Background: The Routes for Learning (RfL) assessment is intended to enable accurate assessment of the cognitive and communication skills of pupils with profound and multiple learning difficulties (PMLD). A literature search revealed that there is little published research regarding the implementation or effectiveness of RfL. This study aimed to begin to address this lack of research by investigating some of the ways in which the RfL materials are used in practice, why they have been used in these ways and how this relates to the RfL guidance. Participants: Two special school settings were identified while working for an Educational Psychology Service. For each setting a practitioner using RfL and a staff member with leadership responsibility for assessment/RfL was identified. Methods: A multiple embedded case study was conducted in two special school settings in a North West local authority. A running record was kept of observations made of school staff using RfL in practice. Semi-structured interviews were conducted with practitioners using RfL and staff members with leadership responsibility for RfL. All interviewees also completed a background questionnaire to provide context for the research and to support data from interviews. Interviews were recorded and transcribed. An examination of the RfL materials and resources was undertaken. Analysis/Findings: All interview data were analysed using thematic analysis and the findings presented as thematic maps. Conclusion/Implications: This study found that RfL is being used in different ways in special schools and identified a number of issues which relate to its use and implementation.

Syftet med studien är att belysa några lärares syn på och resonemang kring sitt arbete med bedömning i grundsärskolan i årskurserna 7-9, samt vilka bedömningsmaterial som används. Studien har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: På vilket sätt arbetar och resonerar lärare i grundsärskolans inriktning ämnen med bedömning av elever?, Vilka olika bedömningsmaterial använder sig lärarna av i sitt arbete med bedömning?, Vad är lärarnas erfarenhet av bedömning? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod  och utgörs av intervjuer med fyra lärare på två olika skolor inom samma kommun i Sverige. Samtliga lärare arbetar inom grundsärskolan och har mentorskap. Studiens teorival utgörs av fem bedömningsteoretiska begrepp. Studiens resultat visar att samtliga lärare i studien anser att bedömning av elevernas kunskaper är viktigt men vissa svårigheter finns då elevernas kunskapsutveckling är väldigt ojämn.  Lärarna återkopplar till eleverna och följer upp deras kunskapsresultat regelbundet. Resultatet visar även att lärarna bland annat har skaffat sig erfarenhet av bedömning genom olika kurser och i diskussioner med kollegor. Samtidigt visade studien på att samtliga lärare påvisade en avsaknad av relevant bedömningsmaterial riktat mot grundsärskolan. / The purpose of the study is to highlight some teachers´ views on and discussion of assessment in special school, and what assessment materials used. This study intends to answer three research questions:  The way in which teachers work and reason about their work with the assessment in compulsory schools, what assessment materials teachers use in their assessment work, and what experience the teachers have of assessment. The study is based on a qualitative research and consists of interviews with four teachers at two different schools within the same municipality in Sweden. All teachers working in special school and mentoring. The theoretical part of the study consists of five concepts in assessment. Study results show that all teachers feel that the assessment of students´ knowledge is important, but there are some difficulties when pupils´ progress is very uneven. Teachers feedback to students and monitor their learning outcomes regularly. The result also shows that teachers among others have gained experience of assessing through various courses and in discussions with colleagues. The study also showed that all of the teachers showed a lack of relevant materials targeted at special school.

This thesis deals with teachers' attitudes towards mental hygiene in a special primary school for pupils with severe and multiple disabilities. It aims to describe and understand attitudes towards mental hygiene at a cognitive, emotional and conative level. Theoretical part of the thesis describes special primary school, the profession of teachers, summarizes the theoretical knowledge of mental hygiene and defines attitude. The thesis further contains qualitative research, which uses the method of semi-structured interview and answers the research question. According to the results of the research, teachers in special primary school have positive attitudes towards mental hygiene at all levels. Their opinions, thoughts and ideas coincide with findings from professional literature. For the teachers, mental hygiene is associated with pleasant emotions. Using the tools and techniques of mental hygiene helps them to minimize the psychological demands of their profession. KEYWORDS mental hygiene, attitude, special school, teacher, assistant teacher

The purpose of my study was to explore the different ways in which teachers in full-service and special needs schools implement inclusive education policy with learners who are visually impaired. My study was focused on 4 schools in the Gauteng province consisting of 2 full-service schools and 2 special needs schools. The study specifically focused on the teaching strategies which teachers used with learners who are visually impaired. I relied on an interpretivist meta-theory and employed a qualitative research approach to my study. I utilised a multiple case study design and relied on multiple sources of data collection which included participatory action research (PAR) based workshops, observations, field notes, audio-visual data and a research diary to document the research process. I conducted an inductive thematic analysis on the data that was collected. The findings of the study indicated that teachers in full-service schools and special schools both adopted similar implementation strategies such as having making various adaptations to the learning materials and the actions of the teacher in being an implementer. Some of the differences were also made mention of between the full-service and special schools. Teachers did also note some of their needs and challenges in relation to resources needed such as braille machines, embossing machines and various assistive devices. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2019. / Educational Psychology / MEd / Unrestricted

Sammanfattning Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om betydelsefulla undervisningssätt och undervisningsfaktorer för att främja intresseväckande undervisning i grundsärskolan. Syftet konkretiserades i två frågeställningar som belyser betydelsefulla undervisningssätt samt undervisningsfaktorer. Utifrån syftet har en kvalitativ metodansats använts. Genom att intervjua sex verksamma lärare i grundsärskolan har i sammanhanget relevanta och intressanta utsagor bearbetats med hjälp av Dillons (2009) läroplansteori, the questions of curriculum. Valet av teoretisk utgångspunkt innehåller sju undervisningselement, dessa har varit verktyg i studiens analysarbete för att kategorisera materialet. De huvudsakliga resultaten visar på att läraren är betydelsefull för att främja intresseväckande undervisning. Det visar sig främst genom lärarens förhållningssätt om att vara engagerad och fokuserad samt lärarens personegenskaper i att vara lyhörd och flexibel i undervisningspraktiken. Lyhördhet och flexibilitet kopplas främst ihop med lärarens förmåga att beakta elevers reaktioner, som en grund för vidare undervisningsanpassningar, utifrån elevens förutsättningar och behov. En betydelsefull undervisningsfaktor är relationernas kvalitet som närvarar i lärmiljön. Studiens resultat i samstämmighet med tidigare forskning pekar mot att läraren har en betydande roll i arbetet att upprätthålla och främja alla relationer, främst gentemot elever och elevassistenter. Vidare indikerar studiens resultat att en betydelsefull undervisningsfaktor är att använda olika lärmiljöer samt fysiskt undervisningsmaterial, för att främja intresseväckande undervisning för elever i grundsärskolan. En av slutsatserna är att intresseväckande undervisning främjas när lärare utgår från en elevorienterad- och omsorgsbetonad undervisning. Utifrån föreliggande studie och tidigare forskning är kvaliteten på olika relationer centralt för att främja elevers intresse i undervisningen. / Abstract The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about valid teaching methods and teaching factors to promote stimulating teaching in the elementary special school. The purpose was concretized in two questions illuminating teaching methods and teaching factors. Based on the purpose, a qualitative method approach has been used. By interviewing six active teachers in the special elementary school, contributing relevant and interesting statements in this context has been processed using Dillons (2009) curriculum theory, the questions of curriculum. The choice of theoretical starting point includes seven teaching elements, these have been tools in the study’s analysis work to categorize the material. The result of the study mainly points toward the importance of teacher’s approach and ability to engage and bee engaging as well as being responsive and flexible in teaching practice. Responsiveness and flexibility are mainly connected with the teacher’s ability to consider students’ reactions as a basis for further teaching adaptions, based on the student’s condition and needs. An important teaching factor is the quality of the relationships present in the learning environment. The study’s results, in agreement with previous research, points towards the teacher having an important role in maintaining and promoting working relationships between student and student assistants. Furthermore, the results of the study indicate that a significant teaching factor is to use different learning environments in the education. In addition, to strive to make the student physically involved and use physical teaching materials to promote stimulating teaching for students in the elementary special school. One of the conclusions is that stimulating teaching promoted when teachers adopt caring- and learner centred teaching. The quality of different relationships in the classroom is central to promote stimulating teaching based on our study and previous research.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lärare som har specialpedagogisk utbildning jämfört med lärare som inte har denna sortens utbildning. Hur påverkar detta elevernas inlärningsmiljö? Kort sagt: ”Lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlärningsmiljö.”Den studie som jag arbetat efter är Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag använt är praxistriangeln som passar in till lärarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra människor, som i detta fall är eleverna. Empirin består av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lärare. 13 lektioner observerades och fyra lärare från fyra olika skolor intervjuades. De lärare som medverkade i undersökningen arbetade i årskurserna 7-9 på särskolan och två av lärarna har specialpedagogisk utbildning medan de andra två saknade denna utbildning. Tre av lärarna är även behöriga idrottslärare och den fjärde är inte behörig idrottslärare. Vid observationstillfällena lades det fokus på lärarnas engagemang, hur lektionen var planerad och responsen från eleverna gällande lektionsvalet. Vid intervjuerna med lärarna fokuserades det på deras tidigare erfarenheter såsom utbildning och idrottslig bakgrund. Resultatet visar att de lärare som har bakgrund inom en viss sport visar mer engagemang för eleverna när de undervisar i just den sporten. Gällande utbildningsbakgrunden finns det likheter mellan de behöriga lärarna när det kommer till planering och undervisning. Jämfört med de andra lärarna som inte har specialpedagogisk utbildning så har de behöriga lärarna mer tanke bakom planeringen med extra övningar till de elever som inte behärskar alla övningar. / In this study the differences between teachers who have special education compared to the teachers who does not have special education are being examined. How is this affecting the students learning environment? Shortly said: “Teachers’ experiences and its meaning to the students learning environment.”I have worked with Assarsons (2007) studie about the competence to meet every student and I have also worked with theory about praxis triangle. This triangle is about teachers personal experiences connected to transmitted knowledge to others, in this case the students. The collection of the empiricism I used observations of PE lessons and I interviewed the teachers. Altogether I observed 13 lectures and interviewed four teachers at four different schools. The participating teachers are working in year 7-9 in special school and two of the teachers have special education while the other two does not have any special education. Three of the participating teachers are authorized physical education teachers while the fourth teacher is not an authorized physical education teacher. While observing the lectures I focused on the teacher’s participation, how the lectures were planned and the response from the students. During the interviews I focused on the questions about their past experiences such as sports and education. To summarize, the teachers who had a background in sport showed more involvement during lectures. According to the education background there are similarities between the authorized teachers when it comes to lecture planning and education. Compared to the teachers who did not have a Special teaching qualification, the authorized teachers had more thought about planning extra exercises for the students who not master all exercises.

Studiens övergripande syfte är att undersöka möjligheter och hin-der till att genomföra sex- och samlevnadsundervisning inom gym-nasiesärskole- och habiliteringsverksamheter. Bakgrunden är att unga med intellektuella funktionsnedsättningar har sämre kun-skaper om kropp, sexualitet och samlevnad än andra. Studien syftar till att undersöka personalens attityder till och erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Fokus ligger på 1) målsättningen med sex- och samlevnadsundervisning, 2) sexualitet, könsnormer och heteronormen, och 3) egna förutsättningar att arbeta med sex- och samlevnadsundervisning. Empirin insamlades med hjälp av kvalita-tiva fokusgrupper och analyserades med stöd av teorin om sociala representationer. Studiens resultat visar bl.a. att sexualitet hos unga med intellektuella funktionsnedsättningar främst ses ur ett riskper-spektiv. De tillskrivs ett ansvar att hantera sexuella risker samtidigt som de anses sakna förmåga att ta detta ansvar. Deras sexualitet görs till en annorlunda typ av sexualitet där den s.k. normala sexua-liteten definieras som den hos personer utan intellektuella funkt-ionsnedsättningar. Flickors och homo-, bi, -trans- och queerperso-ners sexualitet problematiseras oftare jämfört med pojkars och heterosexuella ungdomars. Personalen anser sig sakna utbildning och mandat från arbetsgivares sida att arbeta med ämnet. Studien visar på vikten av utbildnings- och stödinsatser riktade till gymnasi-esärskole- och vuxenhabiliteringspersonalen avseende sex- och samlevnadsundervisning, vilket kommer unga med intellektuella funktionsnedsättningar till gagn. / The overall aim is to investigate the possibilities and barriers to the implementation of sexuality education in special schools and habili-tation services in Sweden. Young people with intellectual disabilities have less knowledge about their body, sexuality and relationships compared to others. The study aims to examine attitudes to and ex-periences of sex education among staff in special schools and habili-ation services. It focuses on their view on 1) the objective of sex and relationship education, 2) sexuality, gender norms and heteronor-mativity, and 3) the staff´s own abilities to work with sexuality edu-cation. The empirical data has been collected using qualitative focus groups and analyzed on the basis of the theory of social representa-tions. The results demonstrate among other things that sexuality in young people with intellectual disabilities is mainly viewed from a risk perspective. They are attributed a responsibility to deal with sexual risks while lacking the capacity to take on this responsibility. Their sexuality is made to a different type, where the so-called nor-mal sexuality is defined as that in individuals without intellectual disabilities. Girls and lesbian, gay, bi, trans and queer people's sexu-ality is problematized more often than that of boys and heterosexual adolescents. Staff lacks training and support to work on the topic. The study shows the importance of education and support interven-tions aimed at special schools and habilitation services regarding sexuality education, which will be beneficial young people with in-tellectual disabilities.

Syftet med denna studie är att belysa några grundsärskolelärares konstruktioner av elevers delaktighet i ämnet matematik. För att kunna belysa lärares konstruktioner har jag genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare, inom grundsärskolans olika stadier, som alla undervisar i ämnet. Jag har genom intervjuerna tagit del av lärarnas gemensamma beskrivningar och sedan analyserat dem ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Utifrån de intervjuade lärarnas konstruktioner handlar elevers egna önskemål om delaktighet i matematikämnet främst om tillgång till digitala verktyg i form av Ipads och här beskrivs elever som skickliga användare. Hinder för delaktighet däremot kan handla om elevers okunskap om hur man gör sig delaktig emedan möjlighet till delaktighet kan handla om att läraren är positivt inställd till ämnet. En matematikundervisning som är nivåanpassad och variationsrik och som präglas av lyhördhet och prestigelöshet kan inverka gynnsamt på elevers möjligheter att vara delaktiga. Variationer mellan stadier handlar bland annat om graden av initiativförmåga som tenderar att öka med stigande ålder men även om elevers förståelse av ämnet som blir mer tydligt ju äldre eleverna blir. Min förhoppning är att denna studie kan bidra till ökad förståelse för hur viktig lärarrollen är för grundsärskoleelevers möjligheter att bli delaktiga i matematikundervisningen. / The purpose of this study is to describe the constructions of student participation in mathematics made by some special school teachers. In order to obtain teachers' constructions of student participation in mathematics I conducted qualitative group interviews with teachers in special schools from different stages, each of which teaches the subject. Through the interviews I have been able to take part of the teachers’ common descriptions and I have analyzed these from a social constructionist perspective. Based on teachers’ constructions is students' own preferences about participation in mathematics mainly for access to digital tools as Ipads and the teachers describes students as skilled users. The picture of what can prevent participation include students' lack of knowledge about how to do their part. On the contrary if the teacher has a positive attitude towards mathematics opportunities for participation might be given. Mathematics teaching, if graded and varied and if characterized by sensitivity and modesty, have a positive impact on pupils' opportunities to be involved. Variations between stages include the degree of initiative that tends to increase with age but also students' understanding of the subject that becomes more evident the older the students are. My hope is that this study can contribute to greater understanding of how important the teachers role is for special school students’ opportunities to become involved in the teaching of mathematics.

The purpose of this study has been to examine the use of augmentative and alternative communication in special school The study examine which methods and various purpose AAC used by and with the students and what it is that determines what form to use according to educators. The research shows how important communication is for a child's cognitive development and that it is largely a question of competence on how AAC is used in special school. It is a qualitative study based on observations at three different special schools and three interviews with five educators who all work with students having development disabilities in early stages and use AAC in their daily activities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of artifacts and mediation. The results show that they use both aided and unaided AAC. AAC are used to structure the day visually in schematically pictures, to enhance their speech, to help to show their intention and to help their memory. The result also shows that, according to educators, students' abilities and previous experience is crucial to which form of AAC that they will use. It is also clear that many cases the teachers themselves is the one who analyze the abilities that students have and then choose an AAC method to work with. Another factor that also influences is the financial resources allocated to special school and the teachers 'and assistants' lack of expertise in the field. The result also reveal that a very small portion of AAC use is about how students communicate with AAC, to make their opinions and voices heard in a more independent way. The conclusion is that there are many different forms of AAC in special school. The purpose of the AAC is usually about structuring and make the world more understandable to students. It is generally the student's abilities that determine what form of AAC used, but there are other factors that also affect. Financial resources and lack of expertise are some of these factors. In other words, the special teacher have in their profession an important role in which type of AKK that are used and in which knowledge those who working in special school have of AAC. / Syftet med studien är att undersöka användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i grundsärskolan. I studien undersöks vilka olika former och i vilka olika syften AKK används av och med eleverna, samt vad det är som avgör vilken form man använder enligt pedagogerna. Forskningen visar hur viktig kommunikationen är för ett barns kognitiva utveckling och att det till stor del handlar om kompetens på hur AKK-användningen ser ut. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på tre observationer i grundsärskolan samt tre intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med elever på tidig utvecklingsnivå och använder AKK i den dagliga verksamheten. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen artefakter och mediering. Resultatet visar på att det både används hjälpmedelsberoende och hjälpmedelsoberoende AKK. AKK används i syfte att strukturera vardagen visuellt i form av schemabilder, förstärka det talade språket, att förmedla sin vilja och som minneshjälp. Resultatet visar även på att det enligt pedagogerna är elevernas förmågor och tidigare erfarenheter som är avgörande för vilken form av AKK som används, det framgår också att det många fall är pedagogerna själva som analyserar vilka förmågor som eleverna har och därefter tar fram en AKK-metod som man arbetar med. En annan faktor som också påverkar är vilka ekonomiska resurser som tilldelats grundsärskolan samt pedagogers och assistenters brist på kompetens inom området. Resultatet visar även på att en väldigt liten del av AKK användandet handlar om hur eleverna kommunicerar med AKK för att göra sin röst hörd eller sina egna åsikter på ett mer självständigt sätt. Slutsatsen är att det finns många olika former av AKK i grundsärskolan. Syftet med AKK handlar oftast om att strukturera och göra omvärlden mer begriplig för eleverna. Det är i huvudsak elevens förmågor som avgör vilken form av AKK som används, men det finns andra faktorer som också spelar in. Ekonomiska resurser och brister i kompetens är några av dessa faktorer. Med andra ord så har specialläraren i sin profession en viktig roll i vilken typ av AKK som används och i hur kompetensen hos de som arbetar i grundsärskolan ser ut.

The aim of this study is to explore teachers’ experience of teaching reading comprehension at upper secondary special school national programs. To find out the answers to the purpose and research issues a written interview via the Internet where fourteen teachers answered   a questionnaire with open questions. I have analyzed the responses using the concepts scaffolding and artefacts taken from the sociocultural perspective. The summarized result show that teachers work with teaching strategies for pupils to assimilate text with understanding. The teachers have a central role in this form of co- learning and acts as a support in the students reading comprehension learning. Teachers are also working to support students learning by making adjustments such as easy- to-read texts and support of speech and images. In the teaching teachers use artefacts as well as they scaffold the pupils in the learning of reading comprehension. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program beskriver sina erfarenheter av att arbeta med att stödja elevers läsförståelse. För att få svar på syftet och forskningsfrågorna genomfördes en skriftlig intervju via internet där fjorton lärare svarade på intervjufrågor med öppna frågor. Svaren analyseras genom att använda begreppen scaffolding och artefakter som är hämtade från det sociokulturella perspektivet. Det sammanfattande resultatet visar att lärare arbetar med att undervisa i läsförståelsestrategier för att elever skall ta till sig text med förståelse. Lärarna i studien har en central roll i detta samspel och de fungerar som stöd i elevernas läsförståelseundervisning. Lärarna arbetar även med att stötta elevers läsning genom att göra anpassningar genom att använda anpassade och lättlästa texter samt stöd av talsyntes och bilder. Lärarna använder artefakter såväl som att de stöttar elevernas lärande genom scaffolding i elevernas läsförståelseundervisning.