Tidigare forskning visar att förhållandet mellan skolans språkliga krav och det stöd som tillhandahålls är avgörande för en elevs förutsättningar att nå kunskapsutveckling, likaså beskrivs ett relevant ordförråd där ordförrådets djup fokuseras utgöra en förutsättning för elevers förmåga att ta till sig ett textinnehåll. Genom medvetna arbetssätt där målord rikligt exponeras, placeras i meningsfulla sammanhang samt kategoriseras bedöms möjligheterna till ordförrådsutveckling öka för elever med språkstörning. Denna kvalitativa studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer bidra med kunskaper om de olika arbetssätt ett urval av grundskollärare och speciallärare, verksamma i grundskolan F-6, beskriver att de tillämpar i syfte att stödja ordförrådsutvecklingen hos elever med språkstörning. Ytterligare syftar studien till att undersöka på vilka sätt grundskollärare och speciallärare beskriver att de mäter ordförrådsutveckling hos elever med språkstörning. Resultatet av studien visar att det hos respondenterna råder en gemensam uppfattning om att elever med språkstörning i sitt ordförrådsutvecklande arbete är i behov av språklig stöttning i högre omfattning än språktypiska elever. Det stöd som vid ordförrådsutveckling för elever med språkstörning av lärare och speciallärare tillämpas beskrivs omfatta multimodala arbetssätt samt kontextbunden kommunikation där språklig stöttning tillhandahålls genom visuellt stöd och således ej enbart baseras på verbala förklaringsmodeller. Resultatet visar även att lärare och speciallärare beskriver hur ordförrådsutvecklande arbetssätt i hög utsträckning innefattar tät exponering av målord. Resultatet visar ytterligare att respondenternas mätning av ordförrådsutveckling sker konstant samt att mätningarna i hög utsträckning baseras på observationer av elevernas muntliga förmåga att produktivt tillämpa de ord som i undervisningen fokuserats. Vår förhoppning är att denna studie ska bidra med kunskaper om samt väcka medvetenhet kring hur olika ordförrådsutvecklande arbetssätt kan stödja ordförrådsutvecklingen hos elever med språkstörning.

Att kunna kommunicera är makt. Kommunikation och varje enskild individs röst är en del av det demokratiska samhället. Kommunikation mellan människor leder till kunskapsutbyte och anpassas efter samhällets förändringar. Studien kartlägger utifrån en analys av två stycken vanligt förekommande tryckta läromedel hur mycket utrymme av läromedlens aktiviteter som ägnas åt aktiviteterna tala, lyssna och samtala. Att tala och lyssna är två grundpelare som samspelar för att den muntliga kommunikationen ska kunna uppstå. Studien bygger på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där analys av läromedlen ska synliggöra deras samband med den aktuella kursplanen i svenska för årskurserna 4–6 och dess centrala innehåll. Forskning idag påvisar att läromedelsgranskningar utförda av lärare är nödvändiga för att en högpresterande skola ska uppnås. I studien framgår det att några förekommande tryckta läromedlen inte ger den muntliga kommunikationen samma utrymme som att läsa och skriva. Det framkommer även att de tryckta läromedlen inte kan ses som kompletta utan sin tillhörande lärarhandledning.

Sverige är sedan decennier tillbaka ett flerspråkigt land och den språkliga mångfalden återspeglas i dagens skolor. Att bedriva språkutvecklande undervisning är idag högaktuellt. Lärare i flerspråkiga klassrum ska arbeta språkutvecklande och genom detta skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina språk- och ämneskunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur f-3 lärare i ett arbetslag arbetar språkutvecklande i en flerspråkig skola samt hur de resonerar kring sitt arbete. Den forskningsmetod som används är kvalitativ och studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem f-3 lärare verksamma inom ett arbetslag på en flerspråkig skola i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna arbetar språkutvecklande under hela skoldagen och att de upplever arbetet som viktigt för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarna uttrycker att de använder fyra olika språkutvecklande arbetssätt och att dessa används vid arbetslagets gemensamma planering samt i undervisningen. Resultatet visar att lärarna till viss del är eniga om de möjligheter och svårigheter som arbetssätten medför. Genomgående möjligheter som upplevs av lärarna är att arbetssätten ökar elevernas engagemang, inkludering och ämneskunskaper vilket främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling. En genomgående svårighet som upplevs av lärarna är att arbetssätten är tidskrävande. Resultatet visar att lärarna upplever fler möjligheter än svårigheter med de språkutvecklande arbetssätten.

The aim of this qualitative interview study is to investigate which methods some teachers in grades 4–6 say that they use to strengthen multilingual pupils’ development in language and knowledge. A central place in the study is devoted to these teachers’ choice of method and how they justify it. The study seeks answers to the following questions: How do teachers in grades 4–6 describe their work to strengthen multilingual pupils’ language and knowledge development? What obstacles and possibilities do the teachers think are afforded by the methods described?  The study proceeds from a sociocultural perspective, focusing on learning through interaction with others. The method on which the study is based is qualitative interviews with teachers in grades 4–6. The twelve participants in the study, who work as teachers at three different schools in Götaland, were interviewed in four focus groups where a semi-structured interview form was used.  The results of the study show that the teachers think that language- and knowledge-development teaching benefits all pupils and that the teachers want and need more training in how to work to develop language and knowledge, a finding that agrees well with research in the field. The teachers in the study cannot give an explicit and unambiguous explanation of language- and knowledge-development teaching, but they are in relatively good agreement in their description of factors that are fundamental for language- and knowledge-development, such as interaction and cooperation, support, pre-understanding, positive expectations and proceeding from the pupils’ knowledge and experience. The teachers see opportunities to develop the pupils’ language and subject knowledge through explicit teaching about the various concepts in school language, different forms of group work which give high pupil activity and interaction, and explicit teaching about reading and writing strategies, for example, work with model texts, the circle model and reciprocal teaching in reading comprehension. Other methods and aids used by the teachers are picture support, film, body language, concept boxes, small whiteboards, recorded teaching material in different languages, and cooperation with study advisers. Obstacles mentioned were limited availability of digital aids and shortage of time, which mean that the teachers were not able to give as much pre-understanding, adapted teaching, and support as they would have liked.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att belysa hur deltagande lärare anser att digitala verktyg kan användas i differentierad undervisning för att främja språkutvecklande arbetssätt. Detta syfte avses besvaras med frågeställningarna: Hur motiverar lärarna i studien att digitala verktyg kan främja språkutvecklande arbetssätt? och Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med att använda digitala verktyg i differentierad undervisning för att utveckla elevers språk? Den föreliggande studien tar avstamp i den sociokulturella teorin och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt ett frågeformulär med lärare verksamma i årskurs F-3. Resultatet visar att det både finns möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i undervisningen. Om det digitala verktyget nyttjas effektivt kan det bidra till differentieringsmöjligheter, vilket kan leda till lågstadieelevers språkutveckling. Lärarna i den föreliggande studien menar att digitala verktyg möjliggör anpassning till elevernas individuella behov och förutsättningar. Slutligen anser samtliga lärare att framgångsrik undervisning bedrivs genom en kombination av digitala och analoga verktyg. Genom att kombinera dessa två arbetssätt möjliggörs en undervisning där eleverna kan nå samma mål, men på olika sätt. / The aim of this qualitative study is to highlight how the respondents perceive digital tools to be used in differentiated instruction to promote early language development. This aim is intended to be addressed by the following research questions: How do the teachers in the study justify that digital tools can promote language-developing approaches? and what opportunities and challenges do teachers see in using digital tools in differentiated instruction to develop students’ language? This study is based on sociocultural theory and was conducted through semi-structured interviews and a questionnaire with elementary school teachers. The results reveal that there are both opportunities and challenges associated with digital tools in teaching. If used efficiently, digital tools can provide differentiation opportunities, which can lead to students' early language development. The teachers in the study believe that digital tools enable adaptations to the students’ individual needs and conditions. Finally, all teachers believe that successful teaching is conducted through a combination of digital and analog tools. By combining these two approaches, teaching is enabled where students can achieve the same goals, but in different ways.

I undersökningar som Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) och Programme for International Student Assessment (PISA) visar Sverige nedslående resultat när det gäller elevers läsförståelse. Samtidigt visar skolans styrdokument att lärare i alla ämnen är ansvariga att arbeta språkutvecklande. Mitt syfte med studien är att undersöka hur några lärare i naturorienterade ämnen arbetar med läsförståelse och begrepp i undervisningen, samt hur de stödjer elever med bristande läsförståelse i klassrummet. Med denna kvalitativa studie hoppas jag få en tydligare bild över hur elevers läsförståelse kan utvecklas i ämnesundervisningen och hur skolan kan skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärmiljö för alla elever. För att få svar i min studie har jag valt att genomföra observationer och halvstrukturerade intervjuer med tre lärare.  Materialet analyseras därefter ur ett sociokulturellt perspektiv. Studiens huvudresultat visar att lärare i den här studien inte arbetar med läsförståelse i klassrummet, men att begrepp lyfts i undervisningen kontinuerligt. Den form av stöd som gavs till elever med lässvårigheter utgjordes främst av olika kompensatoriska hjälpmedel. Undervisningen utgjordes till stor del av en traditionell undervisning med både praktiska och teoretiska inslag. Detta resultat synliggörs även i liknade studier jag tagit del av. En slutsats är att lärare bör ges goda kunskaper i explicita läsutvecklande strategier för att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling / International studies like Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and Programme for International Student Assessment (PISA) show discouraging results in terms of students reading comprehension in Sweden. At the same time the National curriculum means that teachers of all subjects are responsible for working with language development. My purpose of this study is therefore to investigate how some teachers in Natural Sciences Education work with reading comprehension and concepts in the school, and how they support students with poor reading comprehension in the classroom. With this qualitative study, I hope to get a clearer view of how students´reading skills can be developed in different subjects and how the school can create a language and cognitive learning environment for all students. To answer my questions, I have chosen to conduct observations and semi-structured interviews with three teachers. The material is then analyzed from a socio-cultural perspective. The study's main results show that teachers in this study do not work with reading comprehension, but the concepts are brought up in the classroom continuously. Teaching consists mainly of traditional teaching with both practical and theoretical elements. One conclusion is that teachers should be proficient in explicit reading strategies to support students´ language and knowledge development.

I en elevgrupp finns det en stor variation av förutsättningar och behov som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Lärare ska anpassa historieundervisningen utifrån elevers olikheter, vilket medför att det krävs goda kunskaper om undervisningsstrategier som möjliggör lärande för alla elever. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 kan anpassa sin historieundervisning så att den främjar hela elevgruppens lärande, oavsett vilka förutsättningar och behov som finns. Det uppfylls genom att beskriva användbara undervisningsstrategier i historia samt vilka utmaningar lärare möter. Nationella och internationella vetenskapliga publikationer som behandlar ämnesområdet har valts ut och analyserats. I studiens resultat framkommer flera undervisningsstrategier i historia som kan leda och stimulera alla elever. Det visar sig vara viktigt att lärare arbetar språkutvecklande, använder sig av olika didaktiska redskap samt har en strukturerad historieundervisning. Vidare presenterar resultatet att lärares attityd, samarbete med kollegor, tid samt kunskap om hur undervisningen kan anpassas och om hur undervisningsstrategier kan appliceras, utgör en utmaning när lärare anpassar historieundervisningen. Sammanfattningsvis är det viktigt att lärare är medvetna om och har tillgång till användbara undervisningsstrategier i historia samt känner till vilka utmaningar som finns, så att historieundervisningen kan utvecklas för att möta variationen av elevers olikheter.

Skolelevers sociokulturella och språkliga bakgrund har en stor påverkan på skolresultatet. En lösning på det problemet kan vara att använda sig av språkutvecklande arbetssätt i klassrummen, något som enligt forskning tycks gynna alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever upplever språkutvecklande arbetssätt. För att besvara detta används kvalitativa intervjuer med två lärare, deltagande observationer i lärarnas klassrum och gruppintervjuer med ett antal elever. Resultatet visar att eleverna upplever att de språkutvecklande metoderna ger en tydlighet vilket underlättar läsning och skrivning vilket i sin tur möjliggör en språkutveckling för alla elever. Eleverna är med andra ord medvetna om att deras lärares arbetssätt är språkutvecklande. Eleverna är positiva till att saker får ta tid även om ett allt för långt arbete med samma text upplevs som frustrerande.

Hörande barn till döva kallas med en förkortning CODA. Det är en grupp andraspråkstalare med en unik andraspråkssituation som sällan uppmärksammas. CODA har teckenspråk som förstaspråk och talat språk som andraspråk. Min undersökning avser att genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare undersöka huruvida CODA:s speciella språkliga situation uppmärksammas i undervisning och om de erbjuds särskild stöttning i det svenska språket. Jag undersöker också ett läromedel med lärarhandledning som används av flera av informanterna för att se om det understödjer språkutvecklande undervisning. Undersökningen analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv och Cummins klassrumsmodell för undervisning och lärande. Resultatet visar att medvetenheten om CODA är godtycklig och att undervisningen inte är uniform men att det läromedel jag har un-dersökt understödjer språkutvecklande undervisning och i och med detta gynnas även CODA.

No description available.