I samband med olika konflikter runt om världen så har många emigrerat till Sverige. Detta har även påverkat skolornas elevsammansättning då de svenska skolorna inte är lika heterogena som tidigare. Anledningen till det nämnda beror på att nyanlända flyttat till Sverige som skapar en skolmiljö där flertal elever tillhör en annan bakgrund. Dagens lärare ställs inför diverse utmaningar eftersom elevers skilda erfarenheter och förutsättningar ställer höga krav på aktiva lärare. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka strategier lärare använder för att utveckla elevers kunskaper inom ämnet samhällskunskap i en mångkulturell skolkontext. Arbetet utgår från teoretiska perspektiv som utgör en grund inom strategier för språkutvecklande undervisning. Teorierna är translaguaging, sociokulturellt perspektiv och genrepedagogik. Empiriska materialet har samlats in via en kvalitativ metod i form av forskningsintervjuer med fem verksamma grundskollärare. Resultatet i studien belyser att lärarna använder olika språkliga metoder i sin undervisning med syfte till att stötta elevernas lärande i det komplexa ämnet samhällskunskap. Ämnet kräver en viss språklig förmåga där många svåra begrepp framkommer. De skilda förutsättningar som eleverna har visar sig vara en utmaning för lärarna i de mångkulturella skolorna, men de presenterade metoderna är ett sätt att förbättra de språkliga underskott som eleverna i dessa skolkontexter besitter. Denna studie förklarar vikten av att lärare använder sig av olika strategier för att uppnå den eftersträvade progressionen bland eleverna. En viktig aspekt kring detta är att språk och ämneskunskaper inte får uppfattas som olika företeelser utan att de snarare utgör en grund för varandra med hopp om en bra undervisning.

Undervisningen ska anpassas för alla elever, det vill säga andraspråkselever men även elever med språkliga svårigheter. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur ett språkutvecklande arbetssätt kan gynna elevers lärande. Vårt material består av olika typer av källor som vi har funnit med hjälp av olika sökord när vi gjort sökningar i olika databaser. I resultatdelen presenterar vi definitionen av ett språkutvecklande arbetssätt, där man fokuserar på en autentisk och aktiv språkanvändning. På resultatdelen nämner vi även att elever behöver utmanas kognitivt för att förstå och fördjupa sig i ett skolämne. Skillnaden mellan skolspråk och vardagsspråk är att skolspråket eller det så kallade ämnesspråket är ett mera formellt språk i både tal och skrift till skillnad från vardagsspråket.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att analysera hur lärare i den svenska skolan arbetar med språkutvecklande arbetsmetoder inom de samhällsorienterade ämnena, varför det är viktigt och vilken effekt den här typ av arbetsmetod har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Kunskapsöversikten kommer även lyfta upp kopplingen mellan språket och lärandet. Detta arbete också kommer att beröra olika teorier inom språkutveckling, språkets betydelse för lärande, samt olika språkutvecklande arbetsmetoder som lärare kan använda sig av. För att söka information kring ämnet har vi använt oss av databaserna SwePub, Education Research Complete (ERC), Libsearch, och Google Scholar för att hitta forskningsartiklar och rapporter. Resultatet synliggör att forskning visar att ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena har en positiv effekt på alla elevers språk- och kunskapsinlärning. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.

Sammanfattning/AbstractTorbjörnsdottir, Amanda & Pettersson, Anna-Maria (2021). Språkstörning i mötet med skolans värld - en systematisk litteraturstudie. Specialpedagogprogrammet,  Institutionen  för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidragElever med språkstörning är särskilt sårbara och behöver möta lärare och annan personal som har förståelse för elevens behov. Det behövs också kunskap kring hur stödet i klassrummet ska organiseras för att gynna elevens lärande och språkutveckling. Vi vill i vårt examensarbete bidra till ökad kunskap om språkstörning, stöttning och språkutvecklande arbetssätt för elever i grundskolan.Syfte och frågeställningarSyftet i föreliggande systematiska översikt är att identifiera och beskriva arbetssätt i grundskolan som bidrar till språkutvecklingen hos elever med språkstörning i åldern fem till tolv år. För att möjliggöra detta behöver vi först identifiera och beskriva vilka hinder som finns i grundskolans pedagogiska miljö och vilken stöttning eller vilka anpassningar som behövs. Vi har preciserat vårt syfte i följande frågeställningar: Vilka svårigheter kan elever med språkstörning möta i skolan? Vad behöver elever med språkstörning för stöttning och anpassningar i skolan?  Vilka språkutvecklande arbetssätt gynnar elever med språkstörning? Teori Vi analyserar vårt resultat utifrån ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande, samt med hjälp av tre specialpedagogiska perspektiv: kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv och dilemmaperspektivet. Vi använder även ett salutogent synsätt på utveckling och lärande och kopplar det till risk- och skyddsfaktorer.   Metod Vi har utfört en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar valdes och har genomgått en induktiv tematisk innehållsanalys.Utifrån artiklarna hittade vi följande teman: svårigheter inom läs- och skrivutveckling och nödvändiga insatser, kommunikation och relationer ur ett elevperspektiv, organisatoriska faktorer som påverkar språkutvecklande arbetssätt samt stöttning och anpassningar i skolan. ResultatI vår litteraturgenomgång framkom att elever med språkstörning ofta möter svårigheter i läs-och skrivutvecklingen. Även svårigheter i andra skolämnen lyftes fram. Flera elever i de olika studierna upplevde svårigheter i kommunikation och relationer. Vi hittade flera exempel på språkutvecklande arbetssätt och stöttning, bl.a. språkutvecklande interventioner, explicit undervisning och visuellt stöd. Organisatoriska faktorer som hindrade ett språkutvecklande arbetssätt som gynnar elever med språkstörning synliggjordes av lärare i två av artiklarna.   Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att sprida kunskap om språkstörning och verkar även som en länk mellan lärare och andra instanser. Specialpedagogen har som uppgift att främja en tillgänglig lärmiljö för alla elever, och ett särskilt ansvar för de elever som möter svårigheter i skolan. Elever med språkstörning hamnar ofta i svårigheter i mötet med skolans värld och är en viktig grupp att tänka på i undervisningen och utvecklandet av skolans lärmiljö.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar språkutvecklande med nyanlända ele-ver, samt att uppmärksamma hur skolledning och pedagoger arbetar för att dessa elever ska känna gemenskap med den övriga skolan. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar pedago-gerna språkutvecklande med nyanlända elever, vilka metoder och material används? Vilka insatser görs av pedagogerna och skolledningen för att integrera nyanlända elever i den svenska skolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat den insamlade em-pirin med utgångspunkt i tidigare relevant forskning. Tidigare forskning tyder bl.a. på trygg-het, modersmål och sociala faktorers betydelse för språkinlärningen. Forskningen visar även på hur integrering i skolan kan se ut och hur man kan arbeta för att synliggöra de båda språken och kulturerna. Studien är gjord på en skola där skolledning och fem pedagoger har deltagit. Studien tar sin utgångspunkt i en förberedelseklass samt i en förskoleklass. Observationer och intervjuer är de metoder som använts för att samla in empiri till studien.Resultatet visar på tryggheten som den primära förutsättningen för all inlärning, likaså språkinlärningen. Resultatet visar även att det är av stor vikt att informera skolans tidigare elever om de nyanlända eleverna och dess situation.

I styrdokument som omfattar ämneslärares uppdrag framskrivs att alla ämneslärare bör arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Denna målsättning kommer ur en förändrad demografi och beskrivs vara av största vikt för att ge alla elever likvärdiga möjligheter att utvecklas inom respektive ämne. Samtidigt råder det tveksamheter kring om ämneslärare verkligen känner sig rustade för att möta denna kravsättning. Syftet i vår studie är att få en djupare kunskap om hur samhällskunskapslärare upplever sina förutsättningar att arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Syftet omfattar även en ambition om att frambringa kunskap om vilka följder som lärarnas förutsättningar kan tänkas få, ur såväl undervisnings-, ämnes- som samhällsperspektiv. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer vilka vidare analyseras utifrån framförallt ramfaktorteorin, en teori som utvecklats för pedagogisk forskning. Ramfaktorteorin möjliggör att se lärarnas förutsättningar i ljuset av ett flertal olika perspektiv såsom pedagogiska, organisatoriska och administrativa ramar som tillsammans påverkar processen mot ett uppställt mål - i vår studie ett mål som innefattar att arbeta språkutvecklande inom samhällskunskapsämnet. I studiens diskussion analyseras intervjumaterialet i relation till frågeställningarna och kommer fram till ett antal slutsatser. Å ena sidan vittnar samhällskunskapslärarnas berättelser samstämmigt om bristande förutsättningar ur flera ramfaktorteoretiska perspektiv, å andra sidan synliggörs även oroväckande konsekvenser på såväl undervisnings- som samhällsnivå i relation till samhällskunskapsämnets fostrande uppdrag.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur förskollärare beskriver nyanlända barns sociala integration i förskolan, med fokus på språkutvecklande strategier. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Genom en kvalitativ ansats har två frågeställningar fokuserats: Hur förhåller sig förskollärarna till arbetet med flerspråkighet i relation till nyanlända barn? och Vilka strategier använder förskollärarna för att stödja flerspråkiga barns kunskapsutveckling? Resultatet visar vikten av att inkludera olika språk och kulturer i förskolan för att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla barn. Miljön ska uppmuntra till samtal och kommunikation på flera språk. Strategierna anpassas beroende på barnets språkliga nivå och behov. Resultatet visar utmaningar i arbetet med flerspråkighet, exempelvis språkbarriärer, kommunikationssvårigheter, missförstånd och anpassningar till förskolans rutiner och regler. Slutsatsen är att förskollärare behöver kunskaper och stöd i arbetet med flerspråkighet och kulturella skillnader, för att kunna bemöta familjerna på ett inkluderande och respektfullt vis.

Sammandrag  Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka varför lärare ska arbeta med språkutveckling inom SO-ämnena. Samt på vilket sätt lärare kan arbeta med språkutveckling i klassrummet inom SO-ämnena. Kunskapsöversikten tar upp vikten av att implementera skolspråket och vilken betydelse detta har. Kunskapsöversikten kommer främst att belysa den sociokulturella teorin, vilket påvisar goda förmågor för att effektivt kunna manifestera språkutveckling och språkets betydelse. Med detta arbete vill vi lyfta fram vilka språkutvecklande arbetsmetoder som en lärare kan ta dela av. För att undersöka information kring ämnet har vi använt oss av metoden systematisk litteraturöversikt och sökt i olika databaser för att komma åt forskningsartiklar och rapporter. I resultatet får vi fram genom forskningen, hur viktigt det är att arbeta språkutvecklande inom SO-ämnena som en gemensam nämnare. Det påvisar en positiv effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visade också konkreta förslag på hur läraren kan arbeta i ett språkutvecklande klassrum. Slutligen ger vi förslag på fortsatt forskning.

Tidigare forskningsresultat visar olika språkutvecklande metoder som en pedagog kan använda sig av i relation till förskolans utbildningsinnehåll. Musik, högläsning, fysisk aktivitet är exempel på sådana. Vid analys av tidigare forskningsresultat kring språkutvecklande metoder upplevdes en svaghet inom området då förskollärares upplevelser av språkutvecklande metoder faller i skuggan av hur de språkutvecklande metoderna kan påverka barnens språkutveckling. Studiens syfte är att, genom kvalitativ metod, undersöka förskollärares upplevelser kring språkutvecklande metoder. Målet med studien är således att bredda våra kunskaper samt bidra till forskningsfältet språkutvecklande metoder och att vi, genom resultatet, kan agera utefter djupare vetenskaplig grund i våra kommande yrkesroller. Fyra frågeställningar ligger till grund för intervjuguidens utformning. • Vilka språkutvecklande metoder beskriver förskollärare i studien att de använder sig av? • Hur beskriver förskollärare i studien att de använder metoderna? • Varför använder förskollärare, i studien, metoden/metoderna? • Finns det metoder som förskollärare i studien är bekanta med, men inte använder sig av? Om så, varför? Förskollärares upplevelser har därför fokus i den kvalitativa studien. Nio förskollärare intervjuades med avstamp i den sociokulturella teorin. Insamlade data har analyserats genom Giorgis metodanalys, tagen ur den fenomenologiska metodologin. I resultatet går att utläsa en variation av språkutvecklande metoder, bland annat högläsning, TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och GAKK (Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Även andra språkutvecklande metoder som inte används av förskollärarna går att utläsa. Bakgrunden till användandet av de språkutvecklande metoderna varierar. Fortbildningar samt kollegialt arbete lyfts av flera förskollärare som bakgrund till användandet av de olika språkutvecklande metoderna, likväl beprövad erfarenhet. Likaså framkommer, i resultatet, varierande upplevelser kring de språkutvecklande metoderna GAKK och Bornholmsmodellen

Vår studie handlar om hur pedagoger arbetar på ett språkutvecklande sätt med barn som har flera språk. Syften med studien är att undersöka vilka metoder de intervjuade pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska. Samtidigt vill vi ta reda på hur barnets kultur och modersmål integreras i förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har valt att intervjua 13 pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Intervjupedagogerna anser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med språket i alla rutinsituationer. De hävdar att det är viktigt att utgå ifrån barnens förförståelse och gamla erfarenheter och att barnen behöver utveckla sitt modersmål parallellt med svenska. Pedagogerna anser att det viktigaste är att alla barn bemöts med respekt och nyfikenhet för att de ska känna sig välkomna och trygga på förskolan. Resultatet visar också hur viktigt det är att ha en bra kommunikation och ett bra samarbete med föräldrarna som spelar en stor roll i barnens utveckling. / Our study is about how teachers are working in a language developing way with children who have multiple languages. Aims of the study is to examine what methods they interviewed teachers use to stimulate language development in children with a mother tongue other than Swedish. At the same time, we want to find out how the child's culture and language integrated into the preschool. We have used a qualitative approach and have chosen to interview 13 teachers working in three different municipalities in Sweden. Interview Educators believe that children's language development is stimulated by working consciously with language in all routine situations. They argue that it is important to build upon children's understanding and previous experience and that children need to develop their native language alongside Swedish. Educators believe that the most important thing is that all children are treated with respect and curiosity for them to feel welcome and safe at the preschool. The result also shows how important it is to have good communication and good cooperation with parents who play a major role in their children's development.