• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 49
  • 2
  • Tagged with
  • 51
  • 20
  • 15
  • 11
  • 10
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Högläsning för att upptäcka böckernas värld : En kvalitativ studie som jämför lärares arbete med högläsning i årskurs F–3 respektive årskurs 4–6. / Reading aloud to discover the world of books : A qualitative study comparing teachers' work with reading aloud in grades F-3 and 4–6.

Ekstrand, Rebecka January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att jämföra hur lärare i årskurs F–3 respektive årskurs 4–6 använder högläsning i sin undervisning. Studiens frågeställningar är: vad syftet med högläsning är i årskurs F–3 jämfört med årskurs 4–6, hur lärare i årskurs F–3 respektive årskurs 4–6 använder högläsning i sin undervisning samt om aktiviteter används i samband med högläsningen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. För att få syn på deltagarnas perspektiv har halvstrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Det är sex verksamma lärare som intervjuats i studien. Studiens resultat visar att syftet med högläsningen är att utveckla elevers språkförståelse samt upptäcka böckernas värld. Det ges även mer utrymme åt högläsning i årskurs F–3 än årskurs 4–6. Den vanligaste aktiviteten är att samtala om och diskutera det lästa. / The purpose of this study is to compare how teachers in grades F-3 and 4–6 use reading aloud in their teaching. The following research questions have been considered: what is the purpose of reading aloud in grades F-3 compared to grades 4–6 and how teachers in grades F-3 and 4–6 respectively use reading aloud in their teaching. The study will also inquire into activities used with reading aloud. The theoretical starting point of this study is the socio-cultural perspective. In order to gain an overview of the participants' perspectives, semi-structured interviews have been used as a data collection method. There are six teachers interviewed in this study. The results of the study show that the purpose of reading aloud is to develop the pupils' language comprehension and to discover the world of books. Reading aloud is also given more space in grade F – 3 than grade 4–6. Speaking about and discussing the reading is a common activity.
22

Nationella bedömningsstödet i läsutveckling för årskurs 1 : Ett värdefullt verktyg för pedagoger?

Andersson, Frida, Karlsson, Olivia January 2019 (has links)
Bakgrund  I svensk skola är ett av målenatt tidigt identifiera elever med nedsatt läsförmåga. För att underlätta identifieringen har ett nationellt bedömningsstöd arbetats fram. Nedsatt läsförståelse beror på nedsatt avkodningsförmåga eller nedsatt språkförståelse. Svårigheter med avkodning respektive språkförståelse kräver olika insatser i skolan.   Syfte  Syftet med studien var att undersöka om nationella bedömningsstödet för läsutvecklingi årskurs 1 identifierar andraelever änstandardiserade och normerade screeningtest genomfördai årskurs 2. Syftet var vidareatt undersöka om de elever som identifierats med nedsatt läsförmåga på nationella bedömningsstödet även uppvisar språkliga svårigheter samt hur pedagogerna använder resultatet på nationella bedömningsstödet för planering av vidare insatser.  Metod Studien omfattade 41 elever i årskurs 2 som genomfört nationella bedömningsstödet i årskurs 1 och DLS läsförståelse i årskurs 2. Eleverna testades med avkodningstesten Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?och språkförståelsetestet TROG-2.Studien inkluderade även en intervju med 4 pedagoger som har ansvar för genomförandet av nationella bedömningsstödet. Resultat Nationella bedömningsstödet identifierade 13 elever med nedsatt läsförmåga i årskurs 1, screeningtesten DLS läsförståelse, Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?identifierade 16 elever i årskurs 2. Screeningtesten identifierade 7 elever (44%) som inte identifierats på nationella bedömningsstödet. Nationella bedömningsstödet identifierade 2 elever med nedsatt språkförståelse. Samtliga pedagoger använder resultatet från nationella bedömningsstödet för planering av insatser.  Slutsatser Nationella bedömningsstödet fungerar till viss del i skolor där det utförs av pedagoger som är utbildade i nationella bedömningsstödet. Däremot identifierar nationella bedömningsstödet färre elever än standardiserade och normerade screeningtest och är mer tidskrävande.
23

Det är en oerhörd fördel : En kvalitativ studie av hur NTA påverkar elverna när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7

Andersson, Sara, Lisa, Bergendahl January 2006 (has links)
<p>I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.</p><p>NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt,</p><p>språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall.</p><p>Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.</p>
24

Kan dold språkförståelse i andraspråket bli synlig vid återberättande på förstaspråket? : Språkförståelse och språkproduktion i förskolebarns berättelser av <em>Buss-sagan</em> (BST) på svenska och arabiska

Dillström, Sibylle, Kesti, Maria January 2009 (has links)
<p>Denna studie undersöker om dold språkförståelse i ett andraspråk kan synliggöras vid återberättande på förstaspråket. Det kan vara svårt att skilja språkutvecklingen hos barn med typisk språkutveckling med svenska som andraspråk från språkutvecklingen hos flerspråkiga språkstörda barn om man testar dem på andraspråket. Därför behövs det referensdata för normalspråkiga barn. Sexton barn i femårsåldern med normal språkutveckling, åtta enspråkiga barn med svenska som första språk och åtta flerspråkiga barn med arabiska som första språk och svenska som andraspråk, testades med <em>Buss-sagan</em> (<em>Buss Story Test</em>, BST) och TROG (<em>Test for Reception of Grammar</em>). De flerspråkiga barnen fick sagan uppläst på svenska och återberättade först på svenska och sedan på arabiska. Resultatet i den kvantitativa analysen visade att de enspråkiga barnen fick signifikant bättre resultat för parametern information på BST och bättre resultat på TROG. Däremot skiljde sig resultatet för parametern information i berättelserna på arabiska inte signifikant från resultatet i de flerspråkiga barnens berättelser på svenska. Den kvalitativa analysen visade att de flerspråkiga barnens återberättelser på svenska och arabiska jämfört med de enspråkiga barnens framför allt lexikalt och diskursivt var mindre komplexa och korrekta. Detta kan till viss del bero på testsituationen, men också på brister i språkförståelse och uttrycksmedel. Slutsatsen man kan dra är att man som logoped behöver vara medveten om att olika språkliga strukturer utvecklas i olika takt både i första- och andraspråket, och att det behövs anpassat inflöde på alla språk för att underlätta språkförståelsen och den lexikala utvecklingen.</p> / <p>This study examines if language comprehension which may be concealed in a second language can be made visible by retelling in the first language. It can be difficult to separate the language development of typically developed children with Swedish as their second language from that of multilingual children with language impairment. Therefore, reference data for multilingual children with typical language development are needed. Sixteen five-year-old children with normal language development, eight monolingual children with Swedish as their first language and eight multilingual children with Arabic as their first language and Swedish as their second language, were tested with <em>Buss Story Test</em> (BST) and TROG (<em>Test for Reception of Grammar</em>). The multilingual children got the story of <em>Buss Story Test</em> read to them in Swedish and then retold the story first in Swedish and then in Arabic. The result of the quantitative analysis showed that monolingual children achieved significantly better results for the parameter information on BST and better results on TROG. On the other hand, the result of the parameter information in the children’s Arabic retellings did not differ significantly from that in the multilingual children’s Swedish retellings. The qualitative analysis showed that the multilingual children’s retellings in Swedish and Arabic compared with the monolingual children’s retellings were less complex and correct in regard mostly to lexical and narrative structure. This can, to a certain extent, be due to the testing situation, but also due to deficiencies in language comprehension and means of expression. The authors conclude that speech therapists need to be aware of the fact that different linguistic structures develop at a different rate both in the first and the second language, and that tailored input in all the children’s languages is needed in order to facilitate comprehension and lexical development.</p>
25

Kan dold språkförståelse i andraspråket bli synlig vid återberättande på förstaspråket? : Språkförståelse och språkproduktion i förskolebarns berättelser av Buss-sagan (BST) på svenska och arabiska

Dillström, Sibylle, Kesti, Maria January 2009 (has links)
Denna studie undersöker om dold språkförståelse i ett andraspråk kan synliggöras vid återberättande på förstaspråket. Det kan vara svårt att skilja språkutvecklingen hos barn med typisk språkutveckling med svenska som andraspråk från språkutvecklingen hos flerspråkiga språkstörda barn om man testar dem på andraspråket. Därför behövs det referensdata för normalspråkiga barn. Sexton barn i femårsåldern med normal språkutveckling, åtta enspråkiga barn med svenska som första språk och åtta flerspråkiga barn med arabiska som första språk och svenska som andraspråk, testades med Buss-sagan (Buss Story Test, BST) och TROG (Test for Reception of Grammar). De flerspråkiga barnen fick sagan uppläst på svenska och återberättade först på svenska och sedan på arabiska. Resultatet i den kvantitativa analysen visade att de enspråkiga barnen fick signifikant bättre resultat för parametern information på BST och bättre resultat på TROG. Däremot skiljde sig resultatet för parametern information i berättelserna på arabiska inte signifikant från resultatet i de flerspråkiga barnens berättelser på svenska. Den kvalitativa analysen visade att de flerspråkiga barnens återberättelser på svenska och arabiska jämfört med de enspråkiga barnens framför allt lexikalt och diskursivt var mindre komplexa och korrekta. Detta kan till viss del bero på testsituationen, men också på brister i språkförståelse och uttrycksmedel. Slutsatsen man kan dra är att man som logoped behöver vara medveten om att olika språkliga strukturer utvecklas i olika takt både i första- och andraspråket, och att det behövs anpassat inflöde på alla språk för att underlätta språkförståelsen och den lexikala utvecklingen. / This study examines if language comprehension which may be concealed in a second language can be made visible by retelling in the first language. It can be difficult to separate the language development of typically developed children with Swedish as their second language from that of multilingual children with language impairment. Therefore, reference data for multilingual children with typical language development are needed. Sixteen five-year-old children with normal language development, eight monolingual children with Swedish as their first language and eight multilingual children with Arabic as their first language and Swedish as their second language, were tested with Buss Story Test (BST) and TROG (Test for Reception of Grammar). The multilingual children got the story of Buss Story Test read to them in Swedish and then retold the story first in Swedish and then in Arabic. The result of the quantitative analysis showed that monolingual children achieved significantly better results for the parameter information on BST and better results on TROG. On the other hand, the result of the parameter information in the children’s Arabic retellings did not differ significantly from that in the multilingual children’s Swedish retellings. The qualitative analysis showed that the multilingual children’s retellings in Swedish and Arabic compared with the monolingual children’s retellings were less complex and correct in regard mostly to lexical and narrative structure. This can, to a certain extent, be due to the testing situation, but also due to deficiencies in language comprehension and means of expression. The authors conclude that speech therapists need to be aware of the fact that different linguistic structures develop at a different rate both in the first and the second language, and that tailored input in all the children’s languages is needed in order to facilitate comprehension and lexical development.
26

Det är en oerhörd fördel : En kvalitativ studie av hur NTA påverkar elverna när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7

Andersson, Sara, Lisa, Bergendahl January 2006 (has links)
I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen. NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt, språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall. Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.
27

”Vad pratar man på Färöarna?” : Den nordiska språkgemenskapen utifrån gymnasielevers uppfattningar och skolans styrdokument.

Ohlsson, Hanna January 2014 (has links)
Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog. Eleverne lægger meget af ansvaret for en vellykked kommunikation mellen de nordiske lande på den anden, da de især synes at danskere bør tilpasse sit sprog.
28

Skílur þú? : Om svenskars och danskars förståelse av isländska / Skílur þú? : On the Comprehension of Icelandic among Swedes and Danes

Eghammer, Patric January 2011 (has links)
Denna uppsats visar att både svenska och danska lärarstudenter utan erfarenhet av isländska har så pass mycket förkunskaper med sig från sitt eget modersmål, att de kan förstå det väsentliga av innehållet i enklare isländska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som användes vid denna grannspråksundersökning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og töfrateppið och dels en artikel ur den isländska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara på frågor om innehållet. Det visade sig att tidningstexten förstods bättre än barnbokstexten, av såväl svenskar som av danskar. När det gällde barnbokstexten fanns markanta skillnader mellan svenskars och danskars resultat. Totalt sett hade svenskarna något bättre resultat på undersökningen, detta trots att svenskarna uppgav att de i skolan mottagit betydligt mindre mängd grannspråksundervisning än danskarna. Men detta kan ha att göra med att undersökningens ringa omfattning.
29

Folke vs Henry : En jämförelse av förståelse mellan syntetisk och mänsklig uppläsning av sammanhängande texter

Ståhl, Mikael January 2009 (has links)
I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsättning fått lyssna till texter som lästs upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mänsklig röst. Genom förståelsefrågor till varje text har det undersökts om en syntetisk uppläsning av sammanhängande text ger en sämre förståelse än en mänsklig uppläsning. Genom testet har också faktorer som ansträngning samt korrelation med längd, svårighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte är längre än ca 700 ord eller inte har en uppläsningstid på mer än ca fem minuter så ger en syntetisk uppläsning inte någon påvisbar försämring i förståelse. Resultat och analys visar dock att det vid längre texter än så kan finnas en skillnad i förståelse mellan de två uppläsningssätten samt att det kan finnas en korrelation med textens längd och svårighetsgrad. Testpersonernas subjektiva uppfattning och det kvantitativa resultatet visar också delvis att syntetiska uppläsningar är mer ansträngande än mänskliga. Dock behöver ytterligare studier genomföras för att bekräfta en försämrad förståelse och större ansträngning.
30

Kjapt och kjempebra : En studie av skandinavisk språkgemenskap på en arbetsplats

Persson, Frej January 2012 (has links)
I denna studie undersöks skandinavisk grannspråksförståelse på en arbetsplats med anställda från Danmark, Norge och Sverige. Syftet är att ta reda på hur den skandinaviska språkgemenskapen tar sig konkret uttryck på arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och två intervjuer, analyseras med utgångspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. Resultaten visar dels att viss ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förståelsen är asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svårare än sina skandinaviska kolleger att förstå grannspråken. Främst har de svårt att förstå talad danska, och väljer därför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstås däremot betydligt bättre av svenskarna. Den skandinaviska språkgemenskapen på arbetsplatsen kan därför sägas vara partiell. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.

Page generated in 0.057 seconds