Många flerspråkiga elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ett språkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling. Detta föranledde studiens syfte, att undersöka på vilka olika sätt matematiklärare arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen. I studiens del om tidigare forskning lyfts arbetssätt som främjar språkutvecklingen i matematiken fram. Utifrån nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadiet och gymnasiet, har vi samlat in data i syfte att få en bredare kunskap om lärares språkutvecklande arbetssätt samt att jämföra dessa. Studiens resultat analyserades i förhållande till det sociokulturella perspektivet, intellektuella och fysiska redskap som medierande verktyg, scaffolding och de två specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt. Studiens resultat visade att samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen. Därav utgjorde språket ofta ett hinder för flerspråkiga och skapade utmaningar inom problemlösning. Olika typer av samtal användes av alla lärare i syfte att utveckla matematiskt språk och förståelse. Dock fanns skillnader i utförandet, lågstadielärarna stöttade eleverna språkligt med hjälp av bilder och laborativt material medan gymnasielärarna stöttade eleverna genom att förklara nya ord och begrepp. Ingen av lärarna ansåg sig medvetet använda någon särskild metod för språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, dessutom hade ingen ett fungerande samarbete med studiehandledare. Resultatets slutsatser ledde till följande förslag på tillämpningar inom det specialpedagogiska området. En medvetenhet kring språkutvecklande arbetsmetoder i matematik som gynnar flerspråkiga elever kan hjälpa speciallärare att handleda kollegor i skapandet av en språkfrämjande lärmiljö. Genom kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov kan lärare och speciallärare gemensamt arbeta språkutvecklande och på så sätt förebygga uppkomsten av språkliga hinder i matematiken.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vilken betydelse språket har inom de samhällsorienterade ämnena. Detta gör vi genom att ta reda på vad forskningen hittills visat om språkutvecklande arbetssätt inom SO-ämnena och vad det bidrar med för elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi valde att fördjupa oss kring detta på grund av att det ställs höga krav på elevers språkliga förmåga i ämnena geografi, samhällskunskap, religion och historia. Kunskapsöversikten kommer även beröra vilka språkliga tillvägagångssätt som kan användas i undervisningen. Vi har genom olika databaser funnit forskning i form av vetenskapliga artiklar, rapporter och refereegranskade bokkapitel. Den forskning som vi tagit del av har visat att språkutvecklande arbetssätt i alla de samhällsorienterade ämnena är viktig och givande både för elevers språkutveckling och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Vi har kommit fram till att det ställs krav på att lärare har kunskap kring språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen.

Ett språkutvecklande arbete kan betraktas som centralt i förskolans verksamhet, inte minst rörande barn med någon form av språklig sårbarhet. Studiens syfte undersöker problematiken kring detta ämnesområde, vilket vi likaså uppmärksammat som problematiskt under utbildningens verksamhetsförlagda studier. Syftet är därmed att studera kunskapsområdet språklig sårbarhet kring det språkutvecklande arbetet i förskolan utifrån ett inkluderande perspektiv. Vidare redogör studien för hur förskollärare arbetar med detta i en inkluderande miljö. Studiens metodval är inspirerad av Alvehus beskrivning av triangularisering, där kvalitativ och kvantitativ metod möts. Den kvalitativa studien utgår ifrån två intervjuer och den kvantitativa består av en enkätstudie. Det empiriska materialet har analyserats genom den sociokulturella teorin, det relationella perspektivet, samt ett perspektiv om inkludering. Studiens resultat visar att kunskapen kring språklig sårbarhet är bristfällig i förskolan. Däremot visar förskollärarna god kännedom kring ett inkluderande arbetssätt gällande det språkutvecklande arbetet genom att exempelvis använda sig av olika hjälpmedel såsom TAKK och bildstöd.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning av skönlitteratur för sina elever i svenskundervisningen. Tidigare forskning har visat att högläsning av skönlitteratur har positiva effekter på barns språkutveckling. Därför finns ett intresse att i denna studie undersöka hur lärarna anger att de använder sig av högläsning av skönlitteratur i svenskundervisningen för att stötta språkutvecklingen hos elever i årskurs 1.Empirin har samlats in med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Högläsning och textsamtal ger elever möjlighet till lärande i ett socialt sammanhang med läraren som en stöttande hand och som följd till detta har denna studie sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat går hand i hand med den tidigare forskningen som presenteras, men på ett område finns en skillnad. Tidigare forskning har visat att lärare är medvetna om högläsningens positiva effekter, men trots det har en avsaknad av en medveten och planerad högläsning noterats hos lärare. I min studie märkte jag dock att lärarna har en medvetenhet kring sin högläsning av skönlitteratur för att stötta elevernas språkutveckling. / <p>Svenska</p>

Att undersöka uppfattningar och ta del av lärares erfarenheter rörande högläsning, boksamtal kopplat till elevernas språkutveckling inom årskurs 1–4 ger en bild av hur verkligheten i skolorna ser ut gällande ovannämnda moment av svenskaundervisningen. Denna studies huvudsyfte är att undersöka vilka pedagogiska syften lärarna har med högläsning och boksamtal samt hur dessa moment används i undervisningen. Denna studie har även som syfte att bidra med insikter om hur lärarnas arbetsmetoder bidrar till en språkutvecklande undervisning vid högläsning och boksamtal. För att uppnå syftet formulerat för denna studie har en kvalitativ undersökning genomförts. Studiens kvalitativa metod omfattas av semistrukturerade intervjuer som bygger på ett frågeschema med trettio nyckelfrågor. I resultatet framkommer det att samtliga respondenter använder sig av högläsning och boksamtal i sin svenskaundervisning. Resultatet visar även att lärarna arbetar på varierande sätt beroende på de egna uppfattningarna om vad högläsning och boksamtal som moment fyller för syfte. I resultatet fastställds likheter och skillnader mellan lärarnas uppfattningar och arbetssätt. Variationer bland lärarna kan härledas till skillnader inom klassernas ålder och årskurs. Lärarna i studien delar uppfattningen att språkutveckling har en central roll i undervisning vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur elevernas progression ser ut gällande begreppskunskap i historieundervisningen, samt ifall deras tolkningar skiljer sig åt av begreppen mellan olika årskurser. För att genomföra denna undersökning har jag använt mig av kvalitativ metod, då med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten genomfördes med hjälp av elever i årskurs 7 och årskurs 9. Elevernas tolkningar av begrepp i ämnet historia skiljer sig åt mellan årskurserna 7 och 9, framförallt gällande förstahandsbegrepp. Eleverna i årskurs 9 har en genomgående bredare begreppsförståelse och kan använda sin historiska referensram på ett mer allomfattande sätt än eleverna i årskurs 7 för att tolka begrepp i historieundervisningen. Det är viktigt att läraren arbetar aktivt med begrepp i sin undervisning för att elevernas kunskapsinhämtning ska bli så stor som möjligt och för att de ska kunna tänka historiskt ur ett mer vetenskapligt perspektiv. / The purpose of this study was to examine how student’s progression about conceptual knowledge is in history teaching, and if their interpretation differs about concepts between the grade 7 to 9. To carry out this study I used qualitative method, using a survey. The poll was made by students in the seventh grade and the ninth grade. The student’s interpretations of the concepts in history teaching differ between the grades, especially first order concepts. The students in the ninth grade have a wider conceptual knowledge and can use their historical frame of reference in a more inclusive way than the students in the seventh grade to interpret concepts in history teaching. It is important that the teacher works actively with concept in teaching in order to the student’s knowledge acquisition should be as wide as possible and for them to think historic from one more scientifically perspective.

Denna studie har genomförts för att bidra till forskningen kring hur man kan arbeta språkutvecklande i skolan och vad det kan ha för vinster i identitetsutvecklingen.Denna uppsats undersöker flerspråkighet, elevernas egna modersmål/förstaspråk, i relation till identiteten i skolans olika miljöer. Det undersöks hur elever och lärare uppfattar sin skolmiljö/arbetsmiljö och på vilka sätt språk är viktigt eller inte viktigt för identitetsutvecklingen. En kvalitativ studie har genomförts i form av enkäter, intervjuer och en Walking tour. I studien har en skola medverkat med elever från åk F-9. Lärare som arbetar på stadierna F-3, 4–6 och 7–9 har medverkat. Det är lärare som undervisar Idrott och hälsa, Matematik, engelska, Språk (tyska, spanska, franska), svenska, Slöjd, No-ämnen (Fysik, Kemi, Biologi) samt Teknik.Resultatet visar att det är viktigt att ta tillvara på språken som finns på skolan, det är viktigt att arbeta kring språk och visa att alla är lika viktiga.Fortsatt forskning kan göras för en djupare förståelse för hur språk och identitet hänger ihop och sätta det i ett större sammanhang i en större studie.

Sverige är sedan decennier tillbaka ett flerspråkigt land och flerspråkighet är en naturlig del av dagens samhälle. Minst en femtedel av alla elever i skolan har ett annat modersmål än svenska. För lärare blir det mer aktuellt att bedriva språkutvecklande undervisning som ger eleverna förutsättningar att utveckla både språk och ämneskunskaper. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i åk 4–6 beskriver hur de arbetar språkutvecklande inom ämnet svenska med flerspråkiga elever. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och grundar sig i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar språkutvecklande hela skoldagen och de poängterar hur viktigt det är att arbeta språkutvecklande för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Modellering och EPA- modellen är två konkreta och effektiva arbetssätt som lärarna använder i undervisningen. Dock framkom det att lärarna oftast inte reflekterar över sitt arbetssätt då det sker per automatik och att elevernas modersmål inte används som en resurs i klassrummet. / For decades, Sweden has been a multilingual country and multiligualism is a natural part of today’s society. At least one fifth of all pupils in the school have a different mother tongue than Swedish. For teachers, it will be more relevant to conduct language development teaching which gives students the conditions to develop both language and subject knowledge. The purpose of this study is to investigate how teachers in elementary school describe their language development methods with multilingual pupils in the Swedish subject. The study is based on the sociocultural perspective as well as semistructured interviews. The result shows that the teachers work on language development throughout the school day and they point out how important it is to work on language development for students’ language and knowledge development. Modelling and the EPA- model are two concrete and effective working methods that are used by the teachers. However, it emerges that the teachers usually do not reflect on their way of working as it happens automatically and that the students mother tongue is not used as a resource in the classroom.

Flera skolor i Sverige har en majoritet av flerspråkiga elever därav är elever med svenska som förstaspråk en minoritet. Det är angeläget för lärarna att arbeta grundligt med ordförståelsen för att eleverna ska klara av sina uppgifter i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka vilka pedagogiska verktyg svensklärare beskriver att de använder för att nå ut till alla elever. Det sociokulturella perspektivet har varit studiens utgångspunkt. Genom semistrukturerade intervjuer besvaras följande frågeställningar: •Vilka strategier beskriver svensklärare att de har för att nå ut till flerspråkiga elever som inte har ett klassrumsspråk? •Hur beskriver svensklärare att de arbetar med högläsning utifrån ett språkutvecklande perspektiv?Lärarna arbetar språkutvecklande genom olika strategier i klassrummet, bland annat transspråkande, högläsning, inläsningstjänster, visuella stödmaterial och studiehandledare m.m.  Resultatet av intervjuerna belyser att lärarna använder olika verktyg i undervisningen för elevernas språkutveckling. Gemensamt för lärarna är att de skapar stödmaterial på elevernas förstaspråk, som inte är svenska, för att eleverna skall kunna utföra uppgifter i undervisningen. Exempelvis finns läroböckerna på olika språk. Istället för att se flerspråkighet som ett hinder, används det som ett verktyg för språkinlärning. Under högläsningstillfällen får eleverna möjlighet till att utveckla sitt ordförråd. Lärarna i studien är eniga om att förförståelsen är en viktig del av högläsningen. / Several schools in Sweden have a majority of multilingual students, of which students with Swedish as their first language are a minority. It is important for teachers to work thoroughly with the understanding of the word in order for the students to complete their tasks in the Swedish subject. The purpose of the study is to investigate what pedagogical tools Swedish teachers describe that they use to reach all students. The sociocultural perspective has been the basis for the study. Trough semi-structured interviews, the following questions are answered: •What strategies do Swedish teachers describe their way to reach out to multilingual students who do not have a classroom language? •How do Swedish teachers describe working with reading from a language development perspective? The teachers develop the pupil’s language through translanguaging, reading aloud, reading services, visual support materials and study supervisors etc. The results of the interviews highlight that teachers use different tools in teaching for students' language development. Common to the teachers is that they create support material in the students' first language, which is not Swedish, so that the students can perform tasks in the teaching. For example, the textbooks are available in different languages. Instead of seeing multilingualism as an obstacle, it is used as a tool for language learning. During reading sessions, students have the opportunity to develop their vocabulary.The teachers in the study agree that preunderstanding is an important part of the reading.

The education for teachers regarding student’s development of the reading ability called The Reading Enhancement is one of the Swedish National Agency for Education’s major investments, which has cost about SEK 800 million so far and is estimated to reach about 60,000 teachers throughout Sweden. Has the investment generated the result that the National Agency for Education strives for regarding a language-developing way of working in all subjects at all stages of the education system?     The purpose of this study is to compare the answers from teachers who teach Swedish and other subjects apart from Swedish regarding to how they use the methods and ideas from The Reading Enhancement in their teaching. It describes if the teachers in the survey express that a language-developing way of working has been developed at their unit after the education. The study also compares the answers from the teachers regarding if they express that the education was worth it regarding the time and effort spend and what it gave due to personal  and collegial progress.  The study is based on a survey with open-ended questions addressed to teachers in all subjects of the school. The result showed that those who teach in Swedish, in whole or in part, experience The reading Enhancement as very good, while those who do not teach in Swedish experience it as less valuable. / Läslyftet är en av Skolverkets stora satsningar som kostat runt 800 miljoner kronor och beräknas omfatta ca 60 000 lärare i hela Sverige. Har då satsningen verkligen gett det resultat som Skolverket eftersträvar med ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen i alla skolans stadier?      Syftet med den här studien är att jämföra hur lärare i dels svenska, dels andra ämnen förutom svenska svarat att de använder sig av kunskaperna från Läslyftet och om de uttrycker att det har lett till ett språkutvecklande arbetssätt på deras enhet. Studien redogör också för jämförelser kring om de uttryckte att det var värt det i förhållande till tid och insats gentemot vad det gav.      Studien grundar sig på en enkätundersökning med öppna frågor riktad till lärare i skolans alla ämnen. Resultatet visar att de som undervisar i svenska, helt eller delvis upplever Läslyftet som mycket bra medan de som inte undervisar i svenska underlever det som mindre värdefullt.