<p>The purpose of my study was to examine how staff in different activities in a learning and culture management perceives the organization, content and opportunities for implementation of new knowledge in major education drive. In the background, I describe how the literature argues for the concept learning and knowledge. It also describes why staff training is carried out and how successful implementation process dan be performed. I have been interviewing a school teacher, two nursery teachers, a secondary teacher, three special educators and one who is head of three preschools and primary manager of the municipality and asked about their views and thoughts about the training effort. I have participated in lectures and was an observer at a reflection meeting to create me a picture of how these sessions are designed. The results of the survey showed that most of the participating teachers were in favor of the effort. The common reflection opportunities are considered very valuable, but it„s mainly in the higher stages difficult to have time for these. Unclear work description is one of the reasons for this. It has also emerged that teachers have no involvement and interest from school principals and school management. The result also shows that most believe that the greatest obstacle to a successful implementation is a personal preference, time constraints, unclear objectives and economic conditions.</p>

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv. För arbetsledarna var det viktigt att specialpedagogernas kompetensutveckling gynnade både den enskilde personen men även verksamheten i stort.

The purpose of my study was to examine how staff in different activities in a learning and culture management perceives the organization, content and opportunities for implementation of new knowledge in major education drive. In the background, I describe how the literature argues for the concept learning and knowledge. It also describes why staff training is carried out and how successful implementation process dan be performed. I have been interviewing a school teacher, two nursery teachers, a secondary teacher, three special educators and one who is head of three preschools and primary manager of the municipality and asked about their views and thoughts about the training effort. I have participated in lectures and was an observer at a reflection meeting to create me a picture of how these sessions are designed. The results of the survey showed that most of the participating teachers were in favor of the effort. The common reflection opportunities are considered very valuable, but it„s mainly in the higher stages difficult to have time for these. Unclear work description is one of the reasons for this. It has also emerged that teachers have no involvement and interest from school principals and school management. The result also shows that most believe that the greatest obstacle to a successful implementation is a personal preference, time constraints, unclear objectives and economic conditions.

No description available.

Lärare ska erbjuda ledning och stimulans till alla elever (SFS 2010:800) men kan behöva stöttning. En specialpedagog, som genom sin examen har fördjupad kunskap kring specialpedagogik och som kan verka som ”en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor” (SFS 2007:638). Lyckad handledning sägs främja inkludering (Sundqvist, von Ahlefeld Nisser &amp; Ström, 2014), varför det är viktigt att handledningen upplevs som positiv. Handledning och konsultation är olika samtalsmodeller med många likheter. Föreliggande studie undersöker hur specialpedagoger uppfattar framgångsrik konsultation mellan specialpedagoger och lärare, samt vad specialpedagogerna beskriver att de kan göra för att främja konsultationen. Fem specialpedagoger deltog i semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet av den tematiska analysen visade att informanterna tyckte att ett tydligt beskrivet problem, förenliga förväntningar samt samverkan kring eleven är kännetecknande för framgångsrik konsultation. Därtill uppgav informanterna att de tyckte sig kunna främja konsultationen genom att skapa tillit till läraren samt använda det egna bemötandet gentemot läraren på ett medvetet sätt. Informanternas upplevelser kring framgångsrik konsultation kan kopplas samman med Sundqvist och Ströms (2015) syn på expertstyrd, deltagarstyrd, samt samverkande konsultation, samt med Gutkins (1999) syn på kollaborativ konsultation med olika grad av föreskrivande inslag. Kopplingar kan även göras till lärarens respektive specialpedagogens syn på de specialpedagogiska perspektiven, avseende det kategoriska respektive det relationella perspektivet (Nilholm, 2007; Persson, 2013). Några slutsatser är att specialpedagogen behöver anpassa konsultationen utifrån lärarens förväntningar, alternera mellan olika roller och samt beakta lärarens perspektiv och kunskap.

Syftet med den här studien är att belysa vilket kartläggningsmaterial som används i förskolor för att få en djupare förståelse. Kartläggningsmaterialet ses utifrån specialpedagoger beskrivningar av materialet som vi analyserat utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vi vill genom studien få en möjlighet att se om materialet är liknande i de olika kommunerna. det för att se hur makt och strukturer kan synliggöras i kartläggningsmaterialet . Det ger en möjlighet att se hur barn kan generaliseras som avvikande eller normbrytare. Vi vill även se om faktorer som kön, ålder och etnicitet synliggörs i kartläggningen. Studien baseras på kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer och omfattar specialpedagoger i åtta olika kommuner. I analysen framkom att specialpedagoger har olika påverkan på det kartläggningsmaterialet som används. Studiens resultat visade på att ett flertal kommuner hade ett färdigställt material med övergripande frågor. Utöver det kompletterade specialpedagoger med egna riktade frågor för att få ett tydligare material att arbeta med. En kommun använde inget kartläggningsmaterial alls. I resultatet framgår det hur specialpedagogers möhlighet att påverka kartläggningsmaterialet skiljer sig åt i olika kommuner. gemensamt är hur specialpedagoger utifrån sin profession belyser helhetsperspektivet med alla faktorers betydelse i samtal i intervjuerna. dock framskrivs inte faktorer som exempelvis socioekonomisk, livsvillkor, etnicitet i det färdiga kartläggningsmaterialet utan lägs i så fall inder en rubruk kallas "annat eller "övrigt".

Förväntat kunskapsbidragBåde förstelärare och specialpedagoger tilldelas mandat att driva skolutvecklingsarbete. I detta arbete undersöks vad de olika yrkesgrupperna har för syn på skolutveckling och hur deras syn på skolutveckling kan förstås utifrån professionsteori och därmed ge förklaringar om att det inte enbart handlar om en maktkamp mellan yrkesgrupperna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förstelärares och specialpedagogers syn på skolutveckling med avseende på att specialpedagoger har en utbildning för att bedriva skolutveckling vilket inte förstelärare har. Studien syftar även till att undersöka hur dessa två yrkeskategorier uppfattar begreppet skolutveckling och hur deras uppfattningar om begreppet kan förstås utifrån deras olika yrkesuppdragFrågeställningar är•Hur uppfattar specialpedagoger och förstelärare begreppet skolutveckling?•Hur kan specialpedagoger och förstelärares uppfattningar om skolutveckling förstås utifrån deras olika yrkesuppdrag?TeoriStudien bygger på ett professionsteoretiskt ramverk. Utifrån Abbot (1988), Brante (2014) och Timperley (2013) kommer studien att belysa hur specialpedagogers och förstelärares uppfattningar om skolutveckling kan förstås. Abbott (1988) används när det uppstår konkurrens kring arbetsuppgifter. Brante (2014) belyser hur en robust profession skapas genom att vetenskap och praktik har samma modell av det ontologiska objektet. Och Timperley (2013) används för att analysera förstelärares och specialpedagogers bild av skolutveckling i avseende om de båda grupperna har en akademisk förankring av skolutveckling. Metod Undersökningen är uppbyggd på ett antal kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Eftersom flera olika personer blev intervjuade behövdes det en viss struktur på intervjun och därmed passade det bra med en intervjuguide (Bryman 2011).ResultatResultatet i min studie visar att specialpedagoger och förstelärare försöker hävda att skolutveckling är en arbetsuppgift som tillhör dem och att de båda yrkeskategorierna verkar tilldelas mandat från rektorerna. Det saknas en entydig definition av vad begreppet skolutveckling står för vilket medför att det uppstår svårigheter att skapa en jurisdiktion för de båda yrkesgrupperna.Specialpedagogexamen vilar också på ett politiskt beslut, men yrkesrollen har funnits längre tid och har därmed haft större möjlighet att påverka yrkesrollen att bli mer professionslik. Förstelärare är en yngre roll, vilket talar emot att de skulle ha mer mandat jämfört med specialpedagoger, å andra sidan kan förstelärare ingå i yrkeskategorin lärare som har en starkare profession än specialpedagoger. Lärare har hävdat en del uppgifter som alla är överens om och därmed kan man se försteläraren som lärare fast bara lite mer lärare och lite bättre? Försteläraren är även formell i det avseende att yrkesrollen kräver legitimation och att uppdraget är tydligt förankrat av staten och även mer lättförståelig än specialpedagogens tredelade kompetens. Specialpedagogernas profession påverkas sannolikt negativt av att det tycks råda skilda uppfattningar om vad de gör och att de inte har lyckats hävda att somliga arbetsuppgifter tillhör dem. Det har inte skapats någon autonomi i yrket.ImplikationerI studiens intervjuer var det ingen av förstelärarna som nämnde specialpedagogerna när vi pratade om vilka funktioner som är viktiga i ett skolutvecklingsarbete. Detta trots att samtliga informanter visste om att studien genomförs som ett examensarbete inom specialpedagogutbildningen. Kan det vara så att medvetenheten om specialpedagogens kompetens är för låg ute på arbetsplatserna? Det hade varit intressant att fundera på hur man kan öka medvetenheten om specialpedagogens yrkesroll ute på skolorna.Nyckelord: Förstelärare, professionsteori, specialpedagoger, skolutveckling, yrkesroll

Formuleringen “specialpedagogisk kompetens” i skollagen (SFS 2010:800) lämnar fältet öppet för tolkningar som inte nödvändigtvis innebär att den som arbetar med specialpedagogiska frågor på en skola har utbildning för det. Arbetet intresserar sig för att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen egentligen uppfattas av skolledarna som är ytterst ansvariga för att tillgodose att den specialpedagogiska kompetensen finns, och att den kommer eleverna till gagn. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur begreppet specialpedagogisk kompetens uppfattades på gymnasieskolor ur skolledarnas perspektiv. Vi är själva praktiserande specialpedagoger och har sett att den specialpedagogiska kompetensen ofta är en kombinerad specialpedagog- och speciallärartjänst, varför skolledarnas uppfattning av dessa två olika yrkesroller också var intressant att få en bild av.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem skolledare. För att få en djupare förståelse för vilka val och problem skolledare ställs inför i sina olika verksamheter tar vi hjälp av Nilholms dilemmaperspektiv och en fenomenologisk ansats. Våra resultat visar på att majoriteten av de vi intervjuat anser att den specialpedagogiska kompetensen är helt individbaserat och inte beroende av utbildning. Resultatet visar vidare på att alla skolledare har helt klart för sig skillnaden mellan en utbildad specialpedagog och speciallärare men tycker att dessa två går att kombinera i en tjänst. Ofta beror detta på ekonomiska orsaker och skolledarna måste göra flera val och därmed ofta baka ihop olika tjänster. De skolledare vi intervjuat upplever inte att det var några problem med att få tillgång till specialpedagogisk kompetens, något vi fick en motsatt bild av från artiklar och media i vårt arbete.

Abstrakt Motivation är det centrala i allt pedagogiskt arbete och har enligt Jenner (2004) en särskild plats när det gäller elever med svårigheter. Syftet med föreliggande studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger och kuratorer arbetar för att öka motivationen hos elever med adhd på gymnasiet för att på så sätt öka kunskapen och möjliggöra rätt stöd för elever med adhd. Specialpedagoger och kuratorer arbetar med både elever och pedagoger och utgör därför en viktig del i motivationsarbetet. Den kvalitativa metoden tillämpades och åtta intervjuer med specialpedagoger och kuratorer på fyra olika gymnasieskolor genomfördes. I studien har resultaten analyserats utifrån McClellands (1987) behovsteori som handlar om prestationsbehovet och samhörighetsbehovet. Studiens resultat visar att motivationsarbetet som utförs av specialpedagoger och kuratorer skiljer sig åt i vissa avseenden. Båda yrkeskategorierna arbetar med samtal och relationen i fokus, specialpedagogernas arbete genomsyras av pedagogiska insatser medan kuratorerna arbetar med elevernas grundläggande behov som handlar om att eleven får hjälp och stöd med sina rutiner. Både specialpedagoger och kuratorer arbetar med att ge elever med adhd stöd för att motverka tidigare misslyckanden samt erbjuda feedback som är elevspecifik och positiv för att öka elevers motivation. Med tidigare forskning och motivationsteorier i fokus samt specialpedagogernas och kuratorernas erfarenhet, visar studien att respons i form av positiv, processinriktad kontinuerlig och elevspecifik feedback samt beröm och bekräftelse är viktiga redskap i arbetet med att öka motivation hos elever med adhd. Slutligen anser båda yrkesgrupperna att arbetet med motivation och elever med adhd är ett gemensamt ansvar vilket kan påverkas på både organisations-, grupp- och individnivå och efterfrågar ett tydligare samarbete mellan andra yrkesgrupper som arbetar med elever i gymnasiet.

Begreppet inkludering saknar en tydlig definition men kan i utbildningssystemet relateras till utbildning, pedagogik och praktik. Inkluderande utbildning framhävs som en process där målsättningen är att öka elevers delaktighet i skolans gemenskap (Florian &amp; Black-Hawkins, 2011; Nilholm &amp; Göransson, 2013). Utbildningen ska utgå från individers olika sätt att tillgodogöra sig undervisning (AlRawi &amp; AlKahtani, 2021) samtidigt som den ska utveckla kunskaper och grundläggande värden för ett aktivt medborgarskap (Lgrsär22, 2022). Syftet med denna studie var således att belysa komplexiteten i speciallärares och specialpedagogers inkluderande uppdrag i relation till elevernas utveckling och lärande mot målen i grundsärskolan (anpassade grundskolan). För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analys av resultatet har genomförts med utgångspunkt i Bronfenbrenners (1979; 1996) utvecklingsekologiska perspektiv. Resultaten visar att inkludering beskrivs handla om tillgänglighet och aktivt deltagande där komplexiteten framhävs på olika sätt. Faktorer som elevernas individuella behov och förutsättningar samt relationer och styrdokument betonas. En slutsats är att komplexiteten i inkluderingsuppdraget innefattar en rad utmaningar och dilemman som kan kopplas till såväl samhälleliga strukturer och krav som den egna verksamhetens förutsättningar och elevgruppernas mångfald.