The simple view of reading is a theory in which reading is divided into decoding and linguistic comprehension. The theory has been used to explain and to subgroup reading disabilities. Research has also investigated if additional factors are of relevance to reading. In the present study, decoding was divided into the factors orthographic decoding and phonological decoding, while comprehension was divided into word comprehension and grammatical comprehension. The purpose was to analyze these factors and their contribution to reading ability in children in fourth grade: one group with reading difficulties (n=36) and one group with typical reading ability (n=36). Results were analyzed using multiple regression and the two groups were compared. The contribution of non-verbal ability and general processing speed was also studied. The results showed differences between the groups. Decoding made the largest contribution to reading ability for the children with reading difficulties, while linguistic comprehension contributed the most for the children with typical reading ability. Differences were also found in how much the underlying factors contributed to decoding and linguistic comprehension, respectively. Non-verbal ability and general processing speed made small contributions, for both groups, to reading ability, decoding and linguistic comprehension, respectively. However, the two factors increased the explained variance in reading ability for the children with reading difficulties. In this group the two factors in The simple view of reading explained somewhat less of the variance in reading ability than for the children with typical reading ability. The study shows that decoding and comprehension are useful predictors of reading ability, and also indicates that The simple view of reading is less appropriate for children with reading difficulties. / The simple view of reading är en teori om läsning där läsförmåga delas in i vkodning och språkförståelse. Teorin har bland annat använts för att kartlägga lässvårigheter. Forskning har undersökt om ytterligare faktorer har betydelse för läsning. I föreliggande studie delades avkodning in i faktorerna ortografisk avkodning och fonologisk avkodning, medan språkförståelse delades in i ordförståelse och satsförståelse. Syftet var att undersöka faktorernas bidrag till läsförmåga hos barn i skolår fyra: en grupp med lässvårigheter (n=36) och en grupp med typisk läsförmåga (n=36). Testresultaten analyserades med multipel regressionsanalys och de båda grupperna jämfördes. Bidragen från icke-verbal förmåga och generell processhastighet studerades också. Resultaten visade att profilerna skilde sig åt mellan grupperna. För barnen med lässvårigheter gav avkodning störst bidrag till läsförmåga, medan språkförståelse var den mest bidragande faktorn för barnen med typisk läsförmåga. Skillnader fanns även i hur underliggande faktorer bidrog till avkodning respektive språkförståelse. Icke-verbal förmåga och generell processhastighet visade sig ge små bidrag till läsförmåga, avkodning respektive språkförståelse, för båda grupperna. När dessa två faktorer lades till framkom dock en relativt stor ökning av den förklarade variansen i läsförmåga hos barnen med lässvårigheter. Hos denna grupp var den förklarade variansen i läsförmåga av de två faktorerna i The simple view of reading något mindre än hos barnen med typisk läsförmåga. Sammantaget visar studien att avkodning och förståelse är användbara prediktorer till läsförmåga, samtidigt som resultaten antyder att The simple view of reading är mindre tillämpbar för barn med lässvårigheter.

Hur föräldrar samspelar med barn kan ha stor påverkan på barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Föräldrasensitivitet och mind-mindedness är två mått som mäter föräldrars samspel. Föräldrasensitivitet mäter förälderns förmåga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förälderns användande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrån situationen och barnets sinnesstämning. I vilken grad föräldrars mind-mindedness och föräldrasensitivitet påverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen är till stora delar fortfarande okänt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om föräldrasensitivitet och föräldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmågor, om mind-mindedness och föräldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om några könsskillnader förelåg. Materialet bestod av 35 inspelade förälder-barndyader som observerats när barnen var ca 16 månader. För att mäta föräldrasensitivitet användes lyhördhetsskalan ”Lyhördhet eller icke-lyhördhet för barnets signaler”. För att mäta mind-mindedness kodades förälder-barndyaderna samt föräldrabeskrivningar utifrån manualen för mind-mindedness av Meins och Fernyhough (2010). De kommunikativa förmågorna mättes dels genom the Swedish Early Communicative Development Inventories och dels genom the Early Social Communication Scales. Resultatet visade att det förelåg samband mellan föräldrasensitivitet och kommunikativa förmågor. Såväl språkförståelse, kommunikativa gester samt delad uppmärksamhet korrelerade med föräldrasensitivitet. Beträffande föräldrars mind-mindedness, konstaterades ett samband mellan en hög andel icke-intonade mentaliseringsyttranden och bristande förmåga till delad uppmärksamhet. Vidare framkom samband mellan mind-mindedness och föräldrasensitivitet: en förälder med hög föräldrasensitivitet använde fler intonade mentaliseringsyttranden än en förälder med låg föräldrasensitivitet. Ett motsvarande omvänt samband uppstod mellan icke-intonade mentaliseringsyttranden och en låg nivå av föräldrasensitivitet, där en icke-lyhörd förälder använde fler icke-intonade mentaliseringsyttranden. Slutligen upptäcktes en könsskillnad som innebar att föräldrar använder fler icke-intonade mentaliseringsyttranden till pojkar än till flickor. / The way a parent interacts with his or her child can have a great effect on communication and language development of the child. Maternal sensitivity and mind-mindedness are two measures used for parent-child interplay. Maternal sensitivity measures the parent’s ability to accurately perceive and interpret the child’s cues while mind-mindedness involves the parent’s use of words and comments regarding the child’s internal state. These comments can be classified as appropriate or non-attuned regarding the situation and the child’s state of mind. To what extent mind-mindedness and maternal sensitivity affect different parts of the child’s communicative development is still mainly unknown. The purpose of the present study was to investigate if maternal sensitivity and mind-mindedness co-vary with communicative abilities, if mind-mindedness and maternal sensitivity co-vary with each other, and finally, if any gender differences was present. The material of the study consisted of 35 videotaped parent-child interactions, which were observed when the children were 16 months of age. To measure maternal sensitivity, the sensitivity scale were used, “Sensitivity vs. Insensitivity to the Baby's Signals”. To measure mind-mindedness, parent-child interplay and parental interviews were coded. The child’s communicative abilities were assessed with the Swedish Early Communicative Development Inventories and with the Early Social Communication Scales. The result showed a correlation between maternal sensitivity and language comprehension, communicative gestures and joint attention. A relationship was found between mind-mindedness and parents’ using more non-attuned mental comments and children’s decreasing ability to respond to joint attention. The results also demonstrated that a sensitive parent uses more appropriate mental comments than a parent who was insensitive. A reversed relationship was found between non-attuned mental comments and a low level of maternal sensitivity, where the insensitive parent used more non-attuned mental comments. Finally, a difference in gender was found, where parents use more non-attuned comments to boys than to girls. / FAS dnr 2008-0875

<p><em>The simple view of reading</em> is a theory in which reading is divided into decoding and linguistic comprehension. The theory has been used to explain and to subgroup reading disabilities. Research has also investigated if additional factors are of relevance to reading. In the present study, decoding was divided into the factors orthographic decoding and phonological decoding, while comprehension was divided into word comprehension and grammatical comprehension. The purpose was to analyze these factors and their contribution to reading ability in children in fourth grade: one group with reading difficulties (n=36) and one group with typical reading ability (n=36). Results were analyzed using multiple regression and the two groups were compared. The contribution of non-verbal ability and general processing speed was also studied. The results showed differences between the groups. Decoding made the largest contribution to reading ability for the children with reading difficulties, while linguistic comprehension contributed the most for the children with typical reading ability. Differences were also found in how much the underlying factors contributed to decoding and linguistic comprehension, respectively. Non-verbal ability and general processing speed made small contributions, for both groups, to reading ability, decoding and linguistic comprehension, respectively. However, the two factors increased the explained variance in reading ability for the children with reading difficulties. In this group the two factors in <em>The simple view of reading</em> explained somewhat less of the variance in reading ability than for the children with typical reading ability. The study shows that decoding and comprehension are useful predictors of reading ability, and also indicates that <em>The simple view of reading</em> is less appropriate for children with reading difficulties.</p> / <p><em>The simple view of reading</em> är en teori om läsning där läsförmåga delas in i vkodning och språkförståelse. Teorin har bland annat använts för att kartlägga lässvårigheter. Forskning har undersökt om ytterligare faktorer har betydelse för läsning. I föreliggande studie delades avkodning in i faktorerna ortografisk avkodning och fonologisk avkodning, medan språkförståelse delades in i ordförståelse och satsförståelse. Syftet var att undersöka faktorernas bidrag till läsförmåga hos barn i skolår fyra: en grupp med lässvårigheter (n=36) och en grupp med typisk läsförmåga (n=36). Testresultaten analyserades med multipel regressionsanalys och de båda grupperna jämfördes. Bidragen från icke-verbal förmåga och generell processhastighet studerades också. Resultaten visade att profilerna skilde sig åt mellan grupperna. För barnen med lässvårigheter gav avkodning störst bidrag till läsförmåga, medan språkförståelse var den mest bidragande faktorn för barnen med typisk läsförmåga. Skillnader fanns även i hur underliggande faktorer bidrog till avkodning respektive språkförståelse. Icke-verbal förmåga och generell processhastighet visade sig ge små bidrag till läsförmåga, avkodning respektive språkförståelse, för båda grupperna. När dessa två faktorer lades till framkom dock en relativt stor ökning av den förklarade variansen i läsförmåga hos barnen med lässvårigheter. Hos denna grupp var den förklarade variansen i läsförmåga av de två faktorerna i <em>The simple view of reading</em> något mindre än hos barnen med typisk läsförmåga. Sammantaget visar studien att avkodning och förståelse är användbara prediktorer till läsförmåga, samtidigt som resultaten antyder att <em>The simple view of reading</em> är mindre tillämpbar för barn med lässvårigheter.</p>

Det har gjorts många studier kring barns språkproduktion medan kunskaperna om hur och när förståelsen utvecklas är mindre. Forskare är eniga om att förståelsen i stort föregår produktionen även om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förståelse för dem. Att testa språkförståelse är svårt då barnet behöver utföra någon form av handling för att visa vad det förstår. Syftet med denna studie är att jämföra två grammatiska förståelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmässigt och dels innehållsmässigt. Sjuttiosex fyraåriga barn, enspråkiga med svenska som förstaspråk och flerspråkiga, testades med båda testen. Slutsatserna är att de båda testen poängmässigt har en ganska hög korrelation för hela gruppen barn, 0,7 enligt Spearmans rangkorrelationskoefficient. Korrelationen är 0,6 för flerspråkiga barn och 0,5 för enbart svenskspråkiga barn. En regressionsanalys visar att språk är den faktor som mest påverkar resultatet och att kön liksom ålder inverkar mindre. Analysen av testmomenten visar att TROG-2 testar grammatik i en högre grad än Nya SIT som bara till en del ger svar på om barnet förstår grammatik. / Many studies have investigated the development of children's language production, yet knowledge about how and when language comprehension develops is scarce. Researchers are agreed that comprehension generally precedes production, even though some grammatical structures are produced before the child fully comprehends them. Testing language comprehension is difficult, requiring the child to perform some kind of action in order to show his or her understanding. The aim of this study is to examine two grammatical comprehension tests, Nya SIT and TROG-2, and to compare both their content, and the results they generate. Seventy-six monolingual Swedish and bilingual 4-year-old children were tested with both tests. The conclusion is that the results of the two tests for all the children correlate fairly well, 0.7 according to Spearman's rank correlation. The correlation for the bilingual children is 0.6 and for the monolingual Swedish children 0.5. A regression analysis shows that language is the factor that has the greatest influence on the results, and that gender and age have less influence. The analysis of the test items shows that TROG-2 is a more thorough test of grammar than Nya SIT which only partly reveals the child's understanding of grammar.

Syftet med den här studien var att undersöka, beskriva och analysera variationer och samband gällande språkförståelse, avkodning och läsförståelse på svenska och engelska och utröna vilken betydelse dessa komponenter har för elever som lär sig engelska som främmande språk. Studien utgick från The Simple View of Readingsamt The Linguistic Coding Differences Hypothesis,vilka ligger till grund för beskrivning och tolkning av studiens empiri. I studien medverkade 24 elever i lässvårigheter och 30 typiska läsare. De gick i årskurs 4 i åtta skolor belägna i södra Sverige. Dessa elever genomförde sex deltest; tre på svenska och tre på engelska. Resultatet visadeatt elever i lässvårigheter presterade signifikant sämre än typiska läsare på samtliga test, utom det test som prövade språkförståelse på svenska. Studien visar att en individs avkodningsförmåga är avgörande för läsförståelsen i engelska som främmande språk. Detta gäller såväl typiska läsare som elever i lässvårigheter, vilket även tidigare forskning i andra länder visat. Studiens slutsats är att samtliga elever måste ges möjlighet att träna på och utveckla sin avkodningsförmåga på engelska för att uppnå god läsförståelse på engelska. / The purpose of this study was to investigate, describe and analyze variations and relationships regarding language comprehension, decoding and reading comprehension in Swedish and English and determine the importance of these components for students who learn English as a foreign language. The study was based on The Simple View of Readingand The Linguistic Coding Differences Hypothesis, which form the basis for the description and interpretation of the study's results. Twenty-four students in reading difficulties and thirty students with typical reading ability participated in the study. They were in the fourth grade and went to eight different schools located in the south of Sweden. These students conducted six tests; three in Swedish and three in English. The results showed that students in reading difficulties performed significantly worse than typical readers on all tests, except for the one that tested language comprehension in Swedish. The study shows that an individual's decoding ability is crucial for reading comprehension in English as a foreign language. This applies to both typical readers and students in reading difficulties, as also shown in previous research in other countries. The study's conclusion is that all students must be given the opportunity to practice and develop their decoding skills in English to achieve a good reading comprehension in English.

Projektets syfte är att ta reda på ifall det är någon skillnad mellan två olika språkprofiler vid kustväderuppläsning. Hur ger man användaren en tydlig och relevant förståelse av kustvädret? Finns det en språkprofil som är bättre än den andra? För att svara på frågeställningarna har en utvärdering utförts med hjälp av en enkät innehållande både frågor och uppgifter, detta för att få en tydlig bild över lyssnarens förståelsegrad samt upplevelse. Resultaten visar på att språkprofil A baserat på ledigt språk är bättre än språkprofil B som är baserat på strikt språk. Dessutom indikerar resultaten på att tydlig struktur, långsam talhastighet, tydliga pauser, ett enkelt språk och att mottagaren har ett bra sätt att lyssna på är faktorer som påverkar hur kustväderuppläsningen förstås.

Målet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärares erfarenhetsbaserade kunskaper om elevers läsutveckling i både förskoleklass och årskurs 1 förhåller sig till teorin A Simple View of Reading (Gough &amp; Tunmer 1986; Hoover &amp; Gough 1990). Vidare undersöktes också hur lärarna stödjer elever som har svårigheter i läsningen och hur lärarna konstatera att en elev kan läsa. För att undersöka lärarnas kunskap om elevers läsutveckling ställdes åtta öppna frågor i tio kvalitativa internetbaserade intervjuer. Lärarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 5– 45 år. Resultatet visade att lärarnas beskrivningar av läsutveckling var likartade och att deras svar i förhållande till teorin uppvisar betydelsefulla likheter. På frågan om hur läraren stödjer elever med problem i läsutveckling framkom skilda svar, dock med vissa likheter. Resultaten visade att om en av aspekterna avkodning och språkförståelse inte var tillräckligt stark fick eleven problem med läsningen. När det kommer till frågan om hur lärare konstaterar att en elev kan läsa fanns det meningsskiljaktigheter i lärarnas svar, eftersom hälften av lärarnas svar överensstämde mot teorin A Simple View of Reading

In 2019, Sweden passed a new law to guarantee that children in need of special education are discovered early on and receive early interventions. The aim of this study is to deepen the knowledge of how teachers in preschool classes thinks about, and works with, step 2 and 3 in the guarantee for early interventions. These steps involve analyzing test results, deciding whether interventions are needed with the cooperation of a special needs teacher/special education teacher and, if interventions are necessary, deciding and planning adequate interventions with the cooperation of a special needs teacher/special education teacher. The chosen method for this study is qualitative semi-structured interviews with eight preschool class teachers. Results showed that the preschool class teachers’ subject knowledge and attitude towards interventions in preschool class are possible determining factors for how they analyze test results as well as how they decide and plan interventions. Furthermore, the cooperation between preschool class teachers and special needs teachers/special education teachers is characterized by ongoing and spontaneous meetings and is ultimately perceived as valuable. This value lies in removing various obstacles in teaching situations and obtaining pointers on materials and teaching methods.

Teaching, Why should we do it? This study deals with teaching in preschool. Is it really something that the preschool should be doing or do we risk a ‘schoolification’ of preschool? The survey also concerns language and language teaching in preschool. How do educators and principals view language? What does it mean for them and how do they view their language skills and language teaching skills to children. The survey investigates how the preschool works with teaching and how an educator works with the language to support the child in their language development. This survey also addresses how different preschools evaluate their activities and discusses how this affects the work with egalitarianism in preschool framed in the governing document curriculum for preschool 2018.

The notion that prediction plays a role in language processing is getting less controversial, however research and discussion is ongoing as to the nature and extent of its involvement. Previous studies have mainly focused on prediction during comprehension in restricted paradigms. The current fMRI study makes use of the information theoretic measure of surprisal to investigate the neural basis of predictability during conversation. A computational model determined surprisal for each word of 288 minutes (4.8 hours) of existing conversational data summed up over twenty-four healthy participants and a confederate. Areas sensitive to surprisal for comprehension were the bilateral superior temporal and middle temporal gyri. In production, areas sensitive to surprisal were the bilateral supplementary motor area and sensorimotor areas, importantly extending to the inferior frontal cortex in the left hemisphere. We conclude that predictability during language processing plays a role at the level of word form also during conversation. A novel finding is an asymmetry for the surprisal effects on production and comprehension, respectively. This thesis also shows the viability of combining computational and neuroscientific methods to study linguistic data from naturalistic language use. / Uppfattningen om att förutsägelser är i bruk vid språkprocessning blir allt minde kontroversiell, men forskning och diskussion pågår fortfarande om dess natur och omfattning. Tidigare studier har främst fokuserat på förutsägelse vid förståelse i begränsade paradigm. Den aktuella fMRI-studien använder det informationsteroretiska måttet surprisal för att undersöka de neurala korrelaten för förutsägbarhet under konversation. En beräkningsmodell tog fram surprisalvärden för varje enskilt ord från 288 minuter (4,8 timmar) av befintliga konversationsdata summerat över tjugofyra friska deltagare och en forskningsledare. Områden som var känsliga för surprisal vid förståelse var bilaterala superiora temporala och middle temporala gyrus. Vid produktion var områden känsliga för surprisal de bilaterala supplementära motorområdena och sensorimotor områdena, av vikt också med utbredning till inferiora frontala cortex i vänstra hemisfären. Vi drar slutsatsen att förutsägbarhet under språkprocessning är i bruk på ord-nivå, också under konversation. En ny upptäckt är en asymmetri för surprisaleffekter på produktion respektive förståelse. Denna uppsats visar också på användbarheten av att kombinera beräknings- och neurovetenskapliga metoder för att studera lingvistisk data från naturligt språkbruk.