Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi även upp hur specialpedagoger upptäcker, kartlägger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.  I en genomgång av tidigare forskning fann vi att det råder oenighet om hur dyskalkyli ska definieras. Det speglades även i intervjuerna då special­pedagogerna inte gav någon entydig definition av begreppet. Specialpedagogerna vi intervjuat är samtliga reserverade inför diagnosen dyskalkyli men tror att det kommer bli ett vedertaget begrepp i skolvärlden. De bygger sin kritik på att mycket lite forskning har gjorts inom det specialpedagogiska fältet kring dyskalkyli. Specialpedagogerna upplever heller inget behov av en dyskalkylidiagnos, då elever i matematiksvårigheter har rätt till stöd oavsett om de har en diagnos eller ej. De menar att andra orsaker till matematiksvårigheter är vanligare än biologiska/genetiska. Ingen av special­pedagogerna ansåg att övergripande generella tester för att upptäcka elever med dyskalkyli eller specifika matematiksvårigheter var nödvändiga. Alla specialpedagoger förespråkade en-till-en- undervisning av elever med matematiksvårigheter som den effektivaste arbetsmetoden. De använde laborativt och kompensatoriskt material för att hjälpa elever i matematiksvårigheter.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjälpmedel samt hur dessa används och i vilken utsträckning. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger från tre olika särskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv inställning till kognitiva hjälpmedel. Erfarenheter och behoven av kognitiva hjälpmedel styr användningen och utsträckningen av dessa. Slutsatsen visar att det finns många fördelar med kognitiva hjälpmedel och att även grundskolan kan ha användning av dessa i undervisningen.

Studiens syfte är att visa hur rektorer inom förskolan beskriver arbetet med stödinsatser. Aktuell forskning saknas i stort inom detta område. Beskrivningar av förskolans ledning anses därför värdefulla. Studien utgår i från en explorativ design och strävar efter att skapa hypoteser. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer för att ge utrymme för rektorernas beskrivningar. Resultatet visar att förskolans personal har en avgörande roll vid utformandet av stödinsatser. Personalens kompetens, som rektor ansvarar för att utveckla, är avgörande. Tidigare forskning samt resultatet i denna studie tyder på att kompetensutveckling vid stödinsatser främst sker genom erfarenheter från handledning av specialpedagog. Specialpedagogen har en avgörande betydelse för möjligheterna att genomföra bra stödinsatser eftersom den specialpedagogiska kompetensen saknas i förskolans verksamhet. Rektorerna beskriver att de är aktiva i arbetet med utformande och uppföljning av stödinsatser.

I uppsatsens inledning skriver jag om mina personliga erfarenheter som har gett upphov till mitt intresse och fascination av området. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om och användandet av fysisk aktivitet i undervisningen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Detta genom att informanterna har fått beskriva hur de uppfattar vilken betydelse fysisk aktivitet har samt hur de konkret arbetar. Metoden som använts är halvstrukturerade livsvärldsintervjuer för att förstå informanternas uppfattningar och hur den kommer till praktiskt uttryck. Resultatet pekar på att informanterna anser att fysisk aktivitet ses som viktig och påverkar lärandet. Det framkommer även att informanternas grundutbildning påverkar arbetssätten som de väljer att arbeta med fysisk aktivitet i sin roll som speciallärare/specialpedagoger. Flera av informanterna inser under intervjuerna att de använder sig av mer fysisk aktivitet än de insett tidigare. En slutsats som kan dras av undersökningen är det finns en kunskapsbrist om hur fysisk aktivitet kan användas ur ett lärandeperspektiv.

<p>Syftet med denna studie är att i en kommun söder om Stockholm undersöka det eventuella stöd som elever i år 1-5 med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi erhåller. Studien är baserad på en enkät som skickats till samtliga speciallärare och specialpedagoger i den aktuella kommunen. En telefonintervju med en person på kommunnivå genomfördes för att komplettera undersökningens resultat. Studien visar att alla skolor utom en har speciallärare och specialpedagoger till elevernas förfogande. Rektorn på varje skola ansvarar för stödundervisningen, då kommunen sedan en tid decentraliserat ansvaret för detta. Speciallärarna och specialpedagogerna anser inte att stödet som erbjuds eleverna är tillräckligt och skulle vilja öka tillgången till kompensatoriska hjälpmedel samt antalet speciallärare och specialpedagoger på skolorna. Skolorna använder en rad olika tester för att upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter. Enligt studien är klassläraren den som oftast upptäcker läs- och skrivsvårigheter. Trots att skolorna ska individualisera hjälpen till elever och erbjuda stöd inom klassrummet, sker den mesta stödundervisningen utanför klassrummet.</p><p>The purpose of this study is to investigate the remedial teaching offered to students in the early school years (school years 1-5) that have reading- and writing disabilities in one of the suburbs of Stockholm. The study is based on a questionnaire sent to all remedial teachers in the topical suburb. In order to complete the study, a telephone-interview with the person skilled for these questions in the local government was made. The study shows that all schools except one have remedial teachers at the students disposal. The responsibility for the remedial teaching is decentralized within the community, and each principal is responsible for the help provided by the school. The remedial teachers themselves do not think the schools offer enough for these students and would like for them to increase the access to technical teaching aid, as well as the numbers of remedial teachers at the schools. The schools use different tests in order to discover students with reading- and writing disabilities. According to the study, the class teacher is the person who most often discovers that the student has a problem learning how to read and write. Despite the fact that schools are supposed to individualize the help and give the remedial teaching within the classroom, most remedial teachers offered this help outside the classroom.</p>

<p>Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning. Sedan årtionden tillbaka har man forskat kring hur en människa skapar mening av en text och utifrån det förklarar vad läsning är. Men det är inte en självklarhet att lära sig läsa, det kräver vissa förkunskaper. Läsningen är en process då läsaren tar hjälp av sitt språk, sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att försöka tolka en text. Därför blir pedagogens roll att vägleda barnen i sitt lärande och deras kunskap är i många fall avgörande för deras läsinlärning. Syftet med studien är att undersöka lärares och specialpedagogers syn på läsinlärning hos de yngre skolbarnen samt vilka metoder de använder för att alla barn ska lära sig läsa. Vi valde att intervjua åtta kvinnliga informanter, där fyra är lärare och fyra är specialpedagoger, i en kvalitativ studie. Detta för att vi ville få en uppfattning om hur de olika yrkesgrupperna arbetar med läsinlärning samt vad som ligger till grund för valet av metoder. Undersökningen tyder på att vid läsinlärning måste lust, glädje, nyfikenhet och motivation finnas med, detta är lärarna och specialpedagogerna överens om. Däremot har de olika uppfattningar när det gäller synen på hur antalet barn, klassrumsmiljön och utbildningen påverkar läsinlärningnen. Båda yrkesgrupperna lyfter fram vikten av att utgå från varje barn och att det styr valet av metod</p>

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med. Pedagogerna har i sina intervjuer delat med sig av hur de uppfattar specialpedagogers och speciallärares yrkesroller på en gemensamt delad arena, gentemot sin egen yrkesroll. Den bild som de beskriver har vidare belysts genom litteratur i ett bredare historiskt perspektiv. Den arena (skolan) som alla pedagoger samverkar på har även bildat ramen i studien med utgångspunkt i Giddens samhällsteori. I den är miljö och individ betydelsefulla i de förändringsprocesser som sker. Via det kategoriska och relationella perspektivet har även skillnader mellan speciallärares och specialpedagogers yrkesroller – där även handledning ingår - lyfts fram. Sökord: Speciallärare, specialpedagoger, specialpedagogik, Styrdokument, skolverket, forskning, inclusive education, exklusive education, skollag, en skola för alla, integrering, inkludering, exkludering, pedagoger, skolutveckling, elever, examensförordning, organisation, handledning.

Syftet med denna studie är att i en kommun söder om Stockholm undersöka det eventuella stöd som elever i år 1-5 med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi erhåller. Studien är baserad på en enkät som skickats till samtliga speciallärare och specialpedagoger i den aktuella kommunen. En telefonintervju med en person på kommunnivå genomfördes för att komplettera undersökningens resultat. Studien visar att alla skolor utom en har speciallärare och specialpedagoger till elevernas förfogande. Rektorn på varje skola ansvarar för stödundervisningen, då kommunen sedan en tid decentraliserat ansvaret för detta. Speciallärarna och specialpedagogerna anser inte att stödet som erbjuds eleverna är tillräckligt och skulle vilja öka tillgången till kompensatoriska hjälpmedel samt antalet speciallärare och specialpedagoger på skolorna. Skolorna använder en rad olika tester för att upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter. Enligt studien är klassläraren den som oftast upptäcker läs- och skrivsvårigheter. Trots att skolorna ska individualisera hjälpen till elever och erbjuda stöd inom klassrummet, sker den mesta stödundervisningen utanför klassrummet. The purpose of this study is to investigate the remedial teaching offered to students in the early school years (school years 1-5) that have reading- and writing disabilities in one of the suburbs of Stockholm. The study is based on a questionnaire sent to all remedial teachers in the topical suburb. In order to complete the study, a telephone-interview with the person skilled for these questions in the local government was made. The study shows that all schools except one have remedial teachers at the students disposal. The responsibility for the remedial teaching is decentralized within the community, and each principal is responsible for the help provided by the school. The remedial teachers themselves do not think the schools offer enough for these students and would like for them to increase the access to technical teaching aid, as well as the numbers of remedial teachers at the schools. The schools use different tests in order to discover students with reading- and writing disabilities. According to the study, the class teacher is the person who most often discovers that the student has a problem learning how to read and write. Despite the fact that schools are supposed to individualize the help and give the remedial teaching within the classroom, most remedial teachers offered this help outside the classroom.

Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning. Sedan årtionden tillbaka har man forskat kring hur en människa skapar mening av en text och utifrån det förklarar vad läsning är. Men det är inte en självklarhet att lära sig läsa, det kräver vissa förkunskaper. Läsningen är en process då läsaren tar hjälp av sitt språk, sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att försöka tolka en text. Därför blir pedagogens roll att vägleda barnen i sitt lärande och deras kunskap är i många fall avgörande för deras läsinlärning. Syftet med studien är att undersöka lärares och specialpedagogers syn på läsinlärning hos de yngre skolbarnen samt vilka metoder de använder för att alla barn ska lära sig läsa. Vi valde att intervjua åtta kvinnliga informanter, där fyra är lärare och fyra är specialpedagoger, i en kvalitativ studie. Detta för att vi ville få en uppfattning om hur de olika yrkesgrupperna arbetar med läsinlärning samt vad som ligger till grund för valet av metoder. Undersökningen tyder på att vid läsinlärning måste lust, glädje, nyfikenhet och motivation finnas med, detta är lärarna och specialpedagogerna överens om. Däremot har de olika uppfattningar när det gäller synen på hur antalet barn, klassrumsmiljön och utbildningen påverkar läsinlärningnen. Båda yrkesgrupperna lyfter fram vikten av att utgå från varje barn och att det styr valet av metod