KUNSKAPSBIDRAG Denna studie avser att bidra med en vidare förståelse kring begreppet en skola för alla. En kännedom om olika perspektiv kan generera en större förståelse för de tolkade styrdokumentens avtryck i det praktiska arbetet med eleverna. Trots att begreppet verkat lång tid inom skolpolitiken är det ett mångtydigt begrepp som kan ges olika innebörd för olika individer. En inblick i förskollärares syn på skolans största uppdrag är betydelsefullt för att få en förståelse för innebörden av att tolka utbildningens nationella mål, som är utarbetade långt från den verksamhet som ska genomföra målen.SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare i förskoleklass uppfattar målsättningen en skola för alla och om möjligheter och hinder i uppdraget att ge alla elever möjlighet till framgång i skolan.FRÅGESTÄLLNINGAR Hur uppfattar förskollärarna målsättningen en skola för alla?Vilka erfarenheter har förskollärarna av arbetet i praktiken utifrån målsättningen?Vilka möjligheter och hinder synliggörs i uppdraget att ge alla barn möjlighet till framgång i skolan?TEORI Studien tar stöd i de olika specialpedagogiska perspektiven; relationellt, kategoriskt och dilemmaperspektiv. Den tar även stöd i begreppen formuleringsarena och realiseringsarena.METOD Studien har en fenomenografisk ansats med fokus på att identifiera uppfattningar och att beskriva variationer av uppfattningar. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika skolor. RESULTATResultatet av studien visar på tre kvalitativt skilda sätt att uppfatta begreppet en skola för alla. De olika uppfattningarna genererar olika förståelse när det handlar om arbetet i praktiken och om möjligheter och hinder för att nå alla elever. Ett sätt att uppfatta begreppet handlar om externa faktorer. Att skolan ska vara till för alla ses som en ideologisk målsättning och uppfattningen är att samhället står som ansvarig för en skola för alla. En annan uppfattning handlar om interna faktorer. Möjligheterna ligger här hos pedagogerna, både när det gäller förhållningssätt och pedagogiska redskap. En tredje uppfattning handlar om resurser och de organisatoriska förutsättningarna är i fokus. Möjligheterna innebär här extra vuxna och mindre barngrupper. Om förståelsen av en skola för alla placeras utanför skolan eller inom skolan påverkar hur förskolläraren uppfattar sitt uppdrag och vad som är möjligt att göra. Hur skolan arbetar för att nå målet ser dessutom olika ut beroende på om kvalitativa eller kvantitativa resurser ses som mest betydelsefulla.IMPLIKATIONER: Ett långsiktigt och förebyggande arbete, där alla är delaktiga, är en förutsättning för att etablera en lärande organisation. Arbetet på en skola innebär olika dilemman, där pedagoger behöver göra olika val. Ett beslut kan innebära etiska avvägningar och för att lättare kunna ta ställning behövs tid för reflektion, både enskilt och i grupp. Ett nära samarbete inom hela skolans organisation är betydelsefullt för att se möjligheter på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Oldén, Eva-Karin (2016). Vad ligger i betraktarens öga?- en kvalitativ studie om förskolepedagogers syn på barn. (What lies in the beholders eye?). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund Utifrån skollagens önskan om att alla barn har rätt att utvecklas så långt som möjligt och examensförordningen för specialpedagogen där det framkommer att specialpedagogen ska vara en kvalificerad samtalspartner. Så väcktes min nyfikenhet kring vilka diskurser som råder på förskolor om barns utveckling och hur specialpedagogen kan påverka dessa diskurser genom samtal. Syfte Studien syftar till att synliggöra hur förskolepedagoger och specialpedagog tänker kring barns utveckling i förhållande till specialpedagogik. Preciserade frågeställningar Hur talas det om barn på möten där pedagoger samtalar? Hur formuleras texter i pedagogiska kartläggningar? Vilken inverkan kan specialpedagoger ha på pedagogers tal och texter om barn? Teoretisk och metodologisk ansats Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin samlats in via observation, textmaterial och fokusgruppssamtal. Studien tar stöd i systemteorin och empirin bearbetas med diskursanalys. Gjems (1997) beskriver systemteorin som en tvärvetenskaplig teori. Grundpelaren i teorin är begreppet helhetsperspektiv, alla handlingar som sker påverkar något någon annanstans i systemet från den minsta beståndsdelen till de största sammanhangen. Jörgensen och Philips (2000) baserar sina tankar utifrån Foucaults diskursanalys. De specificerar begreppet makt genom att förklara det utifrån att makt kan leda till något positivt när den ifrågasätts och breddas. Samtidigt kan makt leda till negativitet när den verkar självklar och inte ifrågasätts. De fortsätter med att kunskap ger makt och genom att luta sig mot kunskap så ifrågasätts makten sällan. Resultat I studien märks mönster på att de beteenden hos barnen som pedagogerna lyfter oftast har kopplingar till hur barnet leker och hur barnet talar utifrån synen på hur långt barnet borde vara i sin utveckling. Det mönstret blir synligt både i tal och text. När dessa brister hos barnet framkommer är det oftast pedagogen som ska kompensera barnet genom att stötta, hjälpa och stärka så att barnet kan komma ikapp i utvecklingen. Barnet ses utifrån ett kategoriskt perspektiv där pedagogerna anser att barnet behöver stöttning. Mönster framkommer också där pedagoger samtalar om barn från ett relationellt perspektiv. När detta sker så märktes det tydligt att det är när pedagogerna har lärt känna barnet och funnit strategier som fungerar i mötet tillsammans med barnen. Bjervås (2011) framhåller pedagogens betydelse för bemötandet av barnet och Lenz Taguchi (2000) anser att det är först när pedagogen blir medveten om sin roll i relationen tillsammans med barnet som en genuin förändring på synen av barnen kan ske. I detta medvetandegörande har specialpedagogen en stor betydelse genom att ställa frågor som hjälper till att fördjupa och förändra förståelsen hos pedagogen. När specialpedagogen handleder personalgruppen så framkommer mönster av konsensus där pedagoger påtalar att de ville veta hur de ska göra med barnen, medan specialpedagogen vänder perspektiv på frågan för att åstadkomma förändring i tankesättet. Implikationer De specialpedagogiska perspektiven, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet baseras oftast på vart man anser att ett problem finns, men även vad specialpedagogik är. Enligt studiens informanter så framkommer det att barnet oftast är den som bär på problemet, och lösningen till detta är att finna kompensatoriska metoder för att få bort svårigheten. Det visar sig även att specialpedagogen har en svårighet att påverka de diskurser som finns på förskolan utifrån ovanstående specialpedagogiska perspektiv. Nyckelord: förskola, diskurs, identitet, pedagogisk kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, systemteori.

--Syfte och frågeställningar--Detta examensarbete syftar till att belysa lärares uppfattning om begreppet inkludering samt deras upplevelse och deras förutsättningar att arbeta med inkluderande undervisning med elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.--Teoretisk förankring--Studiens teoretiska ansats utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elev. Vidare används ett flertal specialpedagogiska perspektiv vilka kan ses som olika teoretiska utgångspunkter för att analysera varför en elev hamnar i svårigheter. Perspektiven är: individperspektivet, organisation- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektivet, dilemmaperspektiv samt relationella perspektiv.--Metod--Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med ämneslärare från två högstadieskolor. Som metod används innehållsanalys, d.v.s. intervjuerna analyseras på ett systematiskt sätt för att kvantifiera innehållet utifrån kategorier till olika teman. Följande teman framkom inom ramen för denna studie: (1) hur lärarna upplever begreppet inkludering, (2) språkliga problem i lärandemiljön, (3) när inkludering lyckas eller är mindre framgångsrik, (4) fördelar och nackdelar med inkludering, (5) lärares förutsättningar att arbeta inkluderande.--Resultat--Resultatet visar att lärarna i studien har liknande definition av begreppet inkludering även om de har olika uppfattningar om dess värde. I teorin är flera av lärarna positiva till inkludering, dock menar samtliga intervjuade att det saknas förutsättningar att arbeta inkluderande vilket upplevs som frustrerande och skapar en känsla av att inte räcka till. Lärarna uppger att den pedagogiska kunskapen oftast är för låg för att möta elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.Lärarna upplever både framgångar och motgångar med inkludering. Framgångsfaktorer såsom motivation, engagemang och delaktighet upplevs som förutsättningar för att inkludering ska lyckas. Fördelar med inkludering enligt de tillfrågade lärarna är att det kan ge sociala och ekonomiska samhällsvinster och hindra utanförskap. När inkludering upplevs som mindre framgångsrik kan det bero på att det saknas social gemenskap med andra elever och att det saknas specialpedagogisk personal. Andra faktorer som kan påverka inkludering negativt är om det saknas diagnos för elever i behov av språkligt stöd och/eller uteblivet stöd från hemmet. Det framkommer också att lärarna har svårt att få tid till att stötta elever som har svenska som andraspråk. De ser stora språkliga problem, inte minst på grund av stor invandring med många elever i behov av språkligt stöd i undervisningen. Det finns en del positiva men mest negativa faktorer med inkludering, delvis för att det saknas resurser. Lärarna är splittrade i sin uppfattning om inkludering. Studien visar att begreppet inkludering är en komplex företeelse. Lärarna menar att det är bra att inte särskilja elever, samtidigt som de menar att alla elever inte kan inkluderas didaktiskt.

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att få en diagnos är en fördel eller en nackdel för individen. Vi använde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med fyra ungdomar och deras föräldrar, om hur diagnosbeskedet påverkat dem, familjen, kamrater och skolgång.Resultatet pekar på att en diagnos innebär en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjälp i skolan, samt medför positiva förändringar i familjen och bland kamrater. / The purpose of this essay was to investigate if to get a diagnose is an advantage or a disadvantage for the individual. We used the qualitative interview in support of our investigation. We made eight interviews. We interviewed four teenagers and their parents about the influence the receiving a diagnose has on themselves, the family, friends and school attendance.

Sammanfattning /Abstrakt Andersson, Jenny och Mattsson Josefine (2023) Språket som nyckel: en studie i hur fyra mellanstadielärare undervisar om ämnesord i sina respektive ämnen, med fokus på språkstörning och språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidrag   Vi hoppas att vår studie kan bidra med kunskap om hur några lärare tänker om språkutvecklande undervisning och hur explicit undervisning av ord och begrepp kan stötta elever i deras kunskaps- och ordförrådsutveckling. Vår förhoppning är att väcka medvetenhet om detta viktiga, men komplexa område, samt få fler pedagoger att reflektera över i vilken mån de själva arbetar språkutvecklande. Vi hoppas även skapa en dialog bland pedagoger runt detta, så att man kan hämta inspiration och lära av varandra i ett kollegialt samarbete. Att tänka tillsammans runt vilka språkliga krav undervisningen ställer och vilka utmaningar detta skapar, både för språkligt sårbara elever och för deras lärare är viktiga diskussioner som behöver lyftas till ytan på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur fyra mellanstadielärare  beskriver att de arbetar med ämnesspecifika begrepp utifrån hur deras undervisningspraktiker ser ut. Vi vill även bidra med kunskap om deras erfarenheter av språkutvecklande arbete, med fokus både på elever med diagnosen språkstörning, men även på elever som av annan anledning befinner sig i språklig sårbarhet.    Frågeställningarna vi utgår från är: Hur säger lärarna att de arbetar språkutvecklande för att stötta språkligt sårbara elever? Vilket stöd upplever lärarna att de får i det arbetet?  Vad ser de för vinster och utmaningar i det språkutvecklande arbetet? Teori Vi har i vår studie utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori (1935/2010). Utöver denna teori belyser vi även vårt resultat utifrån flera specialpedagogiska perspektiv, som det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005). Detta för att skapa en så komplett bild som möjligt av hur lärarna tänker i sitt språkutvecklande arbete och i vad de grundar sina beslut. Metod Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018). Dessa planerades och strukturerades utifrån observationer, vilka genomfördes hos samtliga utvalda lärare. Observationerna användes enbart som ett arbetsmaterial som stöd för att kunna planera och genomföra intervjuerna. Valet av semistrukturerade intervjuer gjordes för att i intervjusituationerna förse oss med en flexibilitet som möjliggjorde användandet av följdfrågor då respondenternas svar gav information vi önskade fördjupa oss i.  Resultat Studien visade att samtliga respondenter såg vinster med att arbeta språkutvecklande och att de använde sig av olika stödstrukturer för att kunna arbeta på detta sätt. De förefaller däremot luta sig mot olika specialpedagogiska perspektiv, vilket bland annat påverkade deras sätt att se på kunskapsuppdraget, lektionsupplägg, eleverna och synen på vem som skulle genomföra arbetet med elever i språklig sårbarhet. Två av lärarna förefaller ha ett relationellt synsätt och två ett mer kategoriskt. Perspektiven gick inte att relatera till kön, arbetslivserfarenhet eller de respektive skolas kunskapssyn, då båda perspektiven representerades oavsett detta.  Specialpedagogiska implikationer Specialläraren har en betydande roll i hur skolorna arbetar språkutvecklande. Vi behöver stötta läraren i det språkutvecklande arbetet och tillgodose eleverna med ett varierat och tydligt arbete med språket i fokus. Lärarna behöver få handledning och fortbildning hur de kan arbeta med elever i språklig sårbarhet för att elevernas kunskapsutveckling ska bli så optimal som möjligt. Som speciallärare känns det också viktigt att belysa de olika specialpedagogiska perspektiven för lärarna. Detta för att skapa en medvetenhet om ur vilka olika perspektiv man kan se på och använda sig av specialpedagogiken, samt vilka olika effekter de olika perspektiven kan få på verksamheten.

Denna studie har handlat om övergången för elever från årskurs nio i grundskolan till gymnasiet som ofta innebär en utmaning för elever på olika sätt utifrån deras bakgrund och olika behov. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för de utmaningar och möjligheter som specialpedagoger på gymnasiet möter i sitt arbete med övergången från grundskola till gymnasiet. Metoden som använts i studien är kvalitativ metod där intervjuerna bygger på semistrukturerade intervjuer. Denna metod har således givit oss som är författare till studien möjlighet att följa upp informanternas svar med ytterligare fritt ställda följdfrågor samt möjlighet att gå djupare in i en viss frågeställning. Analysen skedde utifrån en hermeneutisk ansats. Studien har särskilt berört elever med behov av särskilt stöd och hur specialpedagoger på gymnasiet har arbetat med att skapa en trygghet för just dessa elever. Resultatet i studien har visat att allt som oftast är specialpedagoger som blivit utförare i arbetet med att skapa en trygg övergång. Detta har för specialpedagogen inneburit en omsättning av den information som inkommit till skolan med ett syfte som skapat möjligheter och förutsättningar för en fortsatt god inlärning på gymnasiet för eleverna. Studiens resultat har pekat på att informanterna verkligen har haft en struktur och ambition att skapa en så tydlig och trygg övergång som möjligt för samtliga elever. I studiens avslutning har vi författare givit förslag på olika vägar till vidare forskning som ter sig intressanta i sammanhanget rörande övergångar och elever i behov av särskilt stöd.

I dagens samhälle har digitaliseringen blivit en betydande faktor, och oavsett ålder och förmåga spelar digitala verktyg en viktig roll. Genom att integrera dessa verktyg i undervisningen kan en inkluderande lärmiljö skapas, där alla elever med olika förutsättningar får lika möjligheter till kunskapsutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att fördjupa förståelsen av speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Data samlades in från sju informanter genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan analyserades tematiskt utifrån både sociokulturella perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten belyser den betydelsefulla roll som specialpedagoger och speciallärare har i matematikundervisningen genom implementeringen av digitala verktyg. Dessutom visar studien vilka möjligheter dessa verktyg kan erbjuda elever i behov av särskilt stöd, både på skol-, grupp- och individnivå. Genom att integrera digitala verktyg i undervisningen kan undervisningsmetoderna anpassas efter elevernas olikheter och individuella förutsättningar. Resultaten framhäver vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö som främjar engagemang och delaktighet för alla elever. Slutligen visar studien att användningen av digitala verktyg i matematik-undervisningen är en positiv utveckling som främjar en inkluderande och engagerande lärmiljö för alla elever, oavsett deras förutsättningar och behov.

Varje skola får utforma sitt specialpedagogiska stöd och det får konsekvenserna att det organiseras på olika sätt, att insatserna varierar och att tillfället när stödet sätts in varierar. Det innebär att speciallärare ofta är ensamma i sitt uppdrag. Specialpedagogisk personal och matematiklärare har ofta olika uppfattning av hur kompetensen ska utnyttjas i verksamheten. Ännu ett problem är att skollagens skrivelse om att elever har rätt till den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt kan tolkas på olika sätt. Studiens syfte var att bidra med kunskap om speciallärares uppfattningar om arbetet med särskilt undervisningsbehov i matematik (SUM) och vilka specialpedagogiska perspektiv speciallärares uppfattningar kan ses som. Studiens frågeställningar var: Vad lyfter speciallärare fram som stödjande/hindrande faktorer i arbetet med SUM? Hur skulle arbetet med SUM skulle kunna förändras i framtiden, för att fler elever ska nå minst de kunskaper som krävs, enligt speciallärare? En kvalitativ studie genomfördes i form av en fallstudie. Fyra speciallärare i matematik från en mindre kommun i Sverige intervjuades. Lärarnas uppfattningar tematiserades och analyserades genom Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultaten visade att speciallärarna ansåg att relationer, extra anpassning, målorienterat lärande, elevstärkande arbete, samarbete, förutsättningar för specialpedagogiskt arbete och enskild undervisning/liten undervisningsgrupp var stödjande faktorer för arbetet med SUM. Uppfattningarna samstämde med Nilholms kritiska perspektiv utom enskild undervisning/liten undervisningsgrupp som tillhör det kompensatoriska perspektivet. Speciallärarna ansåg att brist på lärares kunskaper, brist på elevstärkande arbete, brist på elevers uthållighet, brist på elevers ansvarstagande och brist på prioritering av arbetet med SUM är hindrande faktorer. Det samstämde med Nilholms kompensatoriska perspektiv när det gäller brist i lärares kunskaper och brist på elevstärkande arbete. Speciallärarna antog ett dilemmaperspektiv när det gällde brist på uthållighet, brist på elevers ansvarstagande och brist på prioritering av arbetet med SUM. Speciallärarna ville se en förändring på arbetet med SUM när det gällde organisation, undervisning och det specialpedagogiska uppdraget. Uppfattningarna överensstämde med Nilholms kritiska perspektiv, med ett undantag: speciallärarna angav att enskild undervisning/liten undervisningsgrupp var en stödjande faktor. Det visade på en ett kompensatoriskt perspektiv. / In Sweden, each school can design its own special education support, which leads to several different consequences, such as variation in how and when the support is used. This means that special education teachers often are alone in their work. Special education staff and mathematics teachers often have different views on how the skill of special education teachers should be used in school activities. Another problem is the wording in the Education Act, which states that students have the right to guidance and stimulation to develop their abilities and their knowledge as far as possible, can be interpreted in different ways. The purpose of this study was to contribute knowledge about the understandings of special education teachers’ work with special education needs in mathematics (SUM) and which special education perspectives special education teachers' perceptions can be seen as. The questions of the study were: What do special education teachers emphasize as supporting/obstructing factors in the work with special education needs in mathematics? In the opinions of special education teachers, how could the work with special education needs in mathematics change in the future, to make more students reach a minimum of the required knowledge? A qualitative study was conducted in the form of a case study. Four special education teachers in a small municipality in Sweden were interviewed. The results were thematized and was analysed through the special education perspective of Nilholm. The results showed that the special education teachers considered relationships, extra adaptation, goal-oriented learning, student strengthening work, collaboration, prerequisites for special educational work and individual teaching/small teaching groups were supporting factors for the work with SUM. The perceptions of the special education teachers agreed with the critical perspective of Nilholm except for individual teaching/small teaching groups, which belongs to the categorial perspective. The special education teachers considered teachers’ lack of knowledge, lack of student strengthening work, lack of students’ diligence, lack of students’ ability to take responsibility, and lack of prioritizing the work with SUM are obstructing factors. The opinions agreed with the compensatory perspective of Nilholm regarding teachers’ lack of knowledge and lack of student strengthening work. The special education teachers adopted a dilemma perspective regarding lack of students’ diligence, lack of students’ ability to take responsibility and lack of prioritizing the work with SUM. The special education teachers wanted to see a change in the work with SUM when it came to organisation, teaching, and the assignment of special education. The perceptions agreed with the critical perspective of Nilholm, with one exception, the special education teachers acknowledged that individual/small teaching groups were supporting factors, which indicated a categorical perspective.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkludering i lek för barn i behov av särskilt stöd. Vi har formulerat fyra forskningsfrågor för att uppnå syftet med studien, vilka handlar om barn i behov av särskilt stöd, inkluderande arbetssätt, utmaningar med inkludering och hur leken kan vara till hjälp. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer genomförts med fem förskollärare och fyra specialpedagoger. Respondenterna har lång erfarenhet av förskolans verksamhet och är verksamma inom fyra olika kommuner som hör till två större städer i Sverige. För att analysera intervjuerna har dessa transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Teorin som användes i studien var Nilholms specialpedagogiska perspektiv vilka är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att ämnet är komplext och rymmer flera dilemman hos förskollärare och specialpedagoger. Med rätt förutsättningar och förhållningssätt är det lättare att inkludera alla barn. Leken har en central plats i förskolans verksamhet och samtliga respondenter finner den mycket viktig för barns utveckling, lärande och sociala samspel. Vidare lyfter de miljön och närvarande pedagoger som viktiga faktorer för att barnen ska kunna tillgodogöra sig i förskolans verksamhet och känna sig inkluderade. Avslutningsvis har vi analyserat resultatet i förhållande till vår teori och diskuterat det i förhållande till tidigare forskning och egna slutsatser.

Skolan ska utifrån demokratiska värden erbjuda alla elever en likvärdig utbildning oavsett elevernas förutsättningar (Skollagen, SFS 2010:800). En inkluderande lärmiljö har varit målet sedan Salamancadeklarationen 1994. Hur inkludering ska åstadkommas i praktiken finns det däremot inga enkla svar på eftersom åsikterna om hur, vilka och vad skiljer sig åt både inom forskning, politiken och praktiken. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om gymnasielärares uppfattningar och erfarenheter av inkludering. Genom ett målstyrt urval av gymnasielärare gjordes en enkätstudie med i huvudsak öppna frågor. Studiens teori utgick från Nilholms (2020) specialpedagogiska perspektiv, med ytterligare stöd av hermeneutiken. Studiens resultat visar, utifrån en tematisk analys, att lärarna tolkar inkludering på olika sätt där placering, elever i behov av stöd och inkludering för alla utgör centrala fynd. Vem inkluderingen berör och vad som kännetecknar inkluderande lärmiljöer skiljer sig åt. Resultatet visar att inkludering behöver lyftas från att handla om individnivå och placering till en gemenskapsorienterad skolnivå, att skolorna behöver stöd i det arbetet och att teori och praktik behöver samverka för att utveckla skolverksamheten för en mer inkluderande lärmiljö. Vidare forskning behövs om hur eleverna upplever att de är inkluderade och vilka förutsättningar lärare behöver för att uppdraget ska vara möjligt att realisera.