Studien syftar till att undersöka vilka språkliga utmaningar lågstadieelever med svenska som andraspråk upplever i samband med textuppgifter i matematik samt om deras utländska bakgrund påverkar detta. Studiens mål är att sprida kunskap kring hur dessa elever upplever textuppgifter på undervisningsspråket och hur lärare kan underlätta undervisningen för dessa elever. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats: Vilken typ av utmaningar möter lågstadieelever med svenska som andraspråk när de tar sig an textuppgifter i matematik? och På vilket sätt påverkar elevers utländska bakgrund deras möjligheter att ta sig an textuppgifter i matematik på svenska? För att besvara dessa frågor har det främst använts kvalitativ forskningsmetod genom ett prov och intervjuer där delar av det som analyserats kvantifieras och redovisas genom tabeller och i annat fall genom utdrag ur intervjuer. Resultatet av studien visar att de största språkliga svårigheter som synliggjorts är vardagsorden när de är inbakade i textuppgifterna, snarare än de ämnesspecifika orden. Studien har också kommit fram till att elevers identitet, som formas exempelvis av deras socioekonomiska och sociokulturella situation och var de geografisk bor och går i skolan, påverkar deras kunskaper om egennamn som i sin tur försvårar deras förmåga att lösa vissa textuppgifter. De vardagsord som flest elever upplevde som svåra var höns, yngre och Frida. Majoriteten av eleverna som deltog i studien hade arabiska som modersmål.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de stödjer barn som är i språkliga svårigheter i förskolan. Förväntningarna med arbetet var att få en inblick i förskolans verksamhet och synliggöra vilka arbetssätt som används för att stödja barn i språkliga svårigheter. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I studiens resultat framkom att samtliga intervjuade förskollärare beskrev att Tidig registrering av språkutveckling (TRAS) användes för att upptäcka och stödja barn i språkliga svårigheter. Förskollärarna beskrev också andra arbetssätt och kartläggningsverktyg som användes för att upptäcka, stödja och följa upp dessa barn. Före Bornholmsmodellen, AKK, tecken som stöd, observationer, dokumentation, sång, rim och ramsor är några arbetssätt och kartläggningsverktyg som beskrivs av intervjuade förskollärare. I resultatet synliggjordes även det sociokulturella perspektivet i förskollärarnas arbete. Slutsatser som kommit fram under arbetets gång är hur viktigt det är att fånga upp barn tidigt för att skapa bästa förutsättningar för språkutveckling och lärande. Det är viktigt att vara medveten om vilket arbetssätt och hur olika verktyg används för att skapa en verksamhet som är förenligt med läroplanen.

Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet.   Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader.   Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år.   Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5. I studien presenteras även medelvärde och standardavvikelse för var och ett av deltesten: Repetition av långa meningar M=20,8 (SD 4,6), Meningskonstruktion M=27,3 (SD 2,3), Inferens M=25,5 (SD 3,5), Förståelse av logikogrammatiska meningar M=25,2 (SD 3,4), Tvetydigheter M=22,1 (SD 5,0), Förståelse av metaforer M=25,5 (SD 3,9) och Definitioner av ord M=25,6 (SD 3,2). Det förelåg inga könsskillnader.   Slutsats: Denna studie har resultat för 28 gymnasieungdomar vilket är början till ett referensmaterial som behövs för att BeSS fortsatt ska kunna användas kliniskt i logopedisk verksamhet. Deltesten Repetition av långa meningar och Meningskonstruktion blev de deltest där gymnasieungdomarna presterade lägst respektive högst poäng. Det förelåg inga signifikanta könsskillnader. / Background: The test material BeSS was developed to assess subtle language difficulties in people with neurodegenerative diseases. The test has also been used in dyslexia evaluations since subtle language difficulties also can occur with dyslexia. The material lacks reference material for several age groups which is needed to give safer assessments with the material.   Aim: To collect reference material for the BeSS test for high school students. To see if there is differences in performance between the test sections and if there is a gender difference.   Method: The study had 28 participants, 16 girls and 12 boys, who were tested individually with BeSS. The participants did not have any known language difficulties or reading/writing problems and they were required to have attended a Swedish class with Swedish education in Swedish for at least 8 years.   Results: For each of the test sections means and standard deviations are presented. For the individual test sections the students performed as follows: Repetition of long sentences mean 20.8 (SD 4.6), Sentence construction 27.3 (SD 2.3), Inference 25.5 (SD 3.5), Understanding of grammatically logical sentences 25.2 (SD 3.4), Ambiguities 22.1 (SD 5.0), Understanding of metaphors 25.5 (SD 3.9) and Definitions of words 25.6 (SD 3.2). There was not a significant gender difference.   Conclusions: This study presents results for 28 students which is the beginning of a reference material that is needed for the continued use of the test in clinical speech and language pathology work. In the test sections Repetition of long sentences and Sentence construction the students performed the lowest and the highest scores. There was not a significant gender difference.

Participation is a human right. Participation is a complex concept, including a variety of different aspects such as attendance, involvement and engagement. The aim of this study was to investigate the levels of participation of individuals with either congenital or acquired communication impairments. A systematic review was carried out, which included 24 studies published between 2010 and 2020. The results showed participation restriction in the following areas: leisure activities, school/work, social networks and communication. Individuals with communication impairments participated in few activities, left the home more rarely and interacted mostly with family members and familiar people. They often had a passive role in communicative contexts. These restrictions affected both individuals with congenital impairments and those with acquired brain injury. Communication is fundamental to participation. Therefore, it is important that speech and language interventions include a focus on communicative aspects that enhance participation. Keywords: participation, communication impairments, congenital impairment, acquired brain injury. / Delaktighet är en mänsklig rättighet. Begreppet är komplext och innefattar en mängd olika aspekter såsom närvaro, involvering och engagemang. Denna magisteruppsats syftade till att undersöka delaktighet hos individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter som beror på antingen medfödd funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. En systematisk översikt gjordes och den innefattade 24 studier publicerade mellan åren 2010 och 2020. Resultaten visade att det finns delaktighetsinskränkningar inom områdena fritidssysselsättningar, skola/arbete, sociala nätverk och kommunikation. Individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter deltar i ett begränsat antal aktiviteter, vistas ofta hemma och interagerar mest med familjemedlemmar eller kända personer. De blir ofta passiva i kommunikativa sammanhang. Dessa begränsningar gäller både individer med medfödd funktionsnedsättning och dem med förvärvad hjärnskada. Kommunikation spelar en stor roll för delaktighet, därför är det viktigt att logopedisk intervention inkluderar ett fokus på språkliga aspekter som bidrar till ökad delaktighet. Nyckelord: delaktighet, kommunikationssvårigheter, medfödd funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada.

Detta är en studie om de språkliga konflikter som pedagoger till arabisktalande elever upplever i matematikundervisningen. Det har visat sig vara ett problematiskt fenomen då det svenska språket är en central del av matematikundervisningen idag och därför kan vara svårt för andraspråkselever att kunna förankra och uttrycka sina kunskaper i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga anpassningar i matematik pedagoger anser sig göra för andraspråkselever. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer av två verksamma pedagoger med arabisktalande elever i årskurs 3. För att undersöka och förklara hur pedagoger förstår och upplever fenomenet kring matematikunder-visning och andraspråkselever har en fenomenologisk teoriansats använts. Resultatet presenteras med hjälp av tidigare forskning och därmed sker analysen parallellt för att ge tydlighet och läsvänlighet. De slutsatser som kunnat dras utifrån studiens resultat är att språkutvecklande arbete är av stor vikt vid arbetet med andraspråkselever i matematik. / It is a study about pedagogue’s perception of the linguistic conflicts that Arabic speaking pupil expe-riences in the education of mathematics. It has been known that the Swedish language is a primal part of the education in math and therefor it becomes a problematic phenomenon. This difficulties appears because second language pupils have to show their mathematic knowledge and understanding in a foreign language. This purpose of this essay’s to examine and explain how pedagogues accommodate math education and how they experiences and work with math education and second language pupils. To examine the purpose of this study two qualitative interweaves has been done with two pedagogues who teaches Arabic speaking pupils (among others) in third grade. To examine and explain how these two pedagogues understands and experiences this phenomenon about math second languages pupils and math education has a phenomenological theory been used. The result of this study is represent in guidance with the previous science to analyze it’s outcome. This because to create lucidness in the text and to make it more readable. The conclusion that can been drawn from the result of this essay is that language developing work in mathematics education is an important and crucial part for second language pupils ability to success.

Syftet med denna studie var att lyfta fram sex förskollärares upplevelser kring arbetet med barn som har språkliga svårigheter. Studien baseras på en kvalitativ forskningsundersökning där förskollärarna intervjuades genom frågor som handlade om deras förutsättningar, metoder, stöttning för barnen, utmaningar och samarbetet. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv där epoché, fenomen, livsvärld, meningsbärande enheter och essens är de centrala begrepp som används i koppling till analysen. I resultatet och analysen framställs det som ansågs vara kärnan i förskollärarnas upplevelser utifrån det som togs upp under intervjuerna. Här läggs fokus på språkmedvetet arbete, synligheten av svårigheter, tiden, vikten av att se varje barn och det viktiga samarbetet. / The purpose of this study was to highlight six preschool teachers' experiences of working with children with language difficulties. The study is based on a qualitative research where the preschool teachers were interviewed through questions about their conditions, methods, support for the children, challenges and cooperation. The study is based on a phenomenological perspective where epoch, phenomenon, lifeworld, meaning-bearing units and essence are the central concepts used in connection with the analysis. In the results and analysis, what was considered to be the core of the preschool teachers' experiences is presented based on what was raised during the interviews. Here, the focus is on language-aware work, the visibility of difficulties, time, the importance of seeing each child and the important collaboration.