Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter.

No description available.

Syftet med vår studie var att belysa förskollärares och specialpedagogers förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens roll i förskolan, samt om synsättet på specialpedagogens yrkesroll skiljer sig åt. Vår förhoppning var också att studien skulle ge oss kunskaper som är betydelsefulla för oss i vårt kommande yrke som specialpedagoger. Vi ville ta reda på hur förskollärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och vilka insatser som de ansåg som betydelsefulla i förskolans verksamhet. För att få svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av fyra specialpedagoger samt fyra förskollärare i en närliggande kommun. Datamaterialet bearbetades och analyserades sedan, med stöd av våra teorier och perspektiv för att få en röd tråd genom hela studien. Vi strukturerade vårt material genom att sammanställa intervjuerna utifrån de två yrkeskategorierna, förskollärare och specialpedagoger, var för sig. Resultat och diskussion presenteras därför i två avsnitt där respektive yrkeskategori beskriver sina förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll i förskolan. I vårt resultat kan vi se att förskollärarnas förväntningar och önskemål, stämmer väl överens med specialpedagogernas intentioner och vilja gällande hur de själva önskar att deras uppdrag ska se ut i förskolan. Dock ser inte verkligheten alltid ut som de önskar, vilket kan bero på utformandet av tjänster, behov och förutsättningar i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevhälsans professioner beskriver den specialpedagogiska funktionens uppdrag i och utanför elevhälsan. Anledningen till valet att studera i och utanför elevhälsan är att bidra med kunskap om hur den specialpedagogiska funktionen ser ut inom hela elevhälsan på lokal nivå. Intresset till studien grundar sig utifrån att olika professioner har uttryckt sina åsikter om den specialpedagogiska funktionens uppdrag både i och utanför elevhälsan. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet för att försöka förstå de olika professionernas förståelse av den specialpedagogiska funktionen. Studien utgår även från ett relationellt perspektiv där elevens svårigheter måste ses i förhållande till lärmiljön, alltså att undervisningens utformning och upplägg kan orsaka skolsvårigheter för en elev. Även det kategoriska perspektivet finns med i studien utifrån att det framkom åsikter där eleven är den som har problemet och att det behöver lösas med hjälp av undervisning i mindre grupp eller enskilt tillsammans med någon inom den specialpedagogiska funktionen. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultatet visar att professionerna har samma förståelse om vilka specialpedagogiska insatser som ingår i den specialpedagogiska funktionen. Däremot är de oeniga om vilka specialpedagogiska insatser som specialpedagogen ska prioritera först. Slutsatsen av studien visar att specialpedagogernas uppdrag tolkas väldigt olika bland professionerna i elevhälsan och utifrån det ser också förväntningarna olika ut.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.</p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.</p><p>Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.</p><p>Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.</p><p>Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner. Många elever vill ha möjlighet att gå ifrån klassen och arbeta i en mindre grupp i vissa ämnen. De tre övriga eleverna tillhör särskilda undervisningsgrupper varav en önskar att gå kvar, en vill helst gå i en vanlig klass med någon som hjälper till i klassrummet och en uttrycker inga önskemål. En slutsats som vi drar är att alla är olika individer och att man måste se till helheten för att specialpedagogiska insatser ska ge ett så bra resultat som möjligt.</p>

<p>Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande. Somliga menar att det är svårt att arbeta på ett inkluderande sätt och att de därförtvingats välja särskiljande tillvägagångssätt. Vidare talar pedagogerna om specialpedagogiska insatser utifrån ettkompensatoriskt perspektiv eftersom de tillskriver eleverna problem. Studien visar därmed att inkluderingsvisioneninte har fått fäste på våra undersökta skolor.</p>

Sammanfattning Studien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser. Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat. Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun. Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska.

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande. Somliga menar att det är svårt att arbeta på ett inkluderande sätt och att de därförtvingats välja särskiljande tillvägagångssätt. Vidare talar pedagogerna om specialpedagogiska insatser utifrån ettkompensatoriskt perspektiv eftersom de tillskriver eleverna problem. Studien visar därmed att inkluderingsvisioneninte har fått fäste på våra undersökta skolor.

Sammanfattning Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner. Många elever vill ha möjlighet att gå ifrån klassen och arbeta i en mindre grupp i vissa ämnen. De tre övriga eleverna tillhör särskilda undervisningsgrupper varav en önskar att gå kvar, en vill helst gå i en vanlig klass med någon som hjälper till i klassrummet och en uttrycker inga önskemål. En slutsats som vi drar är att alla är olika individer och att man måste se till helheten för att specialpedagogiska insatser ska ge ett så bra resultat som möjligt.