Gamification (spelifiering på svenska) är ett ämne i akademiska studier som ökar i popularitet och denna studie tar vid efter Treiblmaiers, Putzs och Lowrys (2018) upptäckter om förslag på forskningsagenda inom ämnet. En litteraturstudie utfördes i syfte att besvara forskningsfrågan ”Vilka resultat och slutsatser om spelifierings påverkan på spelares känsla av nöje och kul har presenterats i forskningspublikationer?”, som utfördes genom en sökning i världens största databas av forskningspublikationer. Sökträffarna filtrerades och analyserades för att identifiera dess upptäcker som sedan sammanfattades. Resultaten visar exempelvis att spelifiering gynnar känslor av nöje och kul, att spelifiering som erbjuder nöje och kul har påverkan på andra saker och individer som inte alltid är positiva. Det upptäcktes även studier som fokuserar på hur de individuella komponenterna som bildar spelifiering påverkar känslor av nöje och kul. Vidare forskning bör exempelvis fokusera på dessa komponenter då inte alla studier är överens om resultaten. / Gamification is a subject in academical research that is increasing in popularity. This study follows Treiblmaier’s, Putz’s and Lowry’s (2018) proposed research agenda on gamification. A literature study was made in an attempt to answer the research question “What results and conclusions about gamification’s influence on enjoyment and fun have been presented in research publications?”. A search for literature was conducted in the world's largest database of research publications. The search results were filtered and analyzed to identify its findings, which was then summarized. The results show, for example, that gamification benefits emotions of enjoyment and fun, that gamification that offer those feelings have an impact on other things and individuals that may not always be positive. Many studies focuses on the individual components that form gamification and how they affect feelings of enjoyment and fun. Further research should for example focus on these components, since not all studies agree on their influence.

Gamification handlar om att motivera människor till att genomföra uppgifter med hjälp av spelelement i en icke-spelkontext. Användningen av Gamification blir allt vanligare på arbetsplatsen, under träning och inom utbildningen. Forskningen som inriktar sig på Gamification inom utbildning ökar snabbt, men resultaten verkar variera. Den här kandidatexamen undersöker de för- och nackdelar som Gamification medför i en utbildningskontext i hopp om att belysa de aspekter som leder till det varierande resultatet. Gamification inom utbildning är ett ständigt växande område och mycket tyder på att det kommer spela en stor roll i det moderna klassrummet. Förhoppningen med den här studien är att bidra till en ökad förståelse för Gamifications roll inom framtida informationssystem. En litteraturstudie har genomförts och har legat till grund för insamling av empiri som genomfördes i form av intervjuer. Deltagare i studien bestod av universitetslektorer och professorer som har arbetat med eller forskat inom området Gamification. Intervjuerna genomfördes digitalt och kategoriserades efter ett antal teman som identifierades. Huvudkategorier var Motivation, Syn på Gamification och Framtidssyn av fenomenet. Framtiden för Gamification ser ljus ut, men för att nå dit måste tekniken och forskning först komma i kapp.  Den här studien stärker påståendet om att Gamification har möjligheten att motivera och engagera studenter om det implementeras på ett korrekt sätt, men belyser även nackdelen med fenomenet vilket är svårigheten att lyckas med en framgångsrik implementation där ett misslyckande i stället kan leda till motsatta effekter. Det finns många olika faktorer som måste beaktas när man utformar informationssystem som involverar Gamification och att förstå vad som verkligen motiverar studenter verkar vara en nyckelfaktor till ett framgångsrikt resultat. / Gamification is about motivating people to perform tasks using game elements in a non-game context. The use of Gamification is becoming more common within the workplace, during exercise and in education. The research done in the field of Gamification in education is increasing rapidly, but the results seem to vary. This bachelor thesis investigates the pros and cons of Gamification in an educational setting, in the hope of shedding light on the aspects that lead to the mixed result. Gamification in education is an ever-growing area and there are many indications that it will play a major role in the modern-day classroom. By conducting this study, the end goal is to contribute to an increased understanding of Gamification's role in future information systems. A literature review has been conducted which has enabled interviews with lecturers and professors who have worked with or researched in the field of Gamification. The interviews were conducted digitally and categorized after themes that were identified. The main themes were Motivation, The view of Gamification and a Foresight of the phenomenon. The future of Gamification looks bright, but there is a long road ahead as technology and research needs to catch up.  This study shows that Gamification have the possibility to motivate and engage students if it is implemented correctly, but the disadvantage of the phenomenon seems to be the difficulty of succeeding with the implementation. There is a lot of different factors that needs to be in consideration when designing information system involving Gamification and understanding what really motivates students seems to be a key factor for success.

Sedentary behavior is causing plenty of health risks in today’s digital society. Studies have shownthat very little physical exercise is actually needed to counteract many of these health risks. Merelystanding up regularly and doing some mild exercise by your desk can be enough. Inspired by this,several approaches are being developed based on the idea of scheduling short pauses for physicalexercise, some of which use gamification, some do not. Gamification is thought to improve users’motivation towards an activity. One program that uses gamification to motivate its users to engagein physical exercise is Liopep. In this study, Liopep is compared to Pausit, which does not utilizegamification but is also a program designed for similar physical exercise. Pausit is a program thatguides the user through scheduled short exercise-breaks. Liopep on the other hand is an exergamebased on using a web-camera to track the users movements. Both programs are pause programs thathave scheduled sessions where the user uses the program. Comparing these two may lead to insightregarding the effect gamification has on pause programs. To perform this comparison a two-weekexperimental case-study was performed where participants were asked to use the two programs anddocument their experiences. At the end of each week the participants filled in a review of theprogram they had used during the week, including an Intrinsic Motivation Inventory (IMI)questionnaire to measure motivation, interest, engagement and other aspects that may affectmotivation. After the participants had tested both programs they were interviewed for the purpose ofdocumenting their qualitative opinions and experiences as well as let the participants recommendimprovements for the programs. The results showed that the participants preferred the non-gamifiedprogram Pausit over the exergame Liopep. The issue appeared to be mainly due to drawbacks in thedesign and implementation of Liopep. Participants reported lower motivation and interest forLiopep than Pausit. Liopep was also percieved as promoting less “useful” or less healthy movementwhen compared to Pausit. Whether this is because of Liopep’s design or if it is an intrinsic issuewith gamification of pause programs cannot be confirmed. The theory of gamification claims thatthe implementation of game elements can increase users’ motivation, enjoyment end engagementwith an activity. This study did not show any of these effects when comparing Liopep with Pausit.However, the study’s results are inconclusive due to the small size of the sample. The study didproduce a list of suggested improvements for Liopep that address the issues that caused lowermotivation, enjoyment and engagement.

Under de senaste åren har termen spelifiering blivit allt mer känt, främst inom utbildning och hälsa. Spelifiering innebär att speldesignelement används i icke-spelkontexter, detta för att motivera människor. Syftet med studien var att identifiera “Hur kan spelifiering utformas i en applikation för att motivera elever att lära sig?”. Som metodansats använde vi oss av en designstudie där olika speldesignelement identifierades. De speldesignelement som identifierades var poäng, medaljer och topplista eftersom dessa enligt litteratur är de viktigaste speldesignelemeten i en spelifierad applikation. Dessa speldesignelement implementerades i en prototyp vilket sedan utvärderades med hjälp av testanvändarna. Ramverket Octalysis användes för att undersöka den inre och yttre motivationen baserat på data från våra testanvändare. Resultatet från denna studie visade att speldesignelement som tillhör den yttre motivationen så som poäng, medaljer och topplista leder till att motivera elever. Däremot bör speldesignelement som tillhör den inre motivationen, exempelvis multiplayer, som identifierats i studien också implementeras för att motivera elever att lära sig. / In recent years, the term gamification has become increasingly known, mainly in education and health. Gamification means that game design elements are used in non-game contexts, this to increase the motivation of people. The purpose of the study was to identify "How can gamification be designed in an application to motivate pupils to learn?". As a method approach, we used a design study where different game design elements were identified. The game design elements that were identified were points, badges and leaderboards because according to the literature, these were the most important game design elements in a gamified application. These game design elements were implemented in a prototype which was then evaluated with the test users. The Octalysis framework was used to examine the intrinsic and extrinsic motivation based on the responses provided by the test users. The results from this study showed that game design elements that belong to extrinsic motivation such as points, badges and leaderboards lead to motivate pupils. However, game design elements that belong to the intrinsic motivation, for example multiplayer that we identified in the study, should also be implemented to motivate students to learn.

Denna uppsats behandlar en studie om spelifieringens potentialer för bildundervisningen på högstadiet genom en autoentnografisk metod. Spelifiering, även känt som engelskans gamification är egentligen ett paraplybegrepp för olika typer av verktyg och metoder där man använder sig av “spelelement i icke-ordinära spelsammanhang.” Kärnan i spelifiering är att lyfta ut beståndsdelar från spel och implementera dem på andra verksamheter. I studien undersöks hur ett undervisningsinnehåll fungerar som bygger på spelifieringens grundidéer. Detta relateras till vilka didaktiska potentialer en sådan iscensatt bildundervisning har och vilka områden ur det centrala innehållet i bild som kan aktualiseras i ett sådant projekt. Tidigare forskning samt studiens bakgrund och dess centrala begrepp behandlar spelifiering, education game, motivation och flow, samt bildämnets meningsskapande. Studien utgår från sociokulturell teoribildning vilket innebär ett vetenskapligt perspektiv som studerar skillnader och likheter mellan verktygens/redskapens och tecknens användning i samhället. En företrädare för ett sådant perspektiv är bland andra Lev S. Vygotskij och innefattar begrepp som appropriering, mediering samt scaffolding. Resultatet visar att när elever arbetar med spelifiering ökar deras motivation och elever kan stöttas till att uppnå flow i bildskapandet.

Syftet med detta arbete var att genom semistrukturerade intervjuer och enkäter, kartlägga svenska reklambyråers användning och förståelse för vad spelifiering innebär inom marknadsföring. Reklambyråer utspridda i Sverige med olika antal anställda har svarat på enkäterna och majoriteten av reklambyråerna har hört talas om termen spelifiering sedan innan men endast ett fåtal har använt sig av det i sina egna reklamprojekt. Definitionen av spelifiering verkar vara snävare hos vissa reklambyråer då de oftast pratar om spelifiering som att man skapar ett komplett spel i sina projekt. Svenska reklambyråer ansåg inte heller att varumärken med etablerade kunder tjänar mer på att använda spelifiering i reklamprojekt än nystartade varumärken. Detta kan bero på att de anser att det viktiga är hur man utformar sitt projekt och att en lyckad kampanj skall fungera vare sig man har etablerade kunder eller inte. Gamers är mer bekväma vid användandet när det kommer till spelifierade reklamprojekt marknadsföring. En kund som är gamer kan även kräva mer för att bli positivt påverkad av en spelifierad reklamkampanj. Detta var reklambyråerna oense om och det kan bero på att deras vy på en lyckad reklamkampanj handlar om hur den formas, inte hur målgruppen ser ut.

Det finns flertalet användarstudier som pekar på att elever upplever ökad motivation av stegvisa belöningar och incitament som en integrerad del av lärandet. En lösning kan vara att ge poäng som intjänas genom avklarade lektioner och frågor samt belöningsnivåer som dessa poäng låser upp. Detta kallas vanligtvis för spelifiering eller ”gamification” och är en växande trend inom utbildning och många andra områden. Det finns få studier som belyser vilka aspekter som lämpar sig för spelifiering och hur de bör tillämpas för att stärka lärande. Syftet är att skapa ett mer engagerat och motiverat lärande genom tydlig återkoppling av framsteg samt belöna kunskap, nyfikenhet och lärande över tid. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av spelifiering i lärandet hos grundskoleelever i Sverige. I ett första steg genomfördes en förstudie i området och min forskningsstrategi har tagits fram utifrån tidigare forskningar. Därefter utvecklades en webbapplikation som en prototyp av ett digitalt läromedel och implementerade spelifierings strategier. För att kunna jämföra effekterna fick hälften av eleverna använda programmet utan spelifierade element. Fokusgruppen var begränsad till årskurs 4 i grundskolan. I arbetet jämförs även effekten av spelifiering mellan två ämnen, svenska och matematik. Undersökningen genomfördes på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck, Stockholm. Eleverna fick lära sig ett för dem nytt ämnesområde och sedan träna på det i webbapplikationen. I resultatet visas en jämförelse av deras kunskapsökning i de två ämnena. Jämförelsen tyder på ökad förståelse och större engagemang hos elever med sämre resultat och med särskilda svårigheter jämfört med duktiga elever. Ämnet matematik visades lämpligast som digitalt läromedel. Dessutom fungerande även de spelifierade strategierna bäst i ämnet matematik jämfört med ämnet svenska. Elevernas respons var olika när det gäller badges en del var total engagerat för att få den högsta badges. Däremot gav hela gruppen bra respons till elementet förloppsindikator. Numera finns det gott om digitala läromedel men forskning om hur de ska konstrueras saknas oftast. Användningen av spelifiering och digitalt läromedel i skolsystemet är helt beroende på politikernas, skolledningens och lärarnas åsikter och beslut. / There are several studies that indicate that students experience increased motivation of incremental rewards and incentives being an integral part of learning. One solution may be to give the points earned by the completed lessons and issues, and reward levels that these points unlock. This is usually called gamification and is a growing trend in education and many other areas. However, there are very few studies on the aspects that are suitable for gamification and how it should be applied to enhance learning. We want to create a more engaging and motivating learning through a clear feedback of the progress and rewarding knowledge, curiosity and learning over time. This study aims to investigate the effects of gamification on learning for elementary school students in Sweden. In a first step, I have conducted a feasibility study on the subject and have developed my research strategy based on previous research I have studied. Then I developed a web application that is a prototype of digital teaching material and implemented different gamification strategies in it. Half of the students had to use the program without such gamification elements in order to compare student achievement with each other. The focus group was limited to grade 4 students in primary school. This work also compared the effect of gamification in two chosen subjects Swedish and Mathematics. The survey was completed at Skarpatorpsskolan in Skarpnäck, Stockholm. The students had to learn a new subject for them and then work on the subject in the web application In the result there is a comparison of their knowledge increase in the two subjects. The comparison indicates a significant increase in the understanding and more involvement of students with mediocre results and the students with concentration problems compared with the more talented students. The subject of mathematics was the most appropriate subject to use for digital learning. Also the gamification elements functioned better in mathematics compared to Swedish. The student’s attitudes were different when it comes to choosing gamification elements. In contrast, the whole group gave a good response to the element progress bar. In the current situation there are plenty of digital learning materials but the research behind how they are constructed are pretty few. The use of gamification and digital learning materials in the school system is completely dependent on politicians and the teacher's opinions about it. It is each school's management that takes the decisions if invest in digital learning or not.

To encourage and increase the motivation to physical activity by using new information and communication technology, in order to change our behaviours into a more healthy lifestyle, could be one approach to promote public health. In our study we examine how gamification, which is about implementing classical game design elements from the computer world in a non-gaming context, can be a tool to increase the motivation for physical activity. Since similar studies already have been done we chose to focus on analyzing how different player types from Bartle’s taxonomy can be affected by the usage of a gamification application. A group of students were therefore picked and during a two weeks’ period they used the application Fitocracy where they logged their daily excercise. After these weeks’ we compiled a result, asked questions about motivation and how it was affected by the usage of gamification. The results from our study indicates that gamification is a strong motivational element to an increased physical activity for those who usually don’t exercise a lot. On the other hand, those who exercise on a regular basis aren’t in the same need of implementing gamification as a tool to increase their physical activity. The player type named Achiever, the ones who do physical activity in order to accomplish their goals, is the group of people that gamification turned out to have the biggest impact on and among these the motivation increased most. / Att uppmuntra och öka motivationen till fysisk aktivitet genom att använda ny information- och kommunikationsteknik, för att på så sätt förändra våra beteenden till en mer hälsosam livsstil, kan vara ett tillvägagångssätt för att främja folkhälsan. I vår studie har vi undersökt hur spelifiering, vilket handlar om att implementera klassiska element och mekanismer från dator- och tv-spelsvärlden i ett sammanhang som icke är relaterat till spel, kan öka motivationen till en ökad fysisk aktivitet. Då liknande undersökningar redan bedrivits valde vi att fördjupa oss på att analysera hur spelartyper hämtade från Bartles taxonomi påverkades av användandet av en spelifieringsapplikation. En grupp studenter valdes därför ut och fick under en två veckor lång testperiod använda applikationen Fitocracy där de loggförde sin träning. Efter 2 veckor sammanställde vi resultatet och frågade hur motivation och dylikt hade påverkats av spelifiering. Resultaten från vår undersökning visar att spelifiering är en st ark motivationsfaktor till ökad fysisk aktivitet för de som tidigare inte utförde en hög grad av fysiska aktiviteter. De som däremot tränar regelbundet visar sig inte vara i samma behov av att implementera spelifiering som redskap i syfte att öka träningsmängden. Spelartypen Achievers, det vill säga de som tränar i syfte att uppnå utsatta mål, är den gruppen som visade sig ha störst nytta av spelifiering och det var bland dessa motivationen ökade mest.

Projektet hade som syfte att hjälpa personer med diagnosen dyspraxi, mer specifikt oral dyspraxi. Oral dyspraxi yttrar sig som problematik medatt koordinera munrörelser vilket kan leda till svårigheter att prata tydligt och därmed även saker som svårigheter att kommunicera med andra och talgenans. Dyspraxi yttrar sig som tydligast hos unga barn då dessa ännu inte hunnit utveckla metoder för att dölja sin funktionsnedsättning. I projektet uppstod idén att denna problematik kunde hjälpas genom att skapa motivation och glädje i talpedagogiksessioner som annars kan kännas som utdragna för det barn som genomgår dem. Denna tanke ledde till efterforskning kring gamification och resulterade i ett brädspel som används av barnet med dyspraxi ihop med en talpedagog baserat på talpedagogikmetoden Rapid Syllable Transition Treatment. Brädspelet ficknamnet svammel utifrån de nonsensord som förekommer inom RapidSyllable Transition Treatment.

In the modern and digitized Swedish society of today, many people live comfortably, not having to do a lot of physical activity. This has led to a decline in public health. In this thesis,we look at how digitization can help change this trend for the better by using gamification and game elements as a way to motivate people to become more physically active. We have used a qualitative research method to collect data regarding this in connection to an experiment where we let seven different people try three different mobile applications that use game elements as a motivator for people to exercise more. Our results show that game elements, especially those that create meaning, can be an extrinsic motivator that sometimes even awakens an intrinsic motivation. Although, the results also showed that the intended target group must be considered when choosing the game elements, as the motivation of these varies depending on factors such as the user’s attitude towards physical activity beforehand.