Syftet med den här kunskapsöversikten är att analysera hur lärare i den svenska skolan arbetar med språkutvecklande arbetsmetoder inom de samhällsorienterade ämnena, varför det är viktigt och vilken effekt den här typ av arbetsmetod har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Kunskapsöversikten kommer även lyfta upp kopplingen mellan språket och lärandet. Detta arbete också kommer att beröra olika teorier inom språkutveckling, språkets betydelse för lärande, samt olika språkutvecklande arbetsmetoder som lärare kan använda sig av. För att söka information kring ämnet har vi använt oss av databaserna SwePub, Education Research Complete (ERC), Libsearch, och Google Scholar för att hitta forskningsartiklar och rapporter. Resultatet synliggör att forskning visar att ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena har en positiv effekt på alla elevers språk- och kunskapsinlärning. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.

Sammanfattning/AbstractTorbjörnsdottir, Amanda & Pettersson, Anna-Maria (2021). Språkstörning i mötet med skolans värld - en systematisk litteraturstudie. Specialpedagogprogrammet,  Institutionen  för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidragElever med språkstörning är särskilt sårbara och behöver möta lärare och annan personal som har förståelse för elevens behov. Det behövs också kunskap kring hur stödet i klassrummet ska organiseras för att gynna elevens lärande och språkutveckling. Vi vill i vårt examensarbete bidra till ökad kunskap om språkstörning, stöttning och språkutvecklande arbetssätt för elever i grundskolan.Syfte och frågeställningarSyftet i föreliggande systematiska översikt är att identifiera och beskriva arbetssätt i grundskolan som bidrar till språkutvecklingen hos elever med språkstörning i åldern fem till tolv år. För att möjliggöra detta behöver vi först identifiera och beskriva vilka hinder som finns i grundskolans pedagogiska miljö och vilken stöttning eller vilka anpassningar som behövs. Vi har preciserat vårt syfte i följande frågeställningar: Vilka svårigheter kan elever med språkstörning möta i skolan? Vad behöver elever med språkstörning för stöttning och anpassningar i skolan?  Vilka språkutvecklande arbetssätt gynnar elever med språkstörning? Teori Vi analyserar vårt resultat utifrån ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande, samt med hjälp av tre specialpedagogiska perspektiv: kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv och dilemmaperspektivet. Vi använder även ett salutogent synsätt på utveckling och lärande och kopplar det till risk- och skyddsfaktorer.   Metod Vi har utfört en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar valdes och har genomgått en induktiv tematisk innehållsanalys.Utifrån artiklarna hittade vi följande teman: svårigheter inom läs- och skrivutveckling och nödvändiga insatser, kommunikation och relationer ur ett elevperspektiv, organisatoriska faktorer som påverkar språkutvecklande arbetssätt samt stöttning och anpassningar i skolan. ResultatI vår litteraturgenomgång framkom att elever med språkstörning ofta möter svårigheter i läs-och skrivutvecklingen. Även svårigheter i andra skolämnen lyftes fram. Flera elever i de olika studierna upplevde svårigheter i kommunikation och relationer. Vi hittade flera exempel på språkutvecklande arbetssätt och stöttning, bl.a. språkutvecklande interventioner, explicit undervisning och visuellt stöd. Organisatoriska faktorer som hindrade ett språkutvecklande arbetssätt som gynnar elever med språkstörning synliggjordes av lärare i två av artiklarna.   Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att sprida kunskap om språkstörning och verkar även som en länk mellan lärare och andra instanser. Specialpedagogen har som uppgift att främja en tillgänglig lärmiljö för alla elever, och ett särskilt ansvar för de elever som möter svårigheter i skolan. Elever med språkstörning hamnar ofta i svårigheter i mötet med skolans värld och är en viktig grupp att tänka på i undervisningen och utvecklandet av skolans lärmiljö.

Språket är en viktig pusselbit för att förstå och bearbeta omvärlden. Arbetet med språkutvecklande arbetssätt i skolan gynnar inte enbart elevers lärande utan även kollegialt lärande. Språkutvecklande arbetssätt är en variation av metoder, aktiviteter och verktyg för att möjliggöra för eleverna att ta till sig kunskaper och utvecklas, ett verktyg är högläsning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar för att främja elevers språkutveckling genom språkutvecklande arbetssätt med fokus på högläsning för och med elever i årskurs F-3. Studien är en kvalitativ forskningsmetod där semi-strukturerade intervjuer har genomförts med fem lärare i F-3 samt en speciallärare. Resultatet visar att lärarna använder språkutvecklande arbetssätt som en del i den dagliga undervisningen genom exempelvis högläsning och EPA-modellen. Det visar även en osäkerhet kring undervisning i svenska som andraspråk. Slutsatsen är att det är en utmaning att skapa förståelse hos alla elever i klassrummet, men att arbeta med språkutvecklande arbetssätt gynnar alla elever om än på olika sätt och samt att flerspråkighet ska ses som en resurs, inte som en brist.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar språkutvecklande med nyanlända ele-ver, samt att uppmärksamma hur skolledning och pedagoger arbetar för att dessa elever ska känna gemenskap med den övriga skolan. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar pedago-gerna språkutvecklande med nyanlända elever, vilka metoder och material används? Vilka insatser görs av pedagogerna och skolledningen för att integrera nyanlända elever i den svenska skolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat den insamlade em-pirin med utgångspunkt i tidigare relevant forskning. Tidigare forskning tyder bl.a. på trygg-het, modersmål och sociala faktorers betydelse för språkinlärningen. Forskningen visar även på hur integrering i skolan kan se ut och hur man kan arbeta för att synliggöra de båda språken och kulturerna. Studien är gjord på en skola där skolledning och fem pedagoger har deltagit. Studien tar sin utgångspunkt i en förberedelseklass samt i en förskoleklass. Observationer och intervjuer är de metoder som använts för att samla in empiri till studien.Resultatet visar på tryggheten som den primära förutsättningen för all inlärning, likaså språkinlärningen. Resultatet visar även att det är av stor vikt att informera skolans tidigare elever om de nyanlända eleverna och dess situation.

I styrdokument som omfattar ämneslärares uppdrag framskrivs att alla ämneslärare bör arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Denna målsättning kommer ur en förändrad demografi och beskrivs vara av största vikt för att ge alla elever likvärdiga möjligheter att utvecklas inom respektive ämne. Samtidigt råder det tveksamheter kring om ämneslärare verkligen känner sig rustade för att möta denna kravsättning. Syftet i vår studie är att få en djupare kunskap om hur samhällskunskapslärare upplever sina förutsättningar att arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Syftet omfattar även en ambition om att frambringa kunskap om vilka följder som lärarnas förutsättningar kan tänkas få, ur såväl undervisnings-, ämnes- som samhällsperspektiv. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer vilka vidare analyseras utifrån framförallt ramfaktorteorin, en teori som utvecklats för pedagogisk forskning. Ramfaktorteorin möjliggör att se lärarnas förutsättningar i ljuset av ett flertal olika perspektiv såsom pedagogiska, organisatoriska och administrativa ramar som tillsammans påverkar processen mot ett uppställt mål - i vår studie ett mål som innefattar att arbeta språkutvecklande inom samhällskunskapsämnet. I studiens diskussion analyseras intervjumaterialet i relation till frågeställningarna och kommer fram till ett antal slutsatser. Å ena sidan vittnar samhällskunskapslärarnas berättelser samstämmigt om bristande förutsättningar ur flera ramfaktorteoretiska perspektiv, å andra sidan synliggörs även oroväckande konsekvenser på såväl undervisnings- som samhällsnivå i relation till samhällskunskapsämnets fostrande uppdrag.

Sammandrag  Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka varför lärare ska arbeta med språkutveckling inom SO-ämnena. Samt på vilket sätt lärare kan arbeta med språkutveckling i klassrummet inom SO-ämnena. Kunskapsöversikten tar upp vikten av att implementera skolspråket och vilken betydelse detta har. Kunskapsöversikten kommer främst att belysa den sociokulturella teorin, vilket påvisar goda förmågor för att effektivt kunna manifestera språkutveckling och språkets betydelse. Med detta arbete vill vi lyfta fram vilka språkutvecklande arbetsmetoder som en lärare kan ta dela av. För att undersöka information kring ämnet har vi använt oss av metoden systematisk litteraturöversikt och sökt i olika databaser för att komma åt forskningsartiklar och rapporter. I resultatet får vi fram genom forskningen, hur viktigt det är att arbeta språkutvecklande inom SO-ämnena som en gemensam nämnare. Det påvisar en positiv effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visade också konkreta förslag på hur läraren kan arbeta i ett språkutvecklande klassrum. Slutligen ger vi förslag på fortsatt forskning.

Vår studie handlar om hur pedagoger arbetar på ett språkutvecklande sätt med barn som har flera språk. Syften med studien är att undersöka vilka metoder de intervjuade pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska. Samtidigt vill vi ta reda på hur barnets kultur och modersmål integreras i förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har valt att intervjua 13 pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Intervjupedagogerna anser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med språket i alla rutinsituationer. De hävdar att det är viktigt att utgå ifrån barnens förförståelse och gamla erfarenheter och att barnen behöver utveckla sitt modersmål parallellt med svenska. Pedagogerna anser att det viktigaste är att alla barn bemöts med respekt och nyfikenhet för att de ska känna sig välkomna och trygga på förskolan. Resultatet visar också hur viktigt det är att ha en bra kommunikation och ett bra samarbete med föräldrarna som spelar en stor roll i barnens utveckling. / Our study is about how teachers are working in a language developing way with children who have multiple languages. Aims of the study is to examine what methods they interviewed teachers use to stimulate language development in children with a mother tongue other than Swedish. At the same time, we want to find out how the child's culture and language integrated into the preschool. We have used a qualitative approach and have chosen to interview 13 teachers working in three different municipalities in Sweden. Interview Educators believe that children's language development is stimulated by working consciously with language in all routine situations. They argue that it is important to build upon children's understanding and previous experience and that children need to develop their native language alongside Swedish. Educators believe that the most important thing is that all children are treated with respect and curiosity for them to feel welcome and safe at the preschool. The result also shows how important it is to have good communication and good cooperation with parents who play a major role in their children's development.

No description available.

Läroplan för förskolan (Lpfö98/2010) ställer krav på stimulering av barns språk såsom utveckling av ordförrådet, nyansering av talspråket och intresse för skriftspråket. Dessa punkter anses vara grundläggande för barnens framtida läsförståelse och framgångsrik skolgång. Undersökningen handlar om hur pedagoger tillgodoser dessa aspekter i arbetet med barn som har ett annat modersmål än svenska, samt på vilket sätt dessa barn tillägnar sig ett nytt språk.Syftet med denna studie är att utforska hur kommunikationen mellan pedagogerna och barnen på en multietnisk förskola ser ut, på vilket sätt barnens språk stimuleras samt vilka faktorer som påverkar barns lärandeprocesser, såväl som hur tecknen på dessa processer exemplifieras.Lärandet som ett centralt begrepp belyses utifrån två olika teoretiska perspektiv, det sociokulturella och kognitiva. Empiriska materialet för denna studie består av observationer och intervjuer som är insamlade på en förskola där merparten av barnen och personalen är utrikesfödda.Studien visar att den undersökta verksamheten präglas av dialog och skapar rika kommunikativa och sociala samspelsmöjligheter för hela barngruppen, genom användning av varierande medierande verktyg. Stimulering av språk och kunskapsutveckling sker genom tydliggörande av språkliga begrepp, upprepning och dialog med barnen. Det visas också att den fysiska miljön har stor betydelse för hur barnen inkodar, tänker och föreställer sig omvärlden, eftersom det visuella återuppväckande av händelser oftast kopplas till försök att minnas saker eller ord. Det som också är relevant när det gäller studiens resultat är vikten av användning av ordbilder, kompletterande kommunikationsmetoder och digitala verktyg i den dagliga verksamheten som stöd till språkinlärning. Slutligen kan det konstateras att visualiseringen av språkliga begrepp och en tydliggörande pedagogik leder till språkutveckling.

Samhället efterfrågade god språklig kompetens av medborgarna i ett samhälle där färre elever blev godkända för gymnasial utbildning. Studien handlade om barn i språklig sårbarhet i förskolan. Språklig sårbarhet innebar att svårigheterna uppstod på grund av den omgivande miljön. Studiens syfte var att utforska hur specialpedagoger och förskollärare arbetar med barn i språklig sårbarhet i förskolan, samt vilken kompetens förskollärarna hade om det viktiga språkutvecklande arbetet. En kvalitativ studie genomfördes där förskollärare och specialpedagoger intervjuades i fokusgrupper. Studiens resultat påvisade förskollärare som beskrev språkutvecklande arbete utifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet betonade vikten av ett förhållningssätt som berikade olikheter hos barnen, kritisk granskade sin egen yrkesroll men visade också medvetenhet om lärmiljöns betydelse för att barn skulle lyckas. Studiens resultat överensstämde väl med litteratur och tidigare forskning som belyste vikten av förändringar i lärmiljön samt strukturerade och systematiska språkutvecklande arbetssätt.