grundsärskoleelevers erfarenheter av hur de har blivit bemötta i skolan. Studien är gjort utifrån forskningsansatsen livsberättelse för att på bästa sätt ge studiens informanters röster mest rättvisa. Informanterna går i årskurs nio i grundsärskolan och berättar om hur de har känt sig kränkta utav både elever som lärare genom åren, men det har även funnits många bra relationer under deras skoltid. De berättar om relationer med lärare som har förstått och hjälpt dem framåt. Även berättelser kring svårigheterna med att lära sig specifika ämneskunskaper och hur man kan bli bemött när svårigheter finns.  Studien visar också på hur den starka relationen som har skapats mellan Albin och Klara genom deras vänskap byggt en trygghet och känsla där de stöttar och hjälper varandra. Deras relation till sina hundar har även det en central del i deras berättelse om vänskap och förståelse. Albin och Klara har även ambitionen att föra fram konkreta tips till speciallärare som arbetar med elever i grundsärskolan, som exempelvis agerandet när man blir arg som elev eller pratar för mycket. Studien belyser även en del av den forskning som finns i det aktuella ämnet. / The purpose of this study is to listen to the experiences of two special school pupils regarding how they have been treated in school. The study is based on the research approach to life history in order to be most fair to study informants voices. Informants attend a ninth-grade class in special school and talk about how they have felt bullied by students and teachers over the years, but there have also been many good relationships over the years. They talk about relationships with teachers who have understood and helped them forward. There are also stories about the difficulties with learning specific subject knowledge and how one can be treated when those occur. The study also shows us the strong relationship that has been created between Albin and Klara. Through their friendship where they have found security and a feeling of being there and helping each other.  Their relationship with their dogs, which have a central part in their story, also speaks about friendship and understanding. They will also share concrete tips to all specialist teachers who work with pupils in the special school. Tips about what they want us to do when they become angry or talk too much. We will also read some of the research that’s found on the subject.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på gymnasiesärskolan, hur lärare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att ställa undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella målen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende på elevgruppens sammansättning. Lärarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och värdefull. Undersökningen visar att de utvidgar ämnet till att behandla stärkandet av elevernas självkänsla och självbestämmande samt att ge eleverna grunderna för att känna trygghet i sina kvinno- och mansroller. Lärarna lägger stor vikt vid diskussioner kring accepterade sexuella beteenden och uttryck samt vad som inte kan antas vara accepterat, hos eleverna själva och personer i olika ställningar eleverna möter i livet. Undersökningen visar att lärarna är engagerade och vinnlägger sig om att få en varierad undervisning med inslag där eleverna efter egen förmåga kan finna kunskap att ta till sig. Resultatet pekar på att de nationella målen för sex- och samlevnadskunskap är för allmänt hållna och svåra att bedriva ett kvalitetsarbete kring. Målen för vad en elev bör kunna efter avslutad skolgång är inte anpassade efter gymnasiesärskoleelevernas varierade utvecklings- och mognadsnivåer.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på gymnasiesärskolan, hur lärare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att ställa undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella målen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende på elevgruppens sammansättning. Lärarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och värdefull. Undersökningen visar att de utvidgar ämnet till att behandla stärkandet av elevernas självkänsla och självbestämmande samt att ge eleverna grunderna för att känna trygghet i sina kvinno- och mansroller. Lärarna lägger stor vikt vid diskussioner kring accepterade sexuella beteenden och uttryck samt vad som inte kan antas vara accepterat, hos eleverna själva och personer i olika ställningar eleverna möter i livet. Undersökningen visar att lärarna är engagerade och vinnlägger sig om att få en varierad undervisning med inslag där eleverna efter egen förmåga kan finna kunskap att ta till sig. Resultatet pekar på att de nationella målen för sex- och samlevnadskunskap är för allmänt hållna och svåra att bedriva ett kvalitetsarbete kring. Målen för vad en elev bör kunna efter avslutad skolgång är inte anpassade efter gymnasiesärskoleelevernas varierade utvecklings- och mognadsnivåer.