Detta är en studie med ett specialpedagogiskt perspektiv om förskolan som utbildningspraktik, där förskollärares berättelser om inkluderande undervisning och dokumentation utgör vår empiri. Förskolan har genom åren gått från ett omsorgsperspektiv till ett kunskapsperspektiv och tendensen är en ökning av mätningar av förskolans kvalitet. Båda kan sägas bero på bland annat revideringar och implementeringar av styrdokumenten. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsarbete och förskollärarnas särskilda ansvar kring undervisning relaterar till den specialpedagogiska praktiken. En kvalitativ metod har använts och empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex informanter. Som teoretiskt ramverk har inspiration hämtats från diskursteori och ur Foucaults tankar om makt och subjekt. Dessutom har Biestas begrepp om utbildning använts: kvalificering, socialisation och subjektifiering. I analysen har det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet använts. I empirin talades det om förskolans utbildningspraktik på olika sätt och i resultatet identifierades olika diskurser och subjektspositioner för såväl förskollärare, barn och specialpedagoger. En av studiens slutsatser är att dessa diskurser och subjektspositioner påverkar möjligheten för barn att frigöra sig från rådande normer och kategoriseringar då dessa inte diskuteras i praktiken. En annan slutsats är att förskollärarna behöver växa i sin ansvarsroll genom att medvetandegöra vilka teorier som påverkar deras handlingar.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka faktorer som främjar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Fokus är på att undersöka hur skolpersonal beskriver studiero, samt attidentifiera de specialpedagogiska förhållningssätt som skapar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Studien har genomförts med kvalitativa metoder, och skolpersonal från två olikaskolor har intervjuats. Genom tematisk analys av insamlat material har återkommande temanoch mönster i relation till arbetet med studiero identifierats. Resultaten framhäver betydelsenav att skapa en inkluderande och relationell skolmiljö där positiva kamratrelationer,samarbetslärande och relationellt ledarskap bidrar till en harmonisk och gynnsam atmosfär förlärande. Specialpedagogiska anpassningar spelade en avgörande roll för att möta elevernasindividuella behov, säkerställa delaktighet i utbildningen samt främja elevernaskunskapsinhämtning. Samtidigt visar resultatet att skolornas arbete med studiero varierar, medpåtagliga brister i systematik och samarbete. Slutsatsen betonar vikten av att införastrukturerade strategier för att främja studiero, baserade på en gemensam förståelse blandberörda parter. Hantering genom inkluderande och individanpassade tillvägagångssätt kanleda till förbättrad studiero. / The purpose of this study is to explore factors that foster a 'positive and peaceful studyenvironment' (Skolverket, personal communication, August 8, 2023) for students in need ofspecial support. The focus is on investigating how educational staff describe a positive andpeaceful study environment, and to identify challenges and opportunities that exist for specialeducational approaches within this context. A qualitative research method was used, andsemi-structured interviews with educational staff in two different schools were conducted. Athematic analysis of the data was performed, identifying recurring themes and patterns relatedto the creation and maintenance of a positive and peaceful study environment. The resultshighlight the importance of creating an inclusive and relational school environment, in whichpositive peer interactions, cooperative learning, and relational leadership contribute to aharmonious and favourable atmosphere for learning. Special educational adjustments played acrucial role in meeting the diverse needs of students and ensuring their complete participationin the learning process and promoting their academic development. At the same time, theresults show that the way schools work in relation to a positive and peaceful studyenvironment varies, and there are some shortcomings in terms of systematisation andcooperation. The conclusion emphasises the importance of implementing structured strategiesto promote a positive and peaceful study environment, based on a shared understandingamong stakeholders. Addressing these issues through inclusive and personalised approachescan lead to an improvement in creating a positive and peaceful study environment.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskollärares och specialpedagogers definitioner av inkluderingsbegreppet och deras arbetssätt för att skapa en miljö där alla barn får samma förutsättningar. Studien analyserades genom tematisk analys i relation till den sociala, didaktiska och rumsliga inkluderingen och det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektivet. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ metod. Resultaten visade att specialpedagoger och förskollärare beskrev inkludering som brett och komplext. De betonade vikten av att anpassa miljön och undervisningen för att främja inkluderingen i verksamheten. Genom att använda TAKK kunde pedagogerna stödja barn med särskilda behov i sitt lärande. Pedagogerna beskrev att inkludering innebär att lyssna på barns åsikter och att barns olikheter kan vara en resurs eller ett problem. Studiens slutsats var att begreppet inkludering är mångtydigt.   Nyckelord: Inkludering, miljö, undervisning, specialpedagogiska perspektiv / Abstract   The purpose of the study is to examine preschool teachers’ and special educators’ definitions of the concept of inclusion, and their working methods to creating an environment where all children have the same opportunities. The study was analyzed by using thematic analysis in relation to social, didactic and spatial inclusion, and to compensatory, critical and dilemma perspectives. Data were collected through semi-structured interviews using a qualitative method. The results showed that special educators and preschool teachers described inclusion as broad and complex. They emphasized the importance of adapting the environment and teaching to promote inclusion in the activities. By using TAKK, the educators were able to support children with special needs in their learning. The educators described that inclusion means listening to children’s opinions and viewing their differences as a resource or a problem. The study concluded that the concept of inclusion is multifaceted.     Keywords: inclusion, environment, teaching, adaptation, special educational perspectives.

Research in inclusive education lacks studies in examining how teachers experience their work. The aim of the study was to contribute knowledge regarding teachers’ own perspective on the work with additional adaptations and the prerequisites to meet students’ different needs from classes year 7-9. The data collection method was semi structured interviews and nine interviews were conducted with teachers. The interviews were transcribed in full and empirical evidence condensed by qualitative content analysis. The result showed that teachers describe their work based on different themes; complexity, tacit knowledge and relational skills. The result also showed that the prerequisites that teachers receive in their work with additional adaptations are different types of support structures and that the organization around this work is different in different schools. We found that categorical, relational and the dilemma perspective were represented in teachers descriptions of their work with additional adaptations and that none of the perspectives dominated the empirical evidence. In organization with clear structure and procedures, principal prioritises collegial learning, competence development and support as conditions for the work the relational perspective dominated. Conversely, in organisation lacking support from principal and student health and teachers lack of knowledge in their work with additional adaptions, the categorical perspective dominated.

Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur några förskollärare arbetar för att möta alla barn, även de i behov av särskilt stöd. Syftet är vidare att undersöka om kompetensen och verktygen finns för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, och hur dessa verktyg i så fall används i dessa verksamheter. I vår studie använder vi oss av kvalitativ metod, i form av kvalitativa intervjuer för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna anser att alla barn inkluderas i deras verksamheter, även de i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna betonar att det som är avgörande i denna strävan är förskollärares kompetens och förhållningssätt, specialpedagogens stöd samt resursfördelningen i verksamheterna. Komplexiteten med att skapa en förskola för alla barn framkommer genom att förskollärarna som deltagit i studien uttrycker att det är en fin linje mellan inkludering och exkludering. De anser att många faktorer spelar in för att nå målsättningen om en förskola för alla barn.

Enligt svensk skolas styrdokument ska pedagogiska utredningar syfta till att ge en helhetsbild av elevers skolsituation på skol-, grupp-och individnivå. Denna kvalitativa textstudie avser söka förståelse för hur elever beskrivs i pedagogiska utredningar med hjälp av systemteoretiska tankegångar och specialpedagogiska perspektiv. Vi menar att systemteori som paraplybegrepp bidrar till att påvisa betydelsen av att se elevers skolsituation ur flera perspektiv och kontexter för att bidra till inkluderande arbetssätt. Studien bygger på analys av tjugo pedagogiska utredningar från tre svenska kommuner. Både ett kategoriskt och ett relationellt perspektivsyns i vår analys. Dock visar resultatet att en röd tråd mellan beskrivningar av syfte, elev samt åtgärder saknas i dokumenten. Vidare saknas beskrivningar av relationer och samspel runt eleven i de pedagogiska utredningar som analyserats. Tidigare forskning som presenteras i studien pekar på värdet av att belysa elevers olika kontexter samt att pedagogers syn på elevers olikheter är avgörande vid ett inkluderande arbete. Vidare visar studier vikten av gemensamma förhållningssätt inom personalgrupper i pedagogiska verksamheter. / In accordance with the Swedish School ́s governing documents, pedagogical investigations should provide an overall picture of the pupils’ school situation at both school-, group-and individual level. This qualitative text study aims at seeking understanding of how students are described in pedagogical investigations using system theory and perspectives on special education. We argue that using system theory as an umbrella concept helps showing the importance of seeing students’ school situations from multiple perspectives and context to contribute to inclusive work methods. The study is based on analysis of twenty pedagogical investigations form three Swedish municipalities. Both a categorical and a relative perspective appear in our analysis, however, the result shows that a line of argument between descriptions of purpose, student and actionsis missing in the documents. Furthermore, descriptions of relationships and interactions around the student are lacking in the pedagogical investigations analysed.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som framträder när några grundskollärare, lärare i grundsärskolan och rektorer beskriver undervisning av integrerade grundsärskoleelever i grundskolan. Syftet utmynnar i frågeställningar som handlar om hur de tre yrkeskategorierna beskriver förberedelse, genomförande samt utvärdering av sådan undervisning. För att besvara dessa frågeställningar har kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer genomförts med två rektorer, två grundskollärare och två lärare i grundsärskolan, med erfarenheter av integrerade grundsärskoleelever. Studien tar sin utgångspunkt i den didaktiska triangeln och resultaten har sedan analyserats utifrån tre specialpedagogiska perspektiv; det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att informanternas beskrivningar av undervisningens planering, genomförande och utvärdering har inslag av samtliga tre specialpedagogiska perspektiv, men att det kompensatoriska perspektivet dominerar. Lärarna uppger att de i mycket liten utsträckning samarbetar med lärare i den andra skolformen kring planering och genomförande av den integrerade undervisningen. I den utvärderande fasen sker ingen samverkan alls. Grundskoleelevernas roll vid integreringen nämns inte av någon av studiens informanter. En slutsats utifrån resultatet är att rektor kan, genom en större tydlighet, bidra till en bättre samverkan kring undervisning av grundsärskoleelever i grundskolan. En annan slutsats är att specialpedagogisk personal bör se alla elever i klassen som viktiga aktörer i inkluderingsarbetet och därför rikta socialt stöd till både grundskoleelever och grundsärskoleelever.Studien synliggör hur följder av kompensatoriska arbetsformer kan påverka den integrerade undervisningens olika faser, samt vikten av rektors roll för samverkan. / The aim of this study is to examine which special educational perspectives appear, when teachers in compulsory regular school, teachers in compulsory school for pupils with intellectual disability and principals, describe mainstreaming in regular school. This aim leads to questions about how representatives of the three professions describe planning, implementation and evaluation of such teaching. In order to answer these questions qualitative, semi structured interviews have been carried through with two teachers in compulsory regular school, two teachers in compulsory school for pupils with intellectual disability and two principals, with experience of mainstreaming of pupils with intellectual disability in compulsory regular school. The theoretical framework of this study is linked to the didactic triangle and the result was analyzed on the basis of three special educational perspectives; the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. The result indicates that the participants’ descriptions of the instructional phases, planning, implementation and evaluation, shows elements of all three perspectives, though with a predominance of the compensatory perspective. The teachers state that they cooperate on planning and implementing instruction, to a very small extent, with teachers from the other type of school. When it comes to the evaluation phase, there is no cooperation at all. The role of the pupils in the compulsory regular school when mainstreaming is not mentioned by any of the studies participants. One conclusion from the result is that principles can, with a greater clarity, contribute to a better instructional cooperation in mainstreaming education. Another conclusion is that special education staff should regard all pupils of/in the class as important actors in inclusive education and therefore offer social support to pupils with and without intellectual disabilities.This study makes visible how consequences of compensatory practices can affect the instructional phases of mainstreaming education, and the importance of principals’ role for cooperative work.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd. Det första är det kategoriska perspektivet och innebär att dela upp barn i kategorier, t.ex. barn med inlärningssvårigheter. Det andra perspektivet är det relationella perspektivet som innebär att miljön och verksamheten runtomkring avgör om ett barn är i behov av särskilt stöd eller inte. Pedagogerna menar att de inte har speciella hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd. För att motivera barnen använder pedagogerna kreativa metoder, till exempel låter de dem skriva i sand, på griffeltavlan och vara delaktiga. De gör vad de kan med de begränsade resurserna. / The purpose of the study is to explore the views from South African educators on children in need of special support in preschool. The purpose also includes to study the educator’s view on what resources there are for these children. I have used the method qualitative interviews to capture open and detailed descriptions from the educators. The South African educators mean that children in need of special support are children who differ from their peers in knowledge and maturity level, and children with disabilities, sicknesses or social problems. The South African educators had two perspectives on children in need of special support. The first is the categorical perspective, which means that they divide learners in categories, for example learners having learning disabilities. The second one is relational perspective which means that the surrounding environment determines if a child is in need of special support or not. The educators mean they don’t have enough resources for children in need of special support. To motivate the children the educators use creative methods, for example write in sand, on the chalkboard and let them be active. They do what they can with limited resources.

Sammanfattning Dagens samhälle ställer stora krav på läsförmåga för att vara en del av samhället. Förutsättning för inlärning bottnar i en god läsundervisning. Läsprocessen innehåller flera faktorer såsom språkförståelse, avkodning och motivation. Tidigare forskning beskriver pedagogisk tjänstehund som en möjlig och tänkbar motivator för ökad läslust hos elever.    Studiens fokusområde har varit att undersöka speciallärare/specialpedagogers erfarenheter beträffande pedagogisk tjänstehund som ett externt kompensatoriskt verktyg i skolsam­manhang. Syftet med studien är att öka kunskapen om pedagogiska tjänstehundens betydelse för att öka elevens motivation i samband med läsinlärning. Relevanta centrala begrepp i studien är motivation och självkänsla. En kvalitativ metod med intervju som datainsamlings instrument har använts. Ett induktivt arbetssätt har varit aktuellt eftersom vi valt att utforska i empirin. Studiens resultat har tolkats utifrån tematisk analys och sex steg har presenterats, vilket resulterat i olika teman. De teman som identifierats och finns med i uppsatsen är; erfarenheter från specialpedagoger/lärare som gör att pedagogisk tjänstehund rekommenderas i undervisningen, den pedagogiska tjänstehundens roll i samband med elevens läsutveckling, ledningsansvar, speciallärare/pedagogers erfarenheter av resultat beträffande hundassisterad pedagogik och vikten av en välorganiserad verksamhetsplan.   Studien visar att hunden kan vara ett möjligt externt kompensatoriskt verktyg i interventioner, då man arbetar utifrån uppställda mål och kontinuerlig utvärdering, för att skapa läslust och ökat läsflyt. Beroende på aktivitet eller intervention kan man se skillnad på elevens progression. Tidiga insatser för att främja lust och bibehålla elevens självkänsla är viktiga förutsättningar för att undvika en beteendeproblematik och i värsta fall utanförskap för den enskilda eleven.