<p><strong><em>Title</em></strong> SpotBox: The Concept Development of a Digital Jukebox</p><p> </p><p><strong><em>Authors</em></strong> Guilherme Gomes & Pauline Droz</p><p> </p><p><strong><em>Supervisor</em></strong> Jean-Charles Languilaire</p><p> </p><p><strong><em>Level</em></strong> Bachelor Thesis in Business Administration, Marketing</p><p> </p><p><strong><em>Key words</em></strong> Marketing, Concept Development, New-Product Development, NPD, Jukebox, Music, Spotify, Customer-Oriented business,Live streaming, mp3, Customer-Oriented Music System.</p><p> </p><p><strong><em>Purpose</em></strong> To Turn the new-product idea of the digital jukebox called SpotBox into a product concept.</p><p> </p><p><strong><em>Method</em></strong> In the method we explain the process to develop our concept. Based in three phases, we started by combining secondary data and primary data through a focus group in order to understand better the potential consumers of our product, then personal interviews are made with our customers and the technical requirements are measured in the end through an interview.</p><p> </p><p><strong><em>Theoretical framework</em></strong> Kotler´s and Cooper´s approach about New-Product Development are first introduced. Then the Concept Development theories of both authors are explained which allow us in a last paragraph to build and present our own approach of the process of concept development.</p><p> </p><p><strong><em>Conclusions</em></strong> The SpotBox concept developed through this work is presented and explained in detail: A digital jukebox in a futuristic shape which allows users to share, listen and program songs in a new, convenient and exciting way, giving to the music market a new customer-oriented dimension.</p>

<p>Purpose/Aim: The purpose of this thesis is to define and analyse how Swedish record companies work with digital musical content distributors. A more narrow aim is to show how the record companies and with the digital musical content distributors iTunes Music Store and Spotify create incentives for consumer’s to use legal digital music channels through the Internet. To further circle the core of the problem following questions have been asked: How does the record companies provide iTunes Music Store and Spotify with digital content and what is done by the record companies to retain control over the material? How do the record companies view digital musical sales and what incentives are given to consumers to buy music digitally? Finally, What position of power do iTunes Music Store and Spotify have on the digital content arena?</p><p>Material/Method: The data collected for this thesis is retrieved through personal interviews with representatives from three of the four major record companies Universal Music, Warner Music and EMI and their Swedish branches.</p><p>Main results: The consumer’s access to digital content through iTunes Music Store and Spotify is of the utmost importance and is a prerequisite. Even if the record companies choose to not demand DRM protection on their products it does not stop Apple from keeping their Fairplay protection. In this way Apple is the company controlling the files, even if the Record Companies have made their decision based on research, which has shown that sales go down if the music files are DRM protected. The record companies have chosen not to get involved with the sales of digital content. This results in power being shifted to E-tailers such as iTunes Music Store and Spotify. The incentives the consumers are given to buy music digitally are found in the surplus value, which is supported by iTunes Music Store and Spotify. These surplus values are such services as recommendations of music or artists. Different packaging solutions, such as subscriptions through an Internet provider, do not raise the value of the music. The value is added to the Internet provider’s products and not the music, but they do guarantee a steady income for the record companies.</p>

Title SpotBox: The Concept Development of a Digital Jukebox   Authors Guilherme Gomes &amp; Pauline Droz   Supervisor Jean-Charles Languilaire   Level Bachelor Thesis in Business Administration, Marketing   Key words Marketing, Concept Development, New-Product Development, NPD, Jukebox, Music, Spotify, Customer-Oriented business,Live streaming, mp3, Customer-Oriented Music System.   Purpose To Turn the new-product idea of the digital jukebox called SpotBox into a product concept.   Method In the method we explain the process to develop our concept. Based in three phases, we started by combining secondary data and primary data through a focus group in order to understand better the potential consumers of our product, then personal interviews are made with our customers and the technical requirements are measured in the end through an interview.   Theoretical framework Kotler´s and Cooper´s approach about New-Product Development are first introduced. Then the Concept Development theories of both authors are explained which allow us in a last paragraph to build and present our own approach of the process of concept development.   Conclusions The SpotBox concept developed through this work is presented and explained in detail: A digital jukebox in a futuristic shape which allows users to share, listen and program songs in a new, convenient and exciting way, giving to the music market a new customer-oriented dimension.

Purpose/Aim: The purpose of this thesis is to define and analyse how Swedish record companies work with digital musical content distributors. A more narrow aim is to show how the record companies and with the digital musical content distributors iTunes Music Store and Spotify create incentives for consumer’s to use legal digital music channels through the Internet. To further circle the core of the problem following questions have been asked: How does the record companies provide iTunes Music Store and Spotify with digital content and what is done by the record companies to retain control over the material? How do the record companies view digital musical sales and what incentives are given to consumers to buy music digitally? Finally, What position of power do iTunes Music Store and Spotify have on the digital content arena? Material/Method: The data collected for this thesis is retrieved through personal interviews with representatives from three of the four major record companies Universal Music, Warner Music and EMI and their Swedish branches. Main results: The consumer’s access to digital content through iTunes Music Store and Spotify is of the utmost importance and is a prerequisite. Even if the record companies choose to not demand DRM protection on their products it does not stop Apple from keeping their Fairplay protection. In this way Apple is the company controlling the files, even if the Record Companies have made their decision based on research, which has shown that sales go down if the music files are DRM protected. The record companies have chosen not to get involved with the sales of digital content. This results in power being shifted to E-tailers such as iTunes Music Store and Spotify. The incentives the consumers are given to buy music digitally are found in the surplus value, which is supported by iTunes Music Store and Spotify. These surplus values are such services as recommendations of music or artists. Different packaging solutions, such as subscriptions through an Internet provider, do not raise the value of the music. The value is added to the Internet provider’s products and not the music, but they do guarantee a steady income for the record companies.

Spotify är en laglig musiktjänst som startades år 2006 mitt i den heta debatt om olaglig fildelning. I vår uppsats vill vi undersöka hur företaget använder sociala medier och specifikt bloggen i sin marknadsföring; vilken bild de förmedlar till sina användare och hur de förmedlar denna bild. För att kunna besvara dessa frågor följde vi Spotifys blogg under tre månader år 2009; januari, maj och oktober, totalt 68 inlägg. Vi undersökte inläggen genom en kvalitativ textanalys och med retorik som främsta teoretiska utgångspunkt. Först systematiserade vi inläggen i fem kategorier utefter nyckelord från inläggen, för att sedan undersöka textens kontext, disposition, argumentation, ar-gumentationsmedel och stil.Utifrån analysen kan vi dra ett flertal slutsatser. Vi kan se att bloggen skapar en bild av Spotify som ett företag på uppgång i en hård bransch samt att de står för nytänkande och fokuserar på musiken och konsumenten, inte på att tjäna pengar. Vi kan självklart inte uttala oss om blogginläggens ärlig-het, men vi kan anta att de har en strategi för varför och på vilket sätt de ska kommunicera med läsarna genom bloggen och att de liksom andra företag är på marknaden för att tjäna pengar, om än på lång sikt. Vår slutsats när det gäller vilka metoder de använder för att visa den positiva bilden av företaget är att texten är personlig och genomtänkt och uppmanar till interaktion. Vi kan också se tydliga skillnader mellan olika kategorier av inlägg; vissa inlägg är till för att skapa en relation med läsaren medan vissa har som mål att demonstrera mervärde och att sälja tjänsten i sig. Dessutom innehåller inläggen en väl genomtänkt argumentation och tes. Vi anser att bloggen är en effektiv mötesplats för användare och anställda på företaget, och att den i hög grad har bidragit till att spri-da budskapet om Spotify som ett framgångsrikt företag.

I denna uppsats läggs fokus på skivbranschen och vad folk inom branschen anser omdess funktion och roll.Syftet med uppsatsen är att återge skivbolagens egna tankar och åsikter och jämföradessa med årsredovisningar från branschorganisationer, rapporter, litteratur,vetenskapliga artiklar samt den allmänna uppfattningen hämtad från blogg- ochforuminlägg och tidningsartiklar.Uppsatsen bygger till största delen av intervjuer med totalt sex personer som ärverksamma i branschen från den allra högsta nivån av multinationella bolag till deabsolut minsta.Den bild som framkommer i uppsatsen visar på att den vanligt förekommandeuppfattningen om att skivbolagen idag spelat ut sin roll är felaktig. Skivbolagen hjälperartister med bl.a. marknadsföring, utvecklingen av musik, all administrering samt att dehar de resurser som krävs för att nå ut till den breda massan. Det är dock beroende påvar i karriären man befinner sig och vad artisten själv vill uppnå. För vissa kan detsåledes vara onödigt. Uppsatsen visar även att skivbolagens roll förändrats drastiskt pågrund av bl.a. utbredningen av ny digital teknik. Det är också möjligt att på grund avdessa nya förutsättningar kan rollen förändras ytterligare i framtiden.Skivbolagen arbetar numera på en betydligt bredare front än tidigare. Verksamhetencentreras inte runt den fysiska försäljningen utan förlags- och licensieringsverksamheterär mycket aktuella. Samarbetet mellan små och stora skivbolag påvisas tydligt, en formav samarbete där båda parterna i många fall är beroende av varandra. De mindrebolagen förefaller även vara mer benägna att ta risker i samband med kontraktering avnya akter.

<p>Spotify är en laglig musiktjänst som startades år 2006 mitt i den heta debatt om olaglig fildelning. I vår uppsats vill vi undersöka hur företaget använder sociala medier och specifikt bloggen i sin marknadsföring; vilken bild de förmedlar till sina användare och hur de förmedlar denna bild. För att kunna besvara dessa frågor följde vi Spotifys blogg under tre månader år 2009; januari, maj och oktober, totalt 68 inlägg. Vi undersökte inläggen genom en kvalitativ textanalys och med retorik som främsta teoretiska utgångspunkt. Först systematiserade vi inläggen i fem kategorier utefter nyckelord från inläggen, för att sedan undersöka textens kontext, disposition, argumentation, ar-gumentationsmedel och stil.Utifrån analysen kan vi dra ett flertal slutsatser. Vi kan se att bloggen skapar en bild av Spotify som ett företag på uppgång i en hård bransch samt att de står för nytänkande och fokuserar på musiken och konsumenten, inte på att tjäna pengar. Vi kan självklart inte uttala oss om blogginläggens ärlig-het, men vi kan anta att de har en strategi för varför och på vilket sätt de ska kommunicera med läsarna genom bloggen och att de liksom andra företag är på marknaden för att tjäna pengar, om än på lång sikt. Vår slutsats när det gäller vilka metoder de använder för att visa den positiva bilden av företaget är att texten är personlig och genomtänkt och uppmanar till interaktion. Vi kan också se tydliga skillnader mellan olika kategorier av inlägg; vissa inlägg är till för att skapa en relation med läsaren medan vissa har som mål att demonstrera mervärde och att sälja tjänsten i sig. Dessutom innehåller inläggen en väl genomtänkt argumentation och tes. Vi anser att bloggen är en effektiv mötesplats för användare och anställda på företaget, och att den i hög grad har bidragit till att spri-da budskapet om Spotify som ett framgångsrikt företag.</p>

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende. Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg. Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant. Undersökningen bygger även på hur musikkritiken bedrivs rent plattformmässigt samt relationen mellan musikkritiken och musikbranschen. Som analysverktyg har en tematisk kodning använts som utgår ifrån teoripunkter om bakgrund, socialisering, musikbransch och smak. Resultatet visar mest slående en smärre skiftning i hur musikkritiken bedrivs i fråga om att man hellre framhäver bra musik, liknande en musikguide, än att såga den. Analysen visar även på att Bourdieus teorier om kapital är befogade för både förtroende och status när det handlar om både social, akademisk och erfarenhets-bakgrund som blir till ett kulturellt kapital. Detta i samvävnad med att mediet som kritikern jobbar för har så pass tungt förtroende för sin publik, ett ekonomiskt kapital. Det går att hitta mönster i socialisering och arbetsförhållande. Synen på att man hellre guidar lyssnarna bland den mängd musik som kommer ut idag beror till största del på ekonomiska anledningar som platsutrymme, men också den teknologiska framstegen med spellistor via Spotify.

Musikmarknaden har genomgått stora förändringar där fysiska inköp av CD-skivor fasas ut till förmån för molnbaserade tjänster med strömmande media. Konsumenternas vanor förändras i takt med denna utveckling där sociala medier och andra Internetbaserade tjänster får en allt större roll. Syftet med denna uppsats är att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende på musik. Mer precist undersöks vilka sociala faktorer som påverkar studenterna för att de ska upptäcka ny musik. De teorier som används härstammar från den övergripande teorin Konsumentbeteende, med inriktningarna Word-of-mouth (WOM) och referensgrupper. Fyra attribut som tillsammans utgör en lyckad WOM-process identifierades, där samtliga attribut har inverkan på hur musik upptäcks. Varje attribut tilldelades därefter ett påstående som med hjälp av statistiska resultat antingen stärktes eller förkastades genom analys. En kvantitativ metod användes där en enkätundersökning utgjorde det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att de två främsta sociala faktorerna som påverkar upptäckten av musik är styrkan hos de sociala banden samt referensgruppers acceptans. Mer konkret visar resultatet att nära vänner/familj är den vanligaste källan för musiktips samtidigt som Spotify är den i särklass vanligaste kanalen att motta dessa tips igenom. När studenter ger musiktips sker det främst till nära vänner med intentionen att mottagaren ska uppskatta tipset.

SAMMANFATTNING Titel: Musikbolags kommunikationsprocess via social media Författare: Sabrina Bengtsson, Angelica Wass Granquist och Cecilia Wiklund Handledare: Joachim Timlon Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music &amp; Event Management, Linnéuniversitetet, Hösttermin 2013-2014. Forskningsfråga Hur kommunicerar svenska musikbolag med sina kunder genom social media? Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kommunikationsprocessen ser ut via social media, analysera hur svenska musikbolag kommunicerar via sociala medier samt ge rekommendationer till hur de på bästa sätt kan kommunicera med kunderna via de sociala medierna. Metod I uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Detta gjorde vi då vårt mål har varit att komma så nära vårt problemområde som möjligt och gå på djupet istället för bredden. Den empiriska studien bygger på fem intervjuer med personer som har en koppling till kommunikation och musikindustrin. Slutsatser Vi har genom analysen kommit fram till att musikbolagen inte marknadsför sig själva utan sina artister. Något av det bästa ett musikbolag kan göra är att anpassa sig efter sin målgrupp. Genom att noggrant segmentera marknaden och se till livsstilsfaktorer kan musikbolagen utforma sin kommunikation på ett sätt som tilltalar valda segment. Det är viktigt att finnas på det ställe som kunderna befinner sig samt att innehållet är relevant och passar artistens image. Nyckelord: kommunikation, kommunikationsprocess, sociala medier, Facebook, Instagram, Twitter, Spotify, Youtube, internet, musikindustrin, musikbolag