Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

Syftet med studien har varit att undersöka hur sex verksamma årskurs 1-3 lärares arbete med läsning går till och hur de upplever att deras undervisning främjar elevernas läslust. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visar på att arbetet med läsning är betydelsefullt för hur elevernas läslust och motivation kommer att utvecklas. Informanternas varierade arbetssätt med läsning som innefattar enskild-, par-, grupp- och högläsning motiverar elevernas egen läslust. Vår slutsats är därmed att det finns flera arbetssätt och handlingar i informanternas läsundervisning som främjar elevernas läslust.

Denna studie undersöker hur deltagarna tar in information i en krissituation baserat på personligt och opersonligt tilltal i en krissituation. Syftet med denna studien var att se hur samma information tolkades baserat på hur de sex deltagarna blev tilltalade. Studien genomfördes via två versioner av en walking simulator som utspelade sig i samma bunker där testpersonerna lyssnade på antingen en envägsradio eller tvåvägsradio som de interagerade med så att information förmedlades via en nyhetsuppläsare eller en räddningsarbetare. Resultatet av studien visar att deltagarnas svar var olika beroende på de olika versionerna, dock inte av de anledningar som studien forskade om. De som lyssnade på nyhetsuppläsaren upplevde att informationen var tydlig och pålitlig, medan några av de deltagare som istället lyssnade på räddningsarbetaren upplevde att informationen inte var lika pålitlig på grund av att talaren kändes oförberedd. En mer utvecklad artefakt och fler testdeltagare krävs för att ge tydligare resultat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Detta examensarbete handlar om en förskola och dess arbete med flerspråkighet. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en förskola med endast svensktalande barn ändrar sin verksamhet när det tillkommer barn med ett annat modersmål än svenska. Vi vill även titta på i vilken mån de flerspråkiga barnen har möjlighet till inflytande. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och gjort semistrukturerade intervjuer. Vi har även genomfört observationer där vi har agerat som kända, icke deltagande observatörer. Förskolan som vi undersökt är ett föräldrakooperativ med 15 barn och 4 pedagoger och den ligger i en mindre ort i Sverige. Resultatet visar att pedagogerna på förskolan hade en positiv inställning till flerspråkighet. Den förändring som har skett har skett individuellt mellan pedagogerna, alla har hittat olika sätt att arbeta på som passar dem. Den faktiska förändringen är att förskolan tillbringar mer tid på biblioteket, pedagogerna använder sig mer av tecken och teckenstöd, de pratar tydligare och har ett tydligare kroppsspråk. Resultatet visade även att det fanns få artefakter som kunde förknippas som betydelsefulla för barns språk. Möjlighet till inflytande hos de flerspråkiga barnen visades sällan via ord utan via deras kroppsspråk, vilket pedagogerna har lärt sig att tyda.

Väl etablerade normativa data för äldre individer är av stor betydelse för att särskilja mellan normalt åldrande och tecken på demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingår i screeningbatterier och används ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock är befintliga normativa data för BNT30 och Token test begränsade vad gäller antalet individer över 80 år och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvärsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-åringar. Syftet var att undersöka resultaten av benämningsförmåga och språkförståelse mätt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jämföra resultaten från denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test. Alla deltagare rekryterades ursprungligen till Linköping Screening Assessment (ELSA-85) projektet, en populationsbaserad studie med 85-åriga invånare i Linköping, Sverige. De resultat som erhållits i den aktuella studien avseende BNT30 (M = 24,71 ±3,13) och Token test (M = 4,88  ±1,05), visar på lägre resultat, med större variation, än vad som rapporteras i befintliga normativa data. Samband mellan demografiska variabler och prestation på testen undersöktes också. Data tyder på att utbildning och genus påverkar benämningsförmågan, mätt med BNT30. De normativa data från denna studie omfattar det hittills största urvalet individer över 80 år och är mer demografiskt varierade än i tidigare studier. Därför är de normer som denna studie presenterar mer representativa för kognitivt intakta 85-åringar. Dock ifrågasätter vi validiteten av den version av Token test som ingår i KSB (Kognitiva Screening Batteriet). / Well-established normative data for elderly adults is of great importance in order to distinguish between normal aging and signs of dementia. Short versions of Boston Naming test and Token test are included in screening batteries and frequently used in neuropsychological examinations. However, existing normative data for BNT30 and Token test include few individuals aged 80 years and above and are limited regarding to only include optimally healthy participants with high education level. This cross-sectional study includes 213 cognitively intact 85-year-olds. The aim was to examine their results of naming performance and language comprehension measured with short versions of Boston Naming test (BNT30) and Token test, subtest V, then to compare the results of the present study with existing normative data for BNT30 and Token test. All participants were initially recruited in the Elderly in Linköping Screening Assessment (ELSA-85) project, a population-based study of 85-year-old residents of Linköping, Sweden. The results obtained in the present study regarding BNT30 (M = 24.71 ±3.13) and Token test (M = 4.88 ±1.05), show lower test scores with greater variance than those reported in existing normative data. Association between demographic variables and performance on the tests was also examined. Data presented in the study revealed that education and gender influence naming performance measured with BNT30. The normative data gathered from this study includes the largest sample so far of individuals over the age of 80 and is more demographically diverse than in previous studies. Therefore the norms provided in this study are more representative for cognitively intact 85-year-olds. However, we question the validity of the version of Token test included in CAB (Cognitive Assessment Battery). / Elsa85

Mentaliseringsförmåga innebär förmågan att ta en annan persons perspektiv, att förstå hur någon annan tänker och känner. Det innebär även att förstå de egna tankarna och reaktionerna relaterat till andra personers tankar och känslor. Det är viktigt med en välfungerande mentaliseringsförmåga för att kunna samverka med andra individer och sin omgivning på ett pragmatiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns flera olika förmågor som kan vara viktiga för mentaliseringsförmågan, i vilken grad de påverkar är dock fortfarande oklart. Syftet med detta arbete var att undersöka mentaliseringsförmågan och dess samvariation med andra kognitiva förmågor hos barn i åldrarna 6-7 år. I föreliggande studie användes tio test för att undersöka vilka kognitiva förmågor som samverkade med mentaliseringsförmågan. De förmågor som testades var visuellt och auditivt arbetsminne, korttidsminne, språkförståelse och ickeverbal intelligens. Testgruppen bestod av 25 typiskt utvecklade barn i åldrarna 6:0–8:0 år med svenska som modersmål. Resultatet av testerna visade att ickeverbal intelligens, korttidsminne och språkförståelse korrelerade med barnens mentaliseringsförmåga. Vad gällde arbetsminnet verkade det främst som att en arbetsminneskapacitet upp till en viss nivå gynnade mentaliseringsförmågan, kapacitet över denna nivå verkade inte ha någon betydelse för prestationen. Det upptäcktes ingen enskild faktor som var viktigare än de andra för mentaliseringsförmågan, utan att samverkan av dessa förmågor är viktig. / Theory of mind, or mentalization ability, is the ability to understand how another individual thinks, acts and feels. It is important to develop a mentalization ability in order to interact with other people and the surrounding social environment in a pragmatic way. There are several abilities that might play an important role in the developmental process of Theory of mind. It is still uncertain to which degree these abilities effect the mentalization ability. The purpose with this study was to investigate the mentalization ability and its relationship with other cognitive abilities in children aged 6-7 years. In this study, ten different tests were used to analyze which abilities correlated with Theory of mind. The abilities that were tested were visual- and auditory working memory, short-term memory, non-verbal intelligence and language understanding. The participating test group consisted of 25 typically developed children aged 6:0-8:0 with Swedish as mother tongue. The results from the tests showed that the mentalization ability correlated with nonverbal intelligence, short-term memory and language understanding. It appears that a certain level of working memory is important, but that an exceptionally good working memory will not improve the mentalization ability further. The result showed that no single ability were more important than the others for the mentalization ability.

I skolverkets rapporter framkommer att ca 15-20 % av eleverna inte klarar nationella proven i grundskolan. Varje år går även alltför många elever ut grundskolan utan behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Det finns ett behov av mer kunskap om vilka elever som riskerar att inte nå målen för att underlätta tidig identifiering. Läsförmåga och språkförståelse är några av de faktorer som i tidigare studier visat sig påverka utfallet i skolresultat. I den här studien undersöks hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelsen påverkar skolresultaten i nationella proven i åk 3. I studien deltog 44 elever med positivt utfall i en screening av läsförståelse, avkodning och stavning i åk 2. Svag läsförståelse i åk 2 innebar en större risk för språkförståelsesvårigheter i åk 3. Elever med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot en god språkförståelse i åk 3. Språkförståelsen visade i sin tur signifikanta samband med utfallet i läsförståelse i ämnesprovet i svenska och med 5 av 6 delprov i matematik i nationella proven i åk 3. En viktig implikation blir att inkludera även språkförståelse i arbetet med elever som har läsförståelsesvårigheter. Studiens resultat indikerar att det inte räcker med en bättre avkodningsförmåga för att uppnå en god läsförståelse. Det krävs även insatser för att främja ordförråd, grammatisk kompetens och förståelsestrategier på diskursnivå. En hög andel av eleverna som inte fick godkänt i delproven i svenska respektive matematik i åk 3 var identifierade i screeningen redan i åk 2. Det här indikerar att det är möjligt att använda en screening av läsförmågan i åk 2 för att identifiera vilka elever som riskerar att inte klara läroplanens mål. Samtidigt var det många elever med svag läs- och stavningsförmåga i åk 2 som ändå klarade nationella proven. Den här studiens resultat indikerar att det framförallt är eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerar att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarar nationella proven betydligt bättre. Det behövs däremot fortsatta longitudinella studier för att klargöra i vilken mån de elever som klarade de nationella proven i åk 3 trots lässvårigheter även kommer att klara nationella prov och läroplanens mål på längre sikt. / Every year about 20% of the students in primary and secondary school do not reach the goals of the Swedish National Curriculum. A greater understanding of how reading difficulties relate to oral language skills, and how both reading and oral language skills contribute to educational outcome in the Swedish context is needed to improve early identification and intervention for students at risk of not achieving the goals of the Swedish national curriculum. This dissertation investigates how reading difficulties and oral language comprehension affect educational outcome in the year 3 Swedish national tests, and how reading difficulties in early primary school relate to phonological processing skills and oral language comprehension. The Simple View of Reading model was used to describe the participants’ reading difficulties. All year 2 students (N = 214) in two municipalities participated in an examination of reading comprehension, word-decoding and spelling. Sixty-six students with reading comprehension (z &lt; –0.83), word-decoding skills (z &lt; –0.71) and/or spelling skills (z &lt; –0.58) in the lower end of the normal distribution were identified. Forty-four students agreed to participate in the study. Oral language skills, phonological processing, verbal memory, word-decoding, reading comprehension and non-verbal ability were examined in year 3. Forty-six to 66 per cent of the students with reading comprehension difficulties in year 2 were identified with difficulties in oral language comprehension (z ≤ –1.0) in year 3. None of the students with specific word-decoding difficulties had difficulties in oral language comprehension. Oral language comprehension was significantly correlated to the results in the year 3 Swedish national tests for the two tasks in reading comprehension (p &lt; .01) in Swedish, and with five of six tasks in Mathematics (p &lt; .01 in four tasks and p &lt; .05 in one task). Rapid naming of visual objects also correlated significantly with four out of six tasks in Mathematics (p &lt; .01). Non-verbal ability, word-decoding and reading comprehension in year 3 showed no significant relationship with outcome in the Swedish national tests. This dissertation shows the centrality of oral language comprehension skills for both reading comprehension and outcome in the Swedish national tests, and the importance of considering oral language comprehension both in assessment and in intervention when students show poor reading comprehension skills in early primary school.

Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser och uppfattningar några erfarna pedagoger har kring tecken som stöd samt att få en förståelse för vilken effekt tecken som stöd upplevs ha på språk och kommuniktion bland vuxna och barn i förskolan. Genom frågeställningarna i studien undersöks på vilket sätt några erfarna förskolepedagoger tillämpar tecken som stöd för att främja kommunikationen bland vuxna och barn i förskolan samt vilken inverkan pedagogerna upplever att metoden frambringar. Studien innehåller teorier kring kroppslig kommunikation och sociokulturell interaktionism, men även litteratur om språk och kommunikation, vuxnas mottaglighet, tecken och gester samt förutsättningar och effekter. I kombination med ett kritiskt perspektiv på tecken som stöd har studien ett teoretiskt och litterärt ramverk. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlas empiri in. Ett subjektivt urval och ett snöbollsurval har resulterat i att fem pedagoger, som aktivt använder tecken som stöd i sina verksamheter, deltagit i studien. Då varje pedagog företräder varsin förskoleverksamhet är fem olika förskolor representerade  i denna studie. Intervjuerna har genomförts på deras respektive arbetsplatser. Resultatet som framkommer visar på att tecken som stöd är ett multimodalt kommunikationsverktyg som skapar möjlighet för alla barn och vuxna att föra dialog med varandra. Dessutom visar resultatet på att tecken som stöd bidrar till verksamhetens etiska grund. Detta då tecken bland annat skapar ett behagligt arbetsklimat där alla ges möjlighet att kommunicera, bli synliggjorda och respekterade på sitt sätt. Pedagogerna upplever tecken som stöd som ett positivt och lustfyllt arbetsmetod.

Denna studie handlar om elevers upplevelse och förståelse av högläsning. Syftet är att undersöka huruvida formatet på högläsningen, ljudbok eller fysiskt högläst text, påverkar elevernas förståelse för innehållet och intresset för att lyssna. Detta har studerats genom gruppintervjuer och gemensamma diskussioner med elever i årskurs 1. Även lärare har fått delge sina tankar om de olika formaten utifrån ett frågeformulär. Resultatet i denna studie visar att förståelsen inte påverkas av vilket format som används. Däremot framkommer det att bilder och möjligheten att kunna avbryta läsningen har en positiv effekt på elevernas förståelse. Eleverna påpekar dock att det kan vara problematiskt att få någon, främst utanför skoltid, att vilja läsa för dem. De upplever att vuxna tycker att det är jobbigt och att de inte vill. Trots att forskning och lärarna i studien uttrycker samstämmighet om att högläsning skapar nyfikenhet och är språkutvecklande på flera plan upplever eleverna att dialogisk högläsning sällan finns tillgänglig.

In common sense, modality measures the number of areas a model covers. Multi-modal or cross-modal models can handle two or more areas simultaneously. Some common cross-models include Vision-Language models, Speech-Language models, and Vision-Speech models. A Vision-Language (VL) model is a network architecture that can interpret both textual and visual inputs, which has always been challenging. Driven by the interest in exploring such an area, this thesis implements several VL models and investigates their performance on a specific VL task: The Image-Text Relation Task. Instead of using English as the context language, the thesis focuses on other languages where the available resources are less. Swedish is chosen as a case study and the results can be extended to other languages. The experiments show that the Transformer style architecture efficiently handles both textual and visual inputs, even trained with simple loss functions. The work suggests an innovative way for future development in cross-modal models, especially for VL tasks. / I vanlig mening är modalitet ett mått på hur många områden en modell täcker. Multimodala eller tvärmodala modeller kan hantera två eller flera områden samtidigt. Några vanliga tvärmodala modeller är vision-språk-modeller, tal-språk-modeller och vision-språk-modeller. En Vision-Language-modell (VL-modell) är en nätverksarkitektur som kan tolka både text- och visuell input samtidigt, vilket alltid har varit en utmaning. I denna avhandling, som drivs av intresset för att utforska ett sådant område, implementeras flera VL-modeller och deras prestanda undersöks på en specifik VL-uppgift: Uppgiften bild-text-relation. I stället för att använda engelska som kontextspråk fokuserar avhandlingen på andra språk där de tillgängliga resurserna är mindre. Svenskan har valts som fallstudie och resultaten kan utvidgas till andra språk. Experimenten visar att arkitekturen i Transformer-stilen effektivt hanterar både text- och visuella indata, även om den tränas med enkla förlustfunktioner. Arbetet föreslår en innovativ väg för framtida utveckling av intermodala modeller, särskilt för VL-uppgifter.