This doctoral thesis discusses issues concerning participation for children and young people, educated in special schools for pupils with learning disability, LD. The overall purpose of this doctoral thesis is to elucidate the preconditions of participation for persons with LD, in past and present times. A further purpose is to look into how ideas belonging to persons with LD relate to the social categorisation of LD, especially in the sphere of education. How has this category been established up to our time? Nowadays, which ontological and epistemological conceptualisation and which stance on society do persons with LD express in a first-person perspective? What can persons with LD expect of other persons, knowledge and society? Two young people with LD, called Elin and Blomman, told their life-stories with focus on those years they spent in special school. To this effect, thirteen tape-recorded interviews were conducted, constituting the empirical data. A Foucaultian model was applied in the analysis of their life-stories, which were then interpreted in a hermeneutic way of understanding. The first-person perspective of what it means to live with LD appears to be complicated and full of contradictions. Time spent in school included, after all, meaningful education in terms of challenges, traditional knowledge of subject matter, socialising and moments of happiness. However, Blomman also demands existential knowledge. He wants to arrive at an understanding of his difficult life. "Good-enough-for-disabled-persons”-thinking by others is obvious. The results also demonstrate that participation in social networks gives support and serves as a sounding board. Elin and Blomman relate with a blend of both closeness and distance to others in special school, which is attended by both ”the disabled” and ”those who sit in a wheelchair”. Blomman agrees with the fact, that ”fully grown-ups” decide upon certain things. He has not yet taken upon himself the role of being grown up. Yet, he has a good grasp of his own shortcomings. Elin looks upon herself as a competent and successful relationship-builder. Persons with LD try to understand what it means to be disabled. They seek to understand themselves and they themselves in social relations to others, exactly as everybody else. According to Blomman, there is nothing wrong with his personality. By uttering these words he offers teachers and providers of education and many others, an exciting train of thought.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar några elever inskrivna i grundsärskolans senare del har om sitt inflytande i skolan. Det empiriska materialet samlades in genom två fokusgruppintervjuer där sammanlagt fyra elever deltog. Eleverna tillhör formellt en grundsärskoleklass men har alla även viss undervisning i åldersadekvata grundskoleklasser. Studien har en kvalitativ metodansats med inspiration av barndomssociologisk teori, med Lundys (Welty & Lundy, 2013) inflytandemodell som teoretiskt analysverktyg. Resultatet visar att den sociala miljön har betydelse för elevernas möjlighet till inflytande. Elevernas grundsärskoleklass uppfattas som trygg och inkluderande vilket fungerar som en grund för elevernas mod och vilja att använda sitt aktörskap. Elevernas grundskoleklasser uppfattas däremot som otrygga vilket hämmar deras inflytande. De områden som eleverna uppfattar att de har inflytande i är uteslutande kopplat till deras grundsärskoleklass. Eleverna uppfattar att de involveras det vill säga att vuxna söker elevernas åsikter, lyssnar och agerar när det gäller deras individuella veckodagbok, raster, utvecklingssamtal, klassråd samt schema. Vilket tyder på att de har reellt inflytande inom dessa områden. Vad gäller undervisning framgår av resultatet att det är ett område där elevernas inflytande skulle kunna beskrivas som begränsat. Det handlar dock inte om inte all undervisning. I en del ämnen uppfattar de att de har mer inflytande och i andra mindre. Det går därför inte att dra den enkla slutsatsen att eleverna saknar inflytande utan att det beror på ämnets natur och vilken relation de har till undervisande lärare. Ett annat viktigt resultat var att mer inflytande skulle potentiellt kunna öka elevernas engagemang. Eleverna gav under fokusgruppintervjuerna flera olika exempel på hur de skulle vilja att undervisningen såg ut i olika ämnen. Uppgifter där eleverna får använda mer av sin kreativitet uppfattas som roligare av eleverna. Det handlar därför om att själva formen för undervisningen begränsar deras engagemang. / The purpose of the study was to investigate what perceptions some special school students enrolled in the latter part of primary school have about their political participation in school. The empirical material was collected through two focus group interviews where a total of four students participated. The students formally belong to a special school class, but they all also participate in some age-appropriate primary school classes. The study has a qualitative method approach inspired by childhood sociological theory, with the ”Voice” model (Welty & Lundy, 2013) as theoretical analysis tool. The result shows that the social environment is important for students' ability to express their views and participate in decision-making. The students special school class is perceived as safe and inclusive, which serves as a basis for the students' courage and willingness to use their agency. The pupils' primary school classes are perceived as insecure, which inhibits their courage to speak their mind and therefor also their involvement in decision-making. The areas that the students perceive to have influence over are exclusively linked to their special school class. The students perceive that they are involved (that is, adults seek students' views, listen and act upon them) regarding their individual weekly diary, breaks, development talks, class councils, and schedule. Which indicates that they have real political participation in these areas. As regards to teaching, the results indicates that that is an area where students' influence could be described as limited. However, this does not concern all teaching. In some subjects the students perceive that they have more involvement in decision-making and in others less. It is therefore not possible to make the simple conclusion that the students lack influence, rather it is depending on the nature of the subject and what relation they have with the teachers. Another important outcome was that more influence could potentially increase the students' involvement. During the focus group interviews, the students gave several different examples of how they would like the teaching to appear like in different subjects. Tasks where students may use more of their creativity where perceived as more fun by the students. Thus, the form of teaching limits their commitment.

The curricula that defines special needs education in Swedish grammar schools states that students with intellectual disabilities should be given the possibility to participate in the planning and shaping of teaching and learning activities. The purpose of the study is to examine conditions regarding special needs students’ influence and how this influence is mediated. The focus of the study is subject based classroom situations. The method for collecting data has been observations. The empirical data consists of around 16 hours of video recordings, in addition to field notes. The observations took place in two special schools and all together 10 pupils, 5 teachers, and two student assistants participated. The theoretical framework is based on sociocultural theory with a specific focus on mediation. By using the theoretical terms object and subject positioning, the study also focuses on how teachers and students position themselves and each other. The results show that the students with intellectual disabilities are given opportunities for influence, but not very frequently.   The most important mediating factors to promote influence are the teachers´ trust in the students´ abilities and skills, and the teacher’s keen responsiveness to the students’ expressed personal will. Influence is mediated both through the possibilities of participation that teachers offer, and the teachers’ affirmation of the students’ requests. Furthermore, the study shows that students are more likely to gain influence in one-to-one meetings with the teacher, where the focus is on the student’s individual interests and preferences. In order to provide increased levels of influence to all students with intellectual disabilities, teachers need to plan the education with focus on democratic processes. / I denna licentiatuppsats studeras förutsättningar för elevers inflytande i grundsärskolan och hur detta inflytande medieras i klassrumsinteraktionen i situationer med olika kunskapsinnehåll. Elevernas och lärarnas interaktion i klassrummet studeras genom videoobservationer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att elevinflytande sker på två sätt, dels genom att läraren erbjuder inflytande, dels genom att eleverna uttrycker en önskan om inflytande. När lärarna erbjuder inflytande blir deras tillit till elevernas förmågor och kunskaper en resurs som medierar för inflytande. Elevernas vilja att använda det inflytande som erbjuds blir också medierande resurser. När eleverna själva uttrycker sina önskemål blir såväl samma medierande resurser synliga som lärares lyhördhet inför elevernas vilja. När eleverna önskar inflytande använder de sig av tre strategier: igenkänning, motstånd och självständighet. De artefakter som finns fysiskt tillgängliga i klassrummet möjliggör för ett ökat elevinflytande. Uppsatsens kunskapsbidrag handlar om lärares och elevers tillit, lyhördhet och vilja som förutsättningar för elevinflytande. Ökad kunskap om och förståelse för klassrumsinteraktionens betydelse kan bidra till ett stärkt inflytande för elever i grundsärskolan.

Särskolan har funnits i Sverige sedan mitten av 1950-talet, men som en egen skolform parallellt med grundskolan och med egen läroplan, är grundsärskolan relativt ung. Dock har dess verksamhet präglats av att inte vara tillräckligt kunskapsutmanande och anses istället anammat ett mer omsorgs fokuserat uppdrag. Oavsett skolform finns det alltid en rektor knuten till skolan, uppdraget som rektor innebär ett stort ansvar där ledarskapet är centralt. I grundsärskolan är det rektorn som bär huvudansvaret för att bedriva och ekonomiskt möjliggöra undervisning för elever med funktionsvariation samt vara chef över skolans anställda.    Denna studie undersöker några rektorers perspektiv av grundsärskolan som skolform. Hur upplever och hur ser rektorerna på undervisning för elever med funktionsvariation. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning av sex rektorer. Studien visar att rektorerna är eniga om mycket, men att det finns vissa upplevelser som sticker ut. Resultaten redovisas i form av fem teman; specialpedagogik, kompetens, undervisning, assistentens roll och utveckling. Intervjuerna gav en förståelse för hur rektorerna upplevde grundsärskolan och bidrog till en insikt om hur dess undervisning ter sig inom skolvärlden samt hur komplex grundsärskolan är.

This research explored the factors that influence whether Learning Support Assistants (LSAs), who support the learning of pupils with very complex learning needs, are equipped with the necessary skills to help these students learn. A significant feature in the delivery of educational support to pupils with low incidence needs is that it is LSAs who provide the majority of educational instruction and, furthermore, these paraeducators work with only limited supervision from class teachers. It therefore follows that if high quality educational assistance is to be available to pupils, then those undertaking the majority of this support need to have appropriate pedagogical knowledge. I explored this complex subject by undertaking a workplace ethnography at a single special school over the course of an academic year. In my ethnography, I used a number of data collection methods, including semi-structured interviews with teachers, LSAs and therapists, as well as participant and non-participant observations. The limited literature on the topic of LSA learning concludes that they are not being provided with the learning opportunities they need for the demanding work they do. However, because of the scarcity of information in the literature pertaining to the development of this important group of the educational workforce, I needed to look to the literature on organisational learning more broadly to inform my work and relate it to my own area of interest. The lack of priority given to non-formal learning was a key theme across these texts, with opportunities for participative learning emerging as an important feature. However, this aspect alone could not explain the reasons why these paraeducators did not have access to learning provision appropriate to their needs and so I looked to other theories of workplace learning. The conceptual and analytical approach of the Working as Learning Framework (WALF) (Felstead, et al., 2009), with its incorporation of the concepts of systems of production, discretion, and learning environments and territories, offered me the opportunity to scrutinise the situation regarding the learning and development of LSAs from a wide perspective. Through my adoption of the WALF I have identified the influences that shaped the workplace learning environment of the LSAs at the special school. In doing so, I have added to the limited research on this important and yet inadequately understood group. Although my study focused on one special school this research can inform how the abilities of paraeducators in different educational settings can be developed, because of my adoption of the theoretical standpoint of the WALF. Furthermore, by applying the WALF, my thesis has utilised workplace learning theory to make an important intellectual contribution to the discussion about how high quality educational provision can be delivered. My thesis is also apposite, because the number of children with more complex learning difficulties is increasing and these individuals require specialist paraeducators to be appropriately equipped to meet their needs, whether they are being educated in special or mainstream schools.

A presente pesquisa teve como objetivo analisar as trajetórias escolares de alunos de escolas especiais, buscando a compreensão acerca do atual papel desempenhado por essas instituições na escolarização de alunos com deficiência e de como têm ocorrido às relações entre o ensino comum e aquele exclusivamente especializado. A investigação foi desenvolvida com base na trajetória escolar de alunos de quatro escolas especiais da Rede Municipal de Ensino de Porto Alegre, em consonância com os pressupostos de uma pesquisa qualitativa, tendo com campo de teorização os estudos relativos à educação especial, à inclusão escolar e ao pensamento sistêmico. Investiu-se no levantamento de dados quantitativos e qualitativos para a compreensão dos processos investigados. No tocante ao levantamento dos dados quantitativos, foram selecionadas e analisadas 427 pastas escolares, referentes ao número total de alunos matriculados, em 2012, nas escolas especiais dessa rede. Essa análise documental teve como objetivo a elaboração de categorias analíticas que identificassem o fluxo que caracterizava a vida escolar do aluno e a possível identificação no tocante aos deslocamentos institucionais entre o ensino comum e as escolas especiais. No que concerne aos aspectos qualitativos da investigação científica, com o objetivo de compreender melhor os dados quantitativos coletados na pesquisa, assim como entender alguns aspectos atinentes à organização do ensino nas escolas especiais, foram realizadas 10 entrevistas com professoras que compunham a equipe diretiva de cada instituição escolar. Como resultado da pesquisa, observou-se que os alunos investigados, em sua maioria, possuem uma trajetória escolar que se concentra no ensino especializado desde a matrícula inicial; a escola de ensino comum tem assumido uma responsabilidade nos encaminhamentos de seus alunos para as escolas especiais, mesmo aqueles que haviam frequentado salas de recursos (SIR); os elevados índices de manutenção do aluno, apresentados pelas escolas especiais, são resultantes de uma lógica compartilhada entre ensino comum e ensino especial, com base na pressuposição de que as limitações de alguns alunos justificariam esse processo decisório. / This present research had an objective of analyzing the daily routine of students in specialized school, with an aim of understanding the actual role of these institutions in the schooling of students with deficiency and how the relationships are between the regular school and that which is directly specialized. The research was developed base on the schooling of students of four specialized schools of the Municipal education network of Porto Alegre in tune with the assumptions of a qualitative research, having fundamental theories of studies related to special education, educational inclusion and systematic thinking. Its main interest was the collection of quantitative and qualitative data in order to understand the researched processes. In relation to the collection of the quantitative data, 423 escolar folders were selected and analyzed corresponding to the number of students matriculated in 2012 in the specialized schools of this network. This documental analysis had an objective elaborating the analytical categories that identify the flow the use to characterize the schooling life of the student and the possible identification regarding the institutional displacements between the common and the specialized schools. With regards to the qualitative aspects of the research, with an aim to better comprehend the qualitative data collected in the research, as well as understanding some governance aspects to organization of teaching in specialized schools, 10 interviews were done with professors that compose the board of directors in each school. As a result of the search, it was found that the students surveyed, majority had a school life the is concentrated on specialized teaching from the very first matriculation; the regular school has been assuming a responsibility in sending their students to the specialized schools, even those that have been attending resource room; the elevated indices of student maintenance, presented by the specialized schools, are results of a logic shared between the common and specialized schools, with a basis of assumption that the limitations of some students justify this decision- making process.

<p>Sammanfattning:</p><p>Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen. Där kan man lägga in aktiviteter som tydliggörs med hjälp av bilder, dessa kan kombineras med text och syntetiskt tal. Handin signalerar då det är dags för en ny aktivitet och visar också med kvartsursprincipen hur lång tid det är kvar till nästa aktivitet.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka om elever i träningsskolan får en mer självständig vardag genom detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel.</p><p>Vi ville undersöka pedagogernas uppfattning av handdator, när det gäller elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan.</p><p>* Hur används handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan?</p><p>* Vilka för- respektive nackdelar kan en handdator innebära?</p><p>* Anser pedagogerna att eleverna blir mer självständiga med hjälp av handdatorn?</p><p>* Hur kommer man att kunna använda handdatorer i framtiden?</p><p>För att undersöka pedagogernas uppfattning om handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan genomförde vi intervjuer i dialogform med öppna och kvalitativa frågor. Urvalspersonerna valdes på grund av att de är pedagoger med erfarenhet av att arbeta med handdator i träningsskolan. Resultatet visade att elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan får en tydligare struktur med hjälp av handdatorn. Eleven har sitt individuella arbetsschema inlagt i handdatorn. Handdatorn ger en ökad självständighet på grund av att den signalerar för varje ny aktivitet och påminner på så vis eleven. Prickstapeln i handdatorn synliggör tidens gång och ger förutsättningar till att utveckla en tidsuppfattning. Samtliga pedagoger rekommenderar handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan, för elever med utvecklingsstörning och autism. Pedagogerna anser att skolan är en bra miljö att introducera detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel eftersom det redan finns en struktur i skolan med fasta tider för olika aktiviteter. I diskussion tar vi även upp för och nackdelar med handdatorn.</p>

The aim of this thesis is to clarify the contradictions in teaching practice that are reflected in teachers' statements about the education of pupils in need of special support at the government-run special schools in Sweden, especially from the perspective of inclusion. The contradictions are explored using Engeström’s model of Activity Systems. The following questions are addressed: 1) What aspects are highlighted by teachers as essential in the instruction of pupils in need of special support? 2) What opportunities and barriers to inclusive education can be seen in the teachers' statements? 3) How does a teacher of pupils with multiple disabilities collaborate with other teachers in the team? Sixteen teachers from all five regional special schools for the deaf and hard-of-hearing were interviewed. The theoretical insights of cultural-historical activity theory were utilized to analyze the transcriptions. The study shows that there are several contradictions in the Activity System model. Some specific findings are as follows: Communication with some pupils requires teachers to use several modalities, and teachers who do not have every day contact with these pupils, feel awkward in interaction. A consequence of this will be that teachers do not readily substitute for one another or divide labor equally as much as expected. More time is needed for lesson planning in cooperation with other teachers and assistants. It becomes necessary to modify materials for teaching which was time consuming. Special education groups are sometimes forgotten in plans of common activities by other school personnel. Key conclusions are: There needs to be a greater variation and flexibility in teaching methods for all students to make it easier for pupils in extra need of special support within special schools to be better included. There needs to be more interactions with those pupils and with personnel other than their teachers in order to decrease exclusion.

Sammanfattning: Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen. Där kan man lägga in aktiviteter som tydliggörs med hjälp av bilder, dessa kan kombineras med text och syntetiskt tal. Handin signalerar då det är dags för en ny aktivitet och visar också med kvartsursprincipen hur lång tid det är kvar till nästa aktivitet. Syftet med denna studie är att undersöka om elever i träningsskolan får en mer självständig vardag genom detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel. Vi ville undersöka pedagogernas uppfattning av handdator, när det gäller elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan. * Hur används handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan? * Vilka för- respektive nackdelar kan en handdator innebära? * Anser pedagogerna att eleverna blir mer självständiga med hjälp av handdatorn? * Hur kommer man att kunna använda handdatorer i framtiden? För att undersöka pedagogernas uppfattning om handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan genomförde vi intervjuer i dialogform med öppna och kvalitativa frågor. Urvalspersonerna valdes på grund av att de är pedagoger med erfarenhet av att arbeta med handdator i träningsskolan. Resultatet visade att elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan får en tydligare struktur med hjälp av handdatorn. Eleven har sitt individuella arbetsschema inlagt i handdatorn. Handdatorn ger en ökad självständighet på grund av att den signalerar för varje ny aktivitet och påminner på så vis eleven. Prickstapeln i handdatorn synliggör tidens gång och ger förutsättningar till att utveckla en tidsuppfattning. Samtliga pedagoger rekommenderar handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan, för elever med utvecklingsstörning och autism. Pedagogerna anser att skolan är en bra miljö att introducera detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel eftersom det redan finns en struktur i skolan med fasta tider för olika aktiviteter. I diskussion tar vi även upp för och nackdelar med handdatorn.

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers’ descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the student´s functioning in aschool context. As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees’ experiences described from the basis of an interview guide. This process also allowed room for flexibility where the interviewees were given the opportunity to elaborate on their views and ideas. This flexibility added valuable aspects of the teachers' experiences of mapping.   In the analysis ofmy result, I found that mappingwas importantin situations wherethe student'scontextneeded tobe made visible.The teachersexplained that themappingtoolwasan aidin understandinglearning andmoodas well asin detecting recurringpatterns in learning and mood. Based onthis information,teachersoccasionallyandin limitedcontextshave been able toadjust their teaching. Italso emerged that thetool of mappinghad notchanged theteachers'way of educating, butrather been used as a complementtothe learning situation. / Studiens syfte fokuserar på hur pedagoger på en gymnasiesärskola, elever inom autismspektrat, beskriver sina erfarenheter av att arbeta med ett kartläggande verktyg, Nylander (2012). I mina frågeställningar har jag utgått ifrån hur pedagogerna beskriver sina erfarenheter av kartläggningens genomförande, om resultatet av kartläggningen påverkat pedagogernas arbete i undervisningen och om kartläggningen kan bidra till ett synliggörande och tydliggörande av elevens fungerande i dess skolsammanhang.   Då studien bygger på fem intervjuer där pedagoger reflekterar utifrån verktyget kartläggning blev det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med omgivningen, en grund att utgå ifrån. Metoden har varit intervjuer utifrån en kvalitativ forskningsintervju. Genom att använda intervjuer kunde jag fånga den mångfald som de intervjuade beskrev utifrån en färdig intervjuguide. I denna process gavs även utrymme för flexibilitet där de intervjuade erbjöds möjlighet att utveckla sina synpunkter och idéer. Denna flexibilitet adderade värdefulla aspekter av pedagogernas erfarenheter kring kartläggning.     I analysen av mitt resultat fann jag att kartläggningen hade betydelse i situationer där elevens sammanhang behövde synliggöras. Pedagogerna förklarade att verktyget kartläggning blev ett stöd till förståelse av lärande och mående samt upptäckten av återkommande mönster i dessa. Utifrån denna information har pedagogerna stundtals och i begränsade kontexter kunnat anpassa undervisningen. Här framkom även att verktyget inte hade förändrat pedagogernas sätt att undervisa, utan snarare blivit ett komplement i lärsituationen.