71 |
The needs of integration & inclusive education in the Hong Kong contextKwong, Hung-piu. January 1999 (has links)
Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 2000. / Includes bibliographical references (leaves 101-106). Also available in print.
|
72 |
Zoorehabilitace: Canisterapie, terapeutický pes, zkoušky, vliv psa na klima třídy a využití v základních a speciálních školách. / Animal Assisted Therapy (AAT): Therapy Dog, Exams, the Dog's influence on the classroom climate and the Employment of AAT in Primary and Special Schools.PHAN, Kim January 2016 (has links)
The purpose of this diploma work is to introduce zootherapy and therapy dog and to determine the possibilities of employing therapy dogs in education of children in elementary and special schools. The theoretical part of the thesis deals with the description of zootherapy, its forms and methods. It also deals with preparation and exams for therapists. Lastly there is a section on therapy dogs, their personality and preparation for this field of work. You can also find some information on how to choose the best puppy using the puppy aptitude test. The practical part of this thesis deals with the employment of animal assisted therapy at normal and speial schools. The results had been achieved through interviews that I had made with therapists who use dogs at schools and also through obseration during those classes.
|
73 |
Porovnání možností vzdělávání zdravých a mentálně postižených dětí / Comparison of education opportunities of healthy and mentaly handicapped childreuCHMELAŘOVÁ, Jaroslava January 2012 (has links)
My work deal s with the difficulties of educating mentally disabled children. We familiarize with various definitions and concepts such as mental disability (mental retardation), Down syndrom, alternative schooling, elemantary school, special and practical school and finally home schooling. This work analyzes and locates the ideal form of educating less severely mentally disabled children.
|
74 |
Jovens e adultos em escola especial para pessoas com deficiência intelectual: escolarização em debate / Youth and adults in special school for intellectual disability: schooling in debateAlmeida, Míriam Elena Cesar 31 August 2017 (has links)
Submitted by Míriam Almeida (miriamelena_almeida@hotmail.com) on 2018-01-30T23:38:07Z
No. of bitstreams: 2
Dissertação_Míriam Elena C Almeida.pdf: 2847830 bytes, checksum: ebb73fa9848c136c9901d92ac4afe227 (MD5)
modelo-crata-comprovante-formulário-final.pdf: 206072 bytes, checksum: c9ade0451dc049eb0aee842ceb355d72 (MD5) / Approved for entry into archive by Milena Rubi ( ri.bso@ufscar.br) on 2018-01-31T13:00:16Z (GMT) No. of bitstreams: 2
Dissertação_Míriam Elena C Almeida.pdf: 2847830 bytes, checksum: ebb73fa9848c136c9901d92ac4afe227 (MD5)
modelo-crata-comprovante-formulário-final.pdf: 206072 bytes, checksum: c9ade0451dc049eb0aee842ceb355d72 (MD5) / Approved for entry into archive by Milena Rubi ( ri.bso@ufscar.br) on 2018-01-31T13:00:27Z (GMT) No. of bitstreams: 2
Dissertação_Míriam Elena C Almeida.pdf: 2847830 bytes, checksum: ebb73fa9848c136c9901d92ac4afe227 (MD5)
modelo-crata-comprovante-formulário-final.pdf: 206072 bytes, checksum: c9ade0451dc049eb0aee842ceb355d72 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-01-31T13:00:38Z (GMT). No. of bitstreams: 2
Dissertação_Míriam Elena C Almeida.pdf: 2847830 bytes, checksum: ebb73fa9848c136c9901d92ac4afe227 (MD5)
modelo-crata-comprovante-formulário-final.pdf: 206072 bytes, checksum: c9ade0451dc049eb0aee842ceb355d72 (MD5)
Previous issue date: 2017-08-31 / Não recebi financiamento / This assignment has the goals to analyze the literacy condition of youth and adults, enrolled in the special school for intellectual disability and propose a reflexion about the educational purpose of the special school. The theoretical methodology basis looks at the Historical and Critical Pedagogy and its fundamentals. It has been investigated the literacy by ways of writing samples, produced from a list of words dictated by the researcher, the writing of their name and by oral questions about their knowledge of personal data, such as their full name and date of birth. The investigation was produced with students of two special schools, from a municipality located in the interior of the São Paulo state. The results show that the students enrolled for more than five years didn’t appropriate themselves of the system of alphabetical writing, necessary knowledge for learning and academical and social development. They also review that the special school doesn’t have a pedagogical planning that act in the promotion of knowledge and that demonstrate possibilities of advancement of those students. The research looks into offering elements for the analysis of a reality ruled in a model of philanthropic special education, in which will result in the school and social exclusion of private subjects of knowledge appropriation. / Este trabalho tem por objetivos analisar a condição de alfabetização de jovens e adultos, na escola especial para pessoas com deficiência intelectual e propor a reflexão acerca da finalidade educacional da escola especial. A base teóricometodológica pauta-se na Pedagogia Histórica Crítica e seus fundamentos. Investigou-se a alfabetização por meio de amostras de escritas, produzidas a partir de lista de palavras ditadas pela pesquisadora, da escrita do nome e por perguntas orais acerca de conhecimento de dados pessoais, como nome completo e data do nascimento. A investigação foi realizada com alunos de duas escolas especiais, de um município localizado no interior do Estado de São Paulo. Os resultados mostram que os alunos matriculados há mais de cinco anos não se apropriaram do sistema de escrita alfabético, conhecimento necessário para aprendizagem e desenvolvimento acadêmico e social. Revelam também que a escola especial não tem um planejamento pedagógico que atuem na promoção do conhecimento e que demonstrem possibilidades de avanço desses alunos. A pesquisa busca oferecer elementos para análise de uma realidade pautada num modelo de educação especial filantrópico, que resulta na exclusão social e escolar de sujeitos privados de apropriação de conhecimentos.
|
75 |
Problematika výukových opor pro žáky 1. stupně základní školy speciální / Issue of learning support tools for 1 st grade elementary special school pupilsSoukupová, Karolína January 2017 (has links)
This diploma theses is focused on problems of educational support tools for pupils of 1 st grade of The Elementary Special School. A theoretical part deals with problems of the mental handicap, mainly factors that significantly influence ability of education, and with a contemporary legislation of education of children with spetial educational needs. Furthermore it describes teaching programmes and didactic tools which are used at The Elementary Special Schools. Research target of the study is to find out a teacher's opinion about current teaching supports for given type of school and a survey of teacher's experience with use of new methods especially in relation to pupils who are usually integrated to their classes. Innovated teaching supports created on the basis of previous experience are subsequently verified in praxis and results of verification are partially documented by examples. According to research, current educational supports are convenient for pupils who cope with stipulated schoolwork easily. The other pupils have considerable difficulties to manage schoolwork therefore they need adapted teaching materials for their educational abilities. There are some examples of these materials in the attachment. KEYWORDS: mental disability, special education needs, elementary special school,...
|
76 |
Elevinflytande och demokratiarbete i särskolan : En kvalitativ studie om lärarens syn på elevers inflytande i det demokratiska arbetet inom särskolan / Student Influence and Democracy Work in the Special School : A Qualitative Study of Teacher's View of Student Influence in the Democratic Work Within the Special SchoolÅberg Domeij, Patrik January 2022 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom särskolan jobbar och reflekterar över praxisnära arbete som berör elevdemokrati och elevinflytande. Studien har genomförts i form av gruppintervjuer där totalt sju verksamma lärare på en grundsärskola i mellersta Sverige har deltagit. Den aktuella grundsärskolan valdes ut sedan det på skolan under läsåret 2021/2022 bedrevs ett förändringsarbete med syfte att öka elevinflytandet och elevdemokratin. Denna studie utgår från hypotesen att ett sådant förbättringsarbete på sikt resulterar i att lärare och elever får ökade kunskaper genom en ökad och mer konkret förståelse för elevinflytande och elevdemokrati som arbetsområden i skolan. Studien visar att lärarna upplever sig ha fått större kunskap om och att lärarna i större utsträckning reflekterar över demokratiska värden, och detta oftare än vad eleverna gör. Lärarna lyfter fram att det är svårt att veta om eleverna i sin tur ha fått en större kunskap om och förståelse för demokratiska värden i ett sådant riktat arbetsområde som är fallet i denna studie. Detta kan ses mot bakgrund av elevernas dagsform och tidsuppfattning, vilket är två parametrar som återkommer. Samtliga deltagande lärare menar att det demokratiska uppdraget är stort och svårt att genomföra i praktiken, och att lärarens utgångspunkt av den anledningen behöver utgå från elevernas förutsättningar och en förståelse för elevernas världsuppfattning och intresse. Utöver dagsform och tidsuppfattning framgår av resultatet att även elevernas förmåga att kommunicera med sin omgivning är en viktig påverkande faktor. Detta resulterar i att lärares planering, och även projektets målsättning, snabbt kan behövas förändras. Lärarna i studien lyfter dock att det är viktigt att jobba med dessa frågor och förmågor, så eleverna blir förberedda för det kommande samhällslivet. Verksamma lärare har en förhoppning när det arbetas med demokratiska värden, att eleverna ska utveckla förståelse för deras rättigheter i samhället och att de även förstår att deras åsikter spelar roll i samhället. Även om lärarna lyfter fram att det arbete som de har gjort med detta tema genom det aktuella förändringsarbetet är bra, belyser samtliga deltagare att detta är något som behöver utvecklas ännu mer. Detta gör att särskolans demokratiska arbetssätt behöver hitta former och arbetssätt som passar varje elevgrupp eftersom det finns en stor mångfald av elever och att deras förutsättning ser väldigt olika ut – något som gör att den enskilda läraren har olika förutsättningar och möjligheter att jobba med demokratiska värden. / The aim of this essay is to investigate how teachers within the special school work and reflect over close-to-practise work regarding questions regarding student democracy and student influence. The study has been conducted in the form of group interviews where a total of seven working teachers at a special school in the middle of Sweden have participated. The special school in question was chosen because the school was part of a change process with the aim of increasing the student democracy and influence during the school year of 2021/2022. This study is based on the hypothesis that such a change process eventually results in increased knowledge through an improved and more concrete understanding of student influence and student democracy as a subject area in school for both teachers and students.The study shows that the teachers feel like they have gained a deeper knowledge and to a greater extent reflects over democratic values, and furthermore shows that the teachers do so more often than the students. The teachers emphasize that it is difficult to know if the students in their turn have gained a deeper knowledge about and understanding of democratic values in such a directed work area as in the case of interest in this study. This can be seen in the light of the daily form and sense of time of the students, which are two parameters that are recurring. All of the participating teachers suggest that the democratic mission is massive and difficult to implement in practice, and that the teachers’ starting point for that reason needs to be based on the students’ prerequisites and an understanding of the students' worldview and interest. In addition to daily form and time perception, the results show that the students' ability to communicate with their surroundings is also an important influencing factor. As a result, teachers' planning, and also the project's objectives, may need to be changed quickly. However, the teachers in the study emphasize that it is important to work with these issues and abilities, so that the students are prepared for the coming social life. Working teachers have a hope when working with democratic values, that students will develop an understanding of their rights in society and that they will also understand that their opinions play a role in society. Although the teachers emphasize that the work they have done on this theme through the current change process is good, all participants highlight that this is something that needs to be developed even more. This means that the special school's democratic work methods need to find forms and methods that suit each group of students because there is a large diversity of students and that their prerequisites look very different - something that means that the individual teacher has different conditions and opportunities to work with democratic values.
|
77 |
Inget man tar i korridoren liksom : Elevassistenters erfarenheter av elevers integritet i grundsärskolan / Nothing to chat about in the corridor, you know : Student assistants experiences of students integrity in special schoolsHallberg, Eva January 2022 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om några elevassistenters erfarenheter av att hantera frågor som rör elevers personliga och kroppsliga integritet, med särskilt fokus på gränser för kroppslig närhet i grundsärskolans dagliga praktik. De metoder som tillämpades var narrativa intervjuer med en kvalitativ design. Den teoretiska ramen utgörs av socialkonstruktivistisk teori med en narrativ ansats samt skriptteori. Intervjuerna utfördes på tre olika grundsärskolor i två olika kommuner och primära data innefattar intervjusvar från sex elevassistenter. Det mest framträdande i analysresultatet är att elevassistentens uppdrag att hantera elevers personliga och kroppsliga integritet i grundsärskolan, innefattar en komplex praktik som inrymmer en mängd olika dilemman. Elevassistenternas brist på och behov av att prata om, reflektera, samverka, skapa samsyn och gemensamma förhållningssätt kring frågor som rör elevers personliga och kroppsliga integritet i grundsärskolans dagliga praktik – bland annat utifrån otydliga läroplaner, brist på pedagogisk utbildning, tabun, varierande synsätt, den egna osäkerheten på området; men i synnerhet utifrån att elever i grundsärskolan är en särskilt utsatt grupp. Samtidigt framstår samverkan och särskilt samverkan mellan grundsärskola och grundskola, och gemensamma strategier, som framgångsfaktorer i arbetet med elevers personliga och kroppsliga integritet. Vidare visar studien att det är viktigt att uppmärksamma och medvetandegöra alla de aspekter som påverkar grundsärskoleelevers gränser för kroppslig närhet. Begränsande oreflekterade normer visar sig leva kvar i grundsärskolans dagliga praktik, vilket lyfter fram ett behov av normkritiskt tänkande. Studien belyser komplexiteten i elevassistentens roll som handlar om att skapa en nära relation och samtidigt ge elever utrymme att träda fram som subjekt. Elevassistenten framstår i studien vara en viktig förebild i arbetet med att utveckla grundsärskoleelevers personliga och kroppsliga integritet. / The purpose of the study was to contribute knowledge regarding a few student assistants’ experiences of dealing with issues related to the students’ personal integrity and physical integrity, along with special focus on boundaries for physical proximity in special school practices. The method used was narrative interview with a qualitative design. The theoretical framework consists of social constructivist theory with a narrative approach and script theory. The interviews were conducted at three different special schools in two different municipalities. The primary data was interview answers from six student assistants. The most prominent analysis result found that the student assistant’s task of managing students’ personal and physical integrity in special school includes a complex practice, which contains a number of different dilemmas. The student assistants lack of communication, including talking about, reflecting, and collaborating, to create consensus and common approaches to issues regarding personal integrity, and physical integrity in special school daily practice, along with – unclear curricula, lack of pedagogical education, taboos, varying approaches, and their own uncertainty in the field; but especially on the basis that students in special school are a particularly vulnerable group. At the same time, collaboration, and especially collaboration between special school and primary school, along with joint strategies, appear as factors which lead to success in the work with students personal and physical integrity. Furthermore, the study shows that it is important to pay attention to, and raise awareness of, all the aspects that affect special school student’s boundaries for physical proximity. The limitation of unreflected norms proves to still exist in the practice of special school, which highlights a need for norm-critical thinking. The study highlights the complexity of the teaching assistant’s role, which involves creating a close relationship and, at the same time gives students space to emerge as a subject. The study made clear that the student assistant is an important role model in the work of developing the personal and physical integrity of special school students.
|
78 |
Utmaningar i särskolan : En intervjustudie med speciallärare kring deras upplevelse av samhällskunskapsämnet i särskoleverksamheten / Challenges in the Special school : An interview study with special teachers about their experiences of the Social Studies subject in the special schoolStedt, Astrid January 2021 (has links)
Beteckningen särskola etablerades 1955 och har sedan 1985 varit inskriven i Skollagen. Särskoleverksamheten är en skolform vid sidan av den ordinarie skolverksamheten och är avsedd för elever med intellektuella funktionsnedsättningar som inte bedöms klara av att följa den ordinarie undervisningen. Undervisningen i särskoleverksamheten ska i största mån motsvara den som bedrivs inom den ordinarie skolverksamheten. Denna studies syfte är att undersöka verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika delar av arbetet inom särskolan. Syftet är vidare att besvara de frågeställningar som ligger till grund för arbetet, som berör hur lärare i sitt arbete förhåller sig till styrdokumenten, hur de arbetar kunskapsutvecklande samt hur samhällskunskapsämnet kommer till uttryck inom verksamheten. Studien antar en teoretisk utgångspunkt ur fenomenologisk teori då den undersöker verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika situationer relaterat till lärande inom särskolan. Metoden som antas för att genomföra undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv metodansats. Det som framkommer ur intervjuerna är en gemensam positiv inställning till rådande styrdokument och dess kunskapsfokusering. Respondenterna har även uppfattningen att samhällskunskapen är väldigt viktig för eleverna att få möta men att kan vara problematiskt på grund av abstrakt innehåll som ska brytas ner till en lämplig nivå. Vidare framkommer en generell uppfattning att lärarna i stor utsträckning använder styrdokumenten som förankring för sin undervisning. Även detta upplevs stundvis som problematiskt då styrdokumenten och dess bedömningskriterier upplevs diffusa. Det kunskapsutvecklande arbetet upplevs som en stor utmaning, men likväl en viktig del av arbetet. Utmaningar ligger i att motivera enskilda elever, hitta en nivå i undervisningen som är lämplig för eleverna, formulera uppnåbara, bedömningsbara och tidsbegränsade mål. Det är vidare viktigt att få med sig eleverna i utvecklingen genom ständigt kommunikation i form av formativ bedömning, återkoppling och positiv förstärkning vid framsteg i utvecklingen. / The term Special school [särskola] was established in 1955 in Sweden and has been registered in the Education Act since 1985. The special school is a form of education in addition to the regular schools and is intended for students with intellectual disabilities who are not considered to be able to follow the regular teaching. The teaching in the special school shall to the greatest extent correspond to that which is conducted within the regular school. The purpose of this study is to research active special teachers' subjective perceptions and experiences in different parts of their work within the special school. The purpose is also to answer the questions that form the basis of this study, which covers how teachers in their teaching relate to the curriculum, how they work to encourage the students’ knowledge development and how the Social Studies subject [samhällskunskap] is expressed within the special school. The study assumes a theoretical starting point from phenomenological theory as it examines active special teachers' subjective experiences and perceptions of different situations related to learning within the special school. The method adopted for conducting the survey is a qualitative interview study with an inductive methodical approach. What emerges from the interviews is a shared positive attitude towards the prevailing curriculum and its focus on knowledge. The respondents also have the opinion that the social studies subject is very important for the students but that it can be problematic due to abstract content that must be broken down to an appropriate level. Furthermore, there is a general perception that teachers to a large extent use the curriculum as an anchor for their teaching. This is also sometimes perceived as problematic as the curriculum and its evaluation criteria are perceived as diffuse. The knowledge development work is perceived as a great challenge, but still an important part of the work. Challenges lie in motivating individual students, finding a balance in the teaching that is suitable for all students and formulating achievable, assessable and time-limited goals. The teachers also emphasize that it is also important to involve the students in the development through constant communication in the form of formative assessment, feedback and positive reinforcement in the process of their development.
|
79 |
Hur ska vi göra nu då? - En studie om åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning i specialskolan.Eklund, Louise January 2020 (has links)
Eklund, Louise (2020). Hur ska vi göra nu då? - En studie om åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning i specialskolan. Speciallärarprogrammet grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte: Enligt tidigare forskning har elever med grav språkstörning svårare än jämnåriga att nå skolframgång. Detta kan förklaras av diskrepansen mellan de stora variationerna av språksvårigheter som elever med språkstörning upplever, och de specifika språkförmågor läroplanen ställer krav på. Den här studien avser därför att undersöka hur behov och åtgärder beskrivs och relaterar till varandra såväl som till aktuell forskning kring målgruppen. Förväntat kunskapsbidrag: Genom att öka insikten om hur behov, åtgärder och elever beskrivs i åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning i specialskolan kan denna studie bidra med en ökad medvetenhet i utarbetandet och formuleringarna av framtida åtgärdsprogram. Metod: Totalt fyrtiotvå åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning samlades in från en specialskola med inriktning mot målgruppen. Kvalitativ textanalys användes för att bearbeta insamlade data och identifiera trender. Empirin analyserades utifrån specialpedagogiska perspektiv och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten visar att beskrivningar av behov och åtgärder i åtgärdsprogram för elever med språkstörning generellt saknar tydlighet och endast delvis innehåller en tydlig koppling mellan behoven och åtgärderna såväl som mellan åtgärderna och aktuell forskning. Slutsatser och implikationer: Det föreligger ett stort behov inom specialskolan att fortsätta utveckla hur man i åtgärdsprogram beskriver behov och åtgärder för målgruppen, såväl som hur man tydliggör kopplingen mellan åtgärder och aktuell forskning. Risken med att inte ha tydligt beskrivna behov och åtgärder grundade i aktuell forskning är att elever löper risk att inte få sina behov tillgodosedda och därmed också löper en ökad risk att inte få tillgång till den utbildning som de har rätt till. / Eklund, Louise (2020). So what’s the plan? - A study of IEP’s for pupils with SLI within the special schools. Department of School Development and Leadership (SOL), Malmö University, 90 hp. Purpose: Pupils with SLI have a harder time than their peers in reaching academic achievement according to current research, which can be explained by the discrepancies between the diverse language difficulties that children with SLI experience and the specific linguistic skills required by the curriculum. Therefore, this paper aims to examine how needs and interventions are described and correlate to each other as well as to current research regarding pupils with SLI. Contribution to knowledge: By increasing the insight into how needs, interventions and pupils are described in IEP’s for children with language impairment in special schools, this study can contribute to a more conscious approach regarding the phrasing and establishing of IEP’s. Method: A total of forty-two IEP’s for children with SLI were collected from a special school for the target group. Qualitative content analysis was used to process the data and determine trends which were then analyzed using special educational perspectives and Bronfenbrenners ecological systems theory as a framework. Results: Results show that descriptions of needs and interventions in IEP’s for pupils with SLI are generally not clearly defined and only partly contain a clear connection between needs and interventions as well as interventions and current research. Conclusions and implications: There is a dire need within the special school to further improve on how needs and interventions are described for the target group in IEP’s as well as clarify the interventions connection to current research in the field. The risk that follows with needs and interventions that aren’t clearly defined and anchored in current research, is that the pupils are put at risk of not having their needs met and thereby also an enhanced risk that the pupils won’t receive access to the education that they are entitled to.
|
80 |
Undervisning gällande integrerade elever : En studie om fem lärares förutsättningar att undervisa elever mottagna i grundsärskolan som får sin utbildning i grundskolan. / Teaching integrated students : A study of five teachers´ conditions for teaching students received in the primary special school who receive their education in the primary school system.Backstad, Birgitta January 2023 (has links)
Sammanfattning Grundsärskoleelever som får sin undervisning i grundskolan årskurs 7-9 tillhör en minoritetsgrupp bland elever i svensk skola. Då skollagen ger kommuner frihet att utforma förutsättningarna för integrerade elever på många olika sätt tillkom studien i syfte att bidra med kunskap om undervisning av integrerade elever. Studien är baserad på en kvalitativ intervjumetod utförd på två skolor i två olika kommuner. Fem lärare intervjuades där alla har erfarenheter av undervisning gällande integrerade elever. För att belysa mitt syfte användes The questions of curriculum av Dillon (2009) som teoretisk utgångspunkt. Teorin bygger på frågor kring sju element där svaren används som hjälpmedel för att organisera upp undervisning, se helhetsbilder och sammanhang. De sju elementen är läraren, eleven, ämnet, miljön, syftet, aktiviteten och resultatet. Det framkomna resultatet utifrån tematisk uppdelning av svar från intervjuerna visar att lärarnas val av undervisning och arbetssätt begränsas av bristande förutsättningar inom elementen resultat, lärare, aktivitet samt miljö. Lärarna tar upp bristen på tid, avsaknad av kollegialt samarbete, undervisningsmaterial och en fysisk miljö som inte är anpassad till integrerade elever i årskurs 7-9. Resultatet visar att lärare som undervisar i teoretiska ämnen saknar fler förutsättningar för undervisning av integrerade elever än praktisk-estetiska ämnen. Brister inom elementet miljö som behövs för individanpassade arbetssätt saknas många gånger i de teoretiska ämnena. Lärarna menar att de vet hur de skall gå tillväga för att möjliggöra integrerade elevers kunskapsutveckling men rätta förutsättningarna saknas. Slutsatsen indikerar på att lärare bör få de förutsättningar som studiens resultat visar för att kunna ge integrerade elever god undervisning. Saknas de förutsättningar som krävs får man ställa det i relation till beslutet att inte undervisa integrerade elever i årskurs 7-9. / Abstract Students in Compulsory school for pupils with learning disabilities who receive their education in elementary school grades 7-9 belong to a minority group among students in Swedish schools. As the Education Act gives municipalities the freedom to design the conditions for integrated students in many different ways, the study was added with the aim of contributing knowledge about the teaching of integrated students. The study is based on a qualitative interview method carried out at two schools in two different municipalities. Five teachers were interviewed, all of whom have experience in teaching integrated students. To illustrate my purpose, The questions of curriculum by Dillon (2009) was used as a theoretical starting point. The theory is based on questions around seven elements where the answers are used as aids to organize teaching, see overall picture and context. The seven elements are the teacher, the student, the subject, the environment, the purpose, the activity and the result. The results obtained based on the thematic division of answers from the interviews show that the teachers' choice of teaching and working method is limited by a lack of prerequisites within the elements result, teacher, activity and environment. The teachers address the lack of time, lack of collegial collaboration, teaching materials and a physical environment that is not adapted to integrated students in grades 7-9. The results show that teachers who teach theoretical subjects lack more prerequisites for teaching integrated students than practical-aesthetic subjects. Deficiencies within the environment element, which is needed for individually adapted working methods, are often missing in the theoretical subjects. The teachers believe that they know how to proceed to enable integrated students' knowledge development, but the right conditions are lacking. The conclusion indicates that teachers should be given the conditions that the study's results show in order to be able to provide integrated students with good teaching. If the necessary prerequisites are lacking, it must be put in relation to the decision not to teach integrated students in years 7-9.
|
Page generated in 0.0499 seconds